I EU-kommissionens precis publicerade vinterpaket* granskas hur medlemsländerna presterar och uppfyller sociala och ekonomiska mål. På områdena arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik är granskningen kopplad till resultattavlan i den sociala pelaren.
I ett drygt 70-sidigt dokument om Sverige är betyget sammanfattningsvis mycket högt. Visserligen understryks behovet av att bättre matcha utbildning med bristyrken, liksom att mer framgångsrikt integrera utomeuropeiska migranter i arbetslivet. Men därutöver, konstaterar kommissionen, står svensk arbetsmarknad stark.
Bland annat framhålls Arbetsförmedlingens insatser som viktiga genom alltifrån introduktionsjobb till projekt för ungdomar, som Ung Framtid och Ung komp, och arbetet tillsammans med parterna med etableringsjobb.
Trots att vi tagit emot fler flyktingar än något annat EU-land i förhållande till vår storlek så har vi klarat väldigt goda resultat på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) är inte oväntat nöjd:
– Väldigt roligt. Enligt resultattavlan ligger vi till exempel väldigt bra till när det gäller lönegapet mellan kvinnor och män, och gruppen unga som varken arbetar eller studerar.
Sverige bäst i fem grenar
EU:s skäl till att svensk arbetsmarknad är stark
På arbetsmarknadsområdet använder EU-kommissionen den sociala pelarens resultattavla för att mäta hur målen uppfylls. Mätningen är den första ordentliga sedan den sociala pelaren spikades på toppmötet i Göteborg hösten 2017. Resultattavlans mäter:
- Arbetsmarknadsdynamik och schyssta villkor
- lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, och
- offentligt stöd, socialt skydd och inkludering.
De tre måtten tas fram med hjälp av totalt 14 indikatorer om alltifrån sysselsättningsgrad till digitala färdigheter. Totalt uppvisar Sverige bästa resultat i EU för fem indikatorer, presterar över genomsnittet för sex och ligger på genomsnittet för tre indikatorer. Vilket enligt kommissionen gör svensk arbetsmarknad stark.
På arbetsmarknadsområdet används alltså den sociala pelarens resultattavla för att mäta hur målen uppfylls. Mätningen är den första ordentliga sedan den sociala pelaren spikades på toppmötet i Göteborg hösten 2017. Totalt uppvisar Sverige bästa resultat i EU för fem indikatorer, presterar över genomsnittet för sex och ligger på genomsnittet för tre indikatorer. Vilket enligt kommissionen gör svensk arbetsmarknad stark.
Förvånar resultaten dig?
– Nej. Vi haft fyra år med fantastiskt stora framgångar på arbetsmarknaden. Trots att vi tagit emot fler flyktingar än något annat EU-land i förhållande till vår storlek så har vi klarat väldigt goda resultat på arbetsmarknaden.
Ylva Johansson tycker att det är bra med jämförelser – det manar på länderna att skärpa sig och leverera. Hon tycker också att det är bra att EU-systemet är tydligt med att man måste nå resultat, men vill inte ha någon ökad lagstiftning och reglering på EU-nivå. Länderna måste få stor frihet för hur man ska uppnå resultaten.
Enligt rapporten behöver Sverige bli mer inkluderande av framför allt nyanlända från icke EU-länder. Vad har du för planer där?
– För det första är utbildningsplikten på plats, och vi fortsätter med stora satsningar på vuxenutbildningen. Det andra vi arbetar med är etableringsjobben, som kommer att underlätta och betyda nya vägar in på arbetsmarknaden för många nyanlända. Där samtalar vi med parterna nu.
6 000 har lokala jobbspår
Vidare måste Sverige enligt EU-kommissionen också bli bättre på att matcha utbildning mot bristyrken.
– Bristsituationen är ett av våra allvarligaste problem. Många jobb tillsätts inte för att vi inte hittar rätt kompetens. Där gäller att fortsätta satsa stort på utbildning, liksom uppmuntra ungdomar att välja yrkesutbildningar,
Utbildning tar tid och är långsiktiga projekt, men inte bara, menar ministern:
– Ta lokala jobbspår till exempel. Ungefär 6 000 personer går sådana spår i dag. Kommunen och Arbetsförmedlingen gör jobbspår direkt för lokala arbetsplatser som har behov av att anställa, och riktar det till nyanlända för att underlätta deras väg in på arbetsmarknaden. Man får rätt utbildning, praktik och svenskutbildning parallellt, och en anställning på den arbetsplats där det finns behov.
Hur ska det gå med jobbspåren när drygt hälften av Arbetsförmedlingens kontor nu läggs ned?
– Arbetsförmedlingen kommer fortsatt att ha uppdraget att samarbete med kommunen, oavsett i vilka kommuner det finns fasta kontor. Uppdraget om lokala jobbspår kommer att fortsätta även i framtiden.
EU-rapporten berömmer flera Arbetsförmedlingsprojekt. Skadar inte nedskärningarna det arbetet?
– Jag är helt säker på att Arbetsförmedlingen både i år och framåt kommer att kunna leverera goda resultat.
– Jag ville inte ha den här abrupta nedskärningen. Men den genomfördes av Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna, de tre partier som nu inte har ansvar för regeringsmakten. Det är förstås väldigt olyckligt att börja med nedskärningar som vi fyra partier som står bakom januariöverenskommelsen inte ville ha.
Regeringen kan förstås agera och anslå mer pengar till Arbetsförmedlingen. Men det vill inte Ylva Johansson
Regeringen kan förstås, om den vill, agera och anslå mer pengar till Arbetsförmedlingen i vårbudgeten. Men det vill inte Ylva Johansson:
– I och med att mycket av arbetsförmedlandet ska utföras av andra aktörer så kommer det att innebära färre anställda på Arbetsförmedlingen också framåt. Arbetsförmedlingen ska in i en större reformering där rollen kommer att förändras och bli tydligare.
Är Sverige fortsatt på rätt väg, anser du?
– Jag är arbetsmarknadsminister så jag tänker se till att vi fortsätter på rätt väg.