Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Las-utredningen ska granska omställningsavtal I dag gäller trygghetsavtalen bara fast anställda arbetare eller tjänstemän. Carin Ulander-Wänman påpekar att de även bör gälla visstidsanställda och arbetstagare som på grund av ohälsa behöver byta arbete. Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / TT

Las-utredningen ska granska omställningsavtal

Las-utredningen. Vid sidan av de vanliga kollektivavtalen kommer parternas omställningsavtal sannolikt också ingå som underlag i den pågående utredningen om förändrad arbetsrätt.
20 aug 2019

Den statliga utredning som ska föreslå utökade undantag i las, lagen om anställningsskydd, och ett ökat ansvar hos arbetsgivarna för kompetensutveckling, rivstartade i våras.

Nu efter sommaruppehållet är utredningen på väg att börja kartlägga de olika kollektivavtalslösningarna inom privat och offentlig sektor. Enligt regeringens direktiv ska utredaren undersöka hur de i dag används.

− Det vi börjat med är att begära in kollektivavtalen, konstaterar Maria Rasmussen, sekreterare i utredningen som bär namnet ”En moderniserad arbetsrätt”.

Gudmund Toijer

Men inte bara de kollektivavtal som exempelvis innehåller regler vid arbetsbrist– utan också parternas gemensamma trygghets- och omställningsavtal – hämtas förmodligen in av utredaren Gudmund Toijer, justitieråd i Högsta domstolen.

− Ja, bedömningen är att det också behöver göras, uppger Maria Rasmussen för Arbetsvärlden.

Tanken med omställningsavtalen är att bidra till en mjukare och skräddarsydd övergång mellan olika jobb för anställda som sägs upp vid arbetsbrist. Exempelvis genom att erbjuda bidrag till studier och utbildning, som finansieras av fondstiftelser. I år har PTK och Svenskt näringsliv enats om att deras avtal också ska gälla vid uppsägning på grund av sjukdom.

Örjan Edström, professor i arbetsrätt på Umeå universitet, säger så här om att regler i omställningsavtalen kan vägas in i pusslet som Gudmund Toijer ska lägga.

Las-utredningen

Utredningen ska föreslå utvidgade undantag i dagens turordningsregler i las och se över grunderna vid uppsägningar. Samtidigt ska arbetsgivarnas ansvar för medarbetares utbildning och kompetensutveckling stärkas.

Bakgrunden är bland annat kraven på ökad flexibilitet och anpassade las-regler som Centerpartiet ställde i förhandlingarna om regeringsmakten, och som ingår i den så kallade Januariöverenskommelsen.

Om parterna på arbetsmarknaden enas kommer deras förslag att ligga till grund för ändringar i las, i annat fall kommer utredarens förslag att ligga till grund för regeringens proposition.

Sju företrädare för arbetsmarknadens parter har utsetts att ingå i en referensgrupp till utredningen: Lise-Lotte Argulander, Företagarna. Niklas Beckman, Svenskt Näringsliv, Jens Lidén, TCO, Lena Maier Söderberg, Saco, Hedda Mann, Arbetsgivarverket och Sophie Rehnström, LO.

Som experter i utredningen deltar: Ola Bergström, professor i nationalekonomi vid  Handels i Göteborg, Anna Breman, chefekonom på Swedbank, Oskar Nordström Skans, professor vid Uppsala Universitet och Per Skedinger, adjungerad professor vid Linnéuniversitetet.

+ Expandera

− Man är väl ute efter en modell för att lösa frågan om kompetensutveckling, det har ju vuxit fram avtal om kompetensutveckling, traditionellt baserat på kollektivavtalen.

Regeringen vill att parterna själva ska komma överens om nya regler och presentera egna lösningar. I annat fall kan utredarens förslag komma att bli lag.

Men hur en avtalsprodukt kan komma att se ut, är svårt att sia om i dag, anser professor Örjan Edström

− Parterna står ju ganska långt ifrån varandra i dag och de vet ju inte riktigt vad politikerna kan hitta på om man inte löser frågan avtalsvägen. Framförallt är det den fackliga sidan som har anledning av att vara orolig, eftersom det handlar om en uppluckring av turordningsreglerna, säger han.

”Kompetens ökar trygghet”

Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid samma universitet, har de senaste åren bedrivit forskning kring just kompetensutvecklingens betydelse för arbetstagarna och deras möjligheter att behålla sina yrken eller byta karriär:

− Om las reformeras och insatser för kompetensutveckling får väga tyngre än i dag så ökar det tryggheten för de anställda säger hon.

Hennes forskning visar att alla anställda inte får den kompetensutveckling de behöver i tillräcklig utsträckning under tiden de arbetar.

− Arbetsgivaren bidrar säkerligen till att arbetstagaren kan utföra sin aktuella arbetsuppgift, men har däremot ingen lagstadgad skyldighet att vidareutbilda och kan välja vilka som ska få utbildning och vilka som inte ska få det, säger hon.

Problemet, menar Carin Ulander-Wänman, är att vissa personer då tappar i kvalifikationer som de behöver när deras arbetsuppgifter görs om.

Man måste se över hur omställningsavtalen ska förstärkas och om medlen verkligen räcker till i dag.

Att omställningsavtalen bakas in i las-utredningen tycker hon därför är högst relevant. Men det finns ingen forskning som visar om de åtgärder och ersättningar individen får via omställningsavtalen i dag är tillräckliga.

− Man måste se över hur omställningsavtalen ska förstärkas och om medlen verkligen räcker till i dag. Min farhåga är att de är otillräckliga för att göra ”en riktig omställning”, säger hon.

Staten måste vara en bidragande aktör, anser hon.

− Den viktigaste omställningsinsatsen är att man ger varje anställd möjlighet att tjäna in en del till sin egen kompetensutveckling via staten, likt garantipensionerna. Det behövs alltså en ny välfärdskomponent, som inte bara arbetsmarknadens parter kan förhandla fram, anser hon.

Hon tycker inte att det behöver bli dyrare för staten om man omfördelar kostnader, och exempelvis inte inför det föreslagna friåret.

Bör gälla fler

I dag gäller trygghetsavtalen bara fast anställda arbetare eller tjänstemän. Carin Ulander-Wänman påpekar att de även bör gälla visstidsanställda och arbetstagare som på grund av ohälsa behöver byta arbete. Dessutom bör det vara möjligt för arbetsgivare som inte har kollektivavtal att ansluta sig till det hon kallar ett nytt kompetensutvecklingssystem för yrkesverksamma, exempelvis via hängavtal.

Men bör nya trygghetssatsningar ske på bekostnad av en försvagad turordningsrätt?

− Turordning i kraft av anställningstid och tillräckliga kvalifikationer måste finnas med i lagen fortsättningsvis.

− Mindre konkurrenskraftiga arbetstagare måste få ett skydd. Arbetsgivaren behåller ofta de mest produktiva vid arbetsbrist. Men i ett samhällsperspektiv får man då en tudelning av arbetskraften som inte är bra. Människor har olika förmågor och bidrar på olika sätt till positiva saker på en arbetsplats.

Utredaren ska också kika på flexicurity-modellen som finns i länder som Danmark och innebär att det är lätt för arbetsgivarna att anställa och också säga upp anställda, medan arbetstagarna får hög arbetslöshetsersättning.

Men Örjan Edström bedömer inte att flexcurity är något för Sverige.

− ­Flexicurity funkar bra så länge ekonomin går bra. Om den går dåligt funkar det sämre att slussa vidare till nya jobb. Då brukar man dra ned på bidragen och minska utbildningsinsatserna.

20 aug 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.