Parterna vill se en bredare uppgörelse än Januariavtalet

Enligt Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen och förhandlingsledare på Svenskt Näringsliv, har man ett bredare innehåll i samtalen om arbetsrätten med PTK och LO, än de förslag som finns med i Januariavtalet och nu utreds av en statlig utredare.

– Det rör stora delar av det som betraktas som arbetsmarknadspolitiken, säger han.

Vi har ett bredare anslag än vad som finns på 73-punktslistan

Även PTK:s förhandlingsledare Niklas Hjert beskriver att det parterna tillsammans siktar på är att nå en avtalslösning för privat sektor som är mer omfattande än inriktningen i Januariavtalet.

– Vi har ett bredare anslag än vad som finns på 73-punktslistan, säger han.

Och LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson poängterar att förhandlingarna ska leda fram till ”en bra och dynamisk arbetsmarknad”.

– Det är dit vi strävar, och vi vill egentligen inte att staten ska intervenera, det påverkar förhandlingarna negativt, säger han.

Träffade riksdagspolitiker

På ett möte i somras träffade de tre arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och företrädare för olika riksdagspartier kring läget i parternas förhandlingar. Enligt Anders Weihe deltog politiker från samtliga partier utom Vänstern och Sverigedemokraterna.

– Vi hade tagit initiativet till mötet eftersom vi hade ett bredare anslag, en bredare approach, och ville veta hur de skulle ställa sig.

– Det förväntade svaret blev att om parterna kommer med något som verkar bra och genomtänkt då finns det utrymme för det, säger Anders Wiehe.

PTK:s Niklas Hjert och LO:s Torbjörn Johansson är dock ytterst fåordiga om vad som sades under sammankomsten, som ska ha hållits i juni.

– Huruvida vi har träffat en del politiker vill jag inte kommentera, säger Torbjörn Johansson.

Men vad mer exakt ville parterna, LO, PTK och Svenskt Näringsliv, ha mandat av riksdagspolitikerna att förhandla om?

– Återigen, jag tänker inte kommentera det. Vi förhandlar och jag har inte frågat om lov vad vi ska förhandla om – vi hade en diskussion om vad vi gör, säger han.

Det är tydligt att fackförbundens företrädare är ovilliga att uppge exakt när och var mötet med politikerna skedde och vilka de träffade. Inte heller Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, vill yppa något om vad man avhandlade.

Utredaren Gudmund Toijer har bland annat i uppdrag att föreslå nya, utökade undantag i las, och lagförslag som ska stärka arbetsgivarnas ansvar för anställdas kompetensutveckling.

Kraven bottnar i Januariavtalet mellan regeringen, Centern och liberalerna. Om parterna inte enas, hotar regeringen och dess stödpartier att förverkliga utredningens förslag genom lagstiftning.

Exakt hur bred eller omfattande parternas diskussion löper, vill ingen av förhandlingsledarna avslöja i nuläget.

”Skapa balans”

Men såväl LO, som PTK och Svenskt Näringslivs företrädare är inne på att visstidsanställda och andra grupper med lösa anställningar är i behov av ett bättre skydd på arbetsmarknaden. I dag saknar gruppen exempelvis rätt att få del av omställningsåtgärder och relaterade ersättningar.

Enligt Januariavtalet behöver utredaren dock inte lägga fram lagförslag kring detta, utan får endast överväga åtgärder som kan ”skapa balans i arbetsskyddet” för anställda som har olika villkor.

Hur tänker ni att visstidsanställda ska få bättre uppsägningsskydd och omställningsstöd?

– Det får vi se, det är saker vi diskuterar. Vi har utgångspunkten att om detta ska bli framgångsrikt så kan vi inte utelämna stora eller små grupper. Utan vi förhandlar utifrån att vi vill hitta ett system som är heltäckande, säger Anders Weihe, på Svenskt Näringsliv.

I parternas förhandlingar ingår självklart också diskussioner kring turordningsreglerna men även andra statliga insatser.

Arbetsgivarsidan deklarerade i maj att man vill införa fri uppsägningsrätt, och inte bara vid arbetsbrist, utan anställningsavtal ska kunna hävas i alla situationer. Man vill även slopa las-kravet att uppsägningar ska ske på ”saklig grund”, i dag ansedd som grundbult i lagen.

– Det är ingen av oss som tror att vi kommer att landa i en ren avtalslösning, utan det kommer att krävas författningsändringar, säger Anders Weihe.

Ogillar las-ändringar

Varken LO och PTK ser med blida ögon på försämringar av turordningsreglerna.

– För att vi ska skriva ett nytt, centralt avtal krävs det att tryggheten som medlemmarna som helhet har stärkts. Och trygghet består ju av flera saker. Det är anställningsskyddsreglerna individen har, vilket stöd man får vid kompetensutveckling och omställning och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, säger Niklas Hjert.

Vi har inte bestämt oss för vad vi vill byta bort

LO:s Torbjörn Johansson:

– Återigen, vi vill träffa överenskommelser med arbetsgivarna som ger oss ett antal förbättringar, och arbetsgivaren kommer givetvis att kräva motvaluta, men vi har inte bestämt oss för vad vi vill byta bort.

Vad har LO att vinna på att luckra upp arbetsrätten?

– Vi tycker att arbetsrätten i stort fungerar och vi ser i dagsläget inget som vi egentligen vill byta bort. Men det återstår att se vad förhandlingarna ger.

Initiativet till partssamtalen tog LO redan hösten 2017. PTK klev in i samtalen först under våren 2019, efter att regeringen gjort upp med Centern och Liberalerna om regeringsmakten och 73-punktslistan.

Förhandlingsledaren Niklas Hjert uppgav i maj att de nya, kommande reglerna måste innehålla fyra saker: anställningsskydd, ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, trygghet vid omställning och kompetensutveckling.

Eniga om mål

Enligt Anders Weihe finns det också enighet bland parterna.

– Jag tycker att vi har en gemensam målsättning i det att las fungerar för vissa anställda som ett starkt skydd, men att det egentligen inte stämmer, eftersom individens trygghet stämmer bättre överens med möjligheterna att få ett nytt jobb.

Omställningsavtalen, som hjälper uppsagda till nya jobb, tycker han fungerar bra. Samtidigt påpekar han att de enbart är inriktade på att hjälpa personer som redan blivit uppsagda och att det på arbetsmarknaden i dag mer och mer handlar om att vidareutbilda sig.

Huruvida medlen i parternas trygghetsfonder även ska kunna användas för arbetstagare även under tiden de är anställda, är en annan fråga i förhandlingarna som den fackliga sidan rest, uppger han

Niklas Hjert hoppas att parterna i december har en klar uppfattning om vad man står i förhandlingarna om arbetsrätten. I vinter väntar nämligen en ny avtalsrörelse.

LO:s Torbjörn Johansson:

–  Jag tänker inte spekulera i vad vi landar i. Vi har olika problem och möjligheter att göra lösningar som kan vara bra för bägge parterna. Trots att vi har olika ingångar, kan det ändå vara bra. Och de lösningarna måste vara robusta och bra ända in i lågjunkturer.