Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Olika flexicurity för arbetare och tjänstemän i Danmark Danmarks flexicurity har ofta setts som en förebild - men modellen ser olika ut för arbetare respektive tjänstemän. Arkivbild: Marcus Ericsson / TT

Olika flexicurity för arbetare och tjänstemän i Danmark

Las Alla kan inte sägas upp lika snabbt i danska flexicuritymodellen – tjänstemän har ofta längre uppsägningstid än arbetare. De danska posttjänstemännen har haft uppsägningstid på upp till tre år, en kostsam historia när det nya Postnord skulle ställa om till en digital värld.
22 aug 2019

Flexicurity i januariavtalet

Konkret skrivs i januariavtalets punkt 19 att en framtida förändring av arbetslöshetsförsäkringen ska göras i linje med flexicuritymodellen, med förslag 2020 om förändring 2022.

Men hela utredningen av moderniserad arbetsrätt, som beslutades i januariavtalet, kan innebära ett närmande till den danska modellen. Både utredningen och de parallella partsförhandlingarna (se mer i Arbetsvärlden här) arbetar med både anställningsskyddet och omställning/kompetensutveckling för arbetstagarna.

+ Expandera
I januariavtalet finns flera punkter som relaterar till den danska flexicuritymodellen.

Sverige har länge haft en större anställningstrygghet än i Danmark, men nivån på a-kassan och aktivitetsinsatserna är samtidigt lägre här än i Danmark.

– Det ser ut som att man i Sverige nu är på väg att göra anställningsskyddet mer flexibelt, men lite glömmer att om det ska vara flexicurity så är också säkerheten viktig.

Professor Thomas Bredgaard vid Aalborgs universitet.

Det säger professor Thomas Bredgaard, en av Danmarks främsta arbetsmarknadsforskare som tillsammans med professor Per Kongshöj Madsen återkommande studerar den danska flexicuritymodellens utveckling. Båda är verksamma vid Institutet för statskunskap vid Aalborg universitet, på Center för arbetsmarknadsforskning.

– Om man nu ska rucka på anställningstryggheten gäller det att betala arbetstagarna med något, för att behålla balansen på arbetsmarknaden.

De danska arbetsmarknadsforskarna delar också upp flexicurity i flera typer, här finns en så kallad blue collar workers flexicurity och en white collar flexicurity – det vill säga att arbetare och tjänstemän har olika uppsägningstider. Och när man talar om att de danska arbetsgivarnas möjligheter att snabbt säga upp handlar det framför allt om blue collar flexicurity.

Posttjänstemännens långa uppsägningstider kom som en överraskning till och med för oss arbetsmarknadsforskare

– Tjänstemän har ofta haft bättre anställningsskydd. Det är fortfarande så i Danmark att det är relativt lättare för arbetsgivarna att säga upp, men att det finns andra traditioner på tjänstemannasidan än för arbetare.

Orsakade Postnord stora kostnader

Skillnaderna mellan olika avtal kan vara så stora så att när danska och svenska posten gick ihop till Postnord avslöjades att de danska posttjänstemännen kunde ha en uppsägningstid på upp till tre år. I kombination med en snabbare digitalisering av postgången i Danmark, blev det en dyr historia för det nya Postnord. Till slut kompenserades Postnord med miljarder kronor från staten för sina höga omställningskostnader (2018 med ca en miljard danska kronor, visar årsredovisningen).

– Posttjänstemännens långa uppsägningstider kom som en överraskning till och med för oss arbetsmarknadsforskare i Danmark. Det är svårt att finna andra danska grupper som har så lång uppsägning. I stora delar av den offentliga sektorn är de längre, en kvarleva från äldre tider, säger Thomas Bredgaard.

Balansen är viktig

För det är just balansen mellan delarna säkerhet och flexibilitet, och mellan tre parter – facken, arbetsgivarna och staten – som upprätthåller smidigheten på arbetsmarknaden och håller nere konflikterna. När man börjar rucka på ett ställe ökar kraven på ett annat ställe.

Det visar också forskarnas studier av flexicuritymodellen efter finanskrisen 2008, vilket har fått dem att varna för att kortsiktiga politiska beslut i kriser kan rasera den viktiga balansen i modellen. Före krisen var modellen var mycket omhuldad av EU, men intresset svalnade betydligt när finanskrisen kom. I Danmark beslutade politikerna 2010 att försämra tryggheten i systemet, bland annat genom att halvera den maximala tiden för a-kassan från fyra till två år, och sänka ersättningsnivån.

Det fanns ett klart samband: när ersättningen blev försämrad ville man kompenseras med längre uppsägningstider

– Där kunde vi tydligt se att det fanns en stärkt önskan om att bli kompenserade för sämre dagpenning/arbetslöshetsförsäkring, med bättre arbetsmarknadsinsatser eller längre uppsägningstider, berättar Thomas Bredgaard. Det fanns ett klart samband: när ersättningen blev försämrad ville man kompenseras med längre uppsägningstider eller bättre arbetsmarknadsinsatser.

Helt centralt att både ge och ta

När Socialdemokraterna fick makten 2011 lappade man enligt Thomas Bredgaard delvis ihop försäkringen genom bättre villkor.

– Samtidigt förbättrades arbetsmarknaden – det är många som sedan kommit i arbete – så där finns inte längre samma upplevelse av otrygghet. Men samtidigt är det fler som tar tilläggsförsäkringar till a-kassan, så det finns en privat lösning i stället.

Finns det någon given gräns för hur mycket man kan förändra i tryggheten respektive flexibiliteten utan att balansen rubbas så mycket att systemet raseras?

– Det helt centrala är att det är en ge- och ta-modell. Det måste ge något för alla. Om arbetsgivarna eller svenska regeringen önskar att skapa en mer flexibel arbetsmarknad så måste de kompensera löntagarna med något annat.

– Och större flexibilitet kan man kompensera med ökad kompetensutveckling och livslångt lärande, det stämmer med tanken om flexicurity.

Ger snabbare ökning av arbetslösheten

De danska forskarnas studier visar också att flexicuritymodellen troligen ger en snabbare höjning av arbetslösheten vid en konjunkturnedgång än i trögare arbetsmarknader, just för att arbetsgivarna lätt kan säga upp personal. Så hände i Danmark efter finanskrisen. Men när konjunkturen vänder upp igen återgår nivåerna igen till en låg arbetslöshetsnivå.

22 aug 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.