Strax efter årsskiftet ska utredningen ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum” lämna sina förslag. Hösten används åt att slutligt mejsla fram dem.
Försäkringskassan gör idag en bedömning av individens arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagars sjukskrivning. När handläggare nekar individer fortsatt sjukpenning med hänvisning till normalt förekommande arbeten motsvarar inte dessa innehållet i riktiga yrken.
LO, TCO och Saco kräver att dagens starkt kritiserade agerande av Försäkringskassan stoppas genom en lagändring. Myndigheten ska vara skyldig att hänvisa till existerande arbeten.
Det är viktigt med en klar och tydlig reglering där de arbeten som individen ska jämföras emot är kända för den försäkrade.
Men utredaren Claes Jansson ser vissa problem med en sådan lösning. I sjukförsäkringens bedömning av arbetsförmåga ska man inte ta hänsyn till individuella faktorer som ålder och utbildningsbakgrund. Den medicinska arbetsförmågan ska vara i avgörande.
I fokus för diskussionerna har Försäkringskassans referenslista med 60 yrken hamnat. Den kan handläggarna använda som verktyg vid bedömningarna av arbetsförmåga, men den för en tynande tillvaro säger kritiker.
Referensmaterialet behöver kontinuerligt ses över och omarbetas i takt med hur arbetslivet förändras. Det som är ett normalt förekommande arbete i dag behöver inte vara det i morgon. Allt fler enkla arbeten försvinner och i de arbeten som återstår krävs att man presterar till fullo.
I framtiden kan arbetsmarknadens parter få ett avgörande inflytande över listans utformning och vilka yrken som ska ingå.
− Ja, definitivt. De ser utvecklingen i arbetslivet snabbare än vad man gör på myndigheterna, säger Claes Jansson.
Facken kräver lagändring
Men facken är inte nöjda med enbart en förändring av Försäkringskassans verktyg, utan kräver en lagändring. Försäkringskassan ska vara skyldig att ange ett faktiskt existerande arbete när de drar in sjukpenningen efter 180 dagar.
Både TCO:s Mikael Dubois och LO:s Kjell Rautio, som båda sitter i utredningens referensgrupp, understryker att inga förändringar är godtagbara utan en sådan lagändring.
Robert Sjunnebo, LO-TCO Rättsskydd
Robert Sjunnebo, chef för försäkringsenheten på LO-TCO Rättsskydd, förklarar att lagändringen är viktig inte bara för att Försäkringskassan ska ange existerande yrken som de sjukskrivne kan söka. Den är också viktig när Försäkringskassans beslut ska överprövas i domstol.
Om Försäkringskassan nekar sjukpenning med motivering att just den individen kan ta ett arbete i till exempel processindustrin är det just detta som ska prövas vid ett överklagande till förvaltningsrätten. Systemet får inte bli sådant att rätten kan komma med en helt annan bedömning och ange att individen kan ta ett annat lättare arbete med visst innehåll, understryker Robert Sjunnebo.
− Det är viktigt med en klar och tydlig reglering där de arbeten som individen ska jämföras emot är kända för den försäkrade. Det är först då som den försäkrade kan föra bevisning om innehållet i ett föreslaget arbete, säger han.
Uppdaterad lista viktig för läkare
En omarbetad referenslista är också nödvändig med tydliga och verklighetsförankrade arbetsbeskrivningar och krav för yrkena. Förutom för försäkringskassan skulle den vara viktig för sjukskrivande läkare, enligt Sjunnebo.
Den skulle göra det lättare för läkaren att närmare beskriva varför en individ saknar möjlighet att utföra en viss typ av arbete.
− Alla skulle vinna på en sådan process, inte minst Försäkringskassan. Deras handläggning och prövning skulle bli enklare, säger han.
Om detta referensmaterial tas fram i samverkan med arbetsmarknadens parter skulle man få en helt annan legitimitet för de krav som ställs, understryker Sjunnebo.
− Då tror jag att man skulle kunna få ett ganska väl fungerande system som skulle kunna få en legitimitet bland de försäkrade.
Existerande arbeten förekommer redan i besluten
Robert Sjunnebo ser heller inga problem om man i dessa prövningar av sjukpenningen och arbetsförmåga även skulle åläggas att ta hänsyn till den sjukskrivnes personliga förhållanden, som utbildningsbakgrund.
Han hänvisar till att Försäkringskassan väger in sådana faktorer i arbetsskadeärenden. Då anger myndigheten också existerande arbeten i sina beslut.
− Om man sedan många år kan göra det i den typen av ärenden varför skulle man sakna förmåga att göra det i den här typen av ärenden?