Kompetensombud kan komma att bli ett nytt fackligt uppdrag, ungefär som skyddsombuden. Systemet finns redan i Storbritannien. Där har man också instiftat en statlig fond som de fackliga ombuden kan söka pengar ur för kompetensutveckling på arbetsplatsen.
Den brittiska modellen beskrivs i en ILO-rapport som en stor succé. Den har även uppmärksammats av utredare på Unionen som planerar ett studiebesök. Frågan är om detta kan vara något att föra in i den segslitna svenska debatten för att få fart på kompetensutvecklingen även här.
– Det här är absolut något för andra att ta efter. Alla parter vinner på detta, säger Dave Eva, som ansvarar för kompetensfonden – Union Learning Fund, ULF – på den fackliga centralorganisationen TUC:s avdelning Unionlearn.
Kompetensfonden
Kompetensfonden bildades strax efter att Tony Blair och Labour vunnit valet 1997. I samma veva inrättades systemet med fackliga kompetensombud – Union Learning Representative, ULR - med rätt att arbeta fackligt på betald arbetstid. Deras uppgifter är att analysera kompetensbehovet, att hjälpa medlemmarna till vidareutbildning, att söka pengar ur fonden och att förhandla med arbetsgivaren om villkoren.
I början var fonden på cirka 6 miljoner pund årligen, men den steg under de kommande åren till som mest 21,9 miljoner. Efter att de konservativa återtog makten har den sjunkit och ligger nu på 12 miljoner pund om året. Beloppen förhandlas löpande mellan facket och Utbildningsdepartementet.
Han berättar att varje pund som satsas ur fonden ger 13 pund tillbaka, enligt en oberoende universitetsstudie. Det handlar om medarbetare som får ökad kompetens, självförtroende och bättre jobb, arbetsgivare som gynnas av ökad produktivitet och staten som får ökade skatteintäkter.
Ytterligare en poäng är att utbildningen ofta kommer dem till del som arbetsgivarna annars inte brukar satsa på. Dessutom har det enligt Dave Eva visat sig att kompetensmedlen är ett bra sätt att behålla och rekrytera nya medlemmar till facket.
Studier på arbetstid
De lokala kompetensombuden är spindeln i nätet när fackföreningarna söker medel för kompetensutveckling. Pengarna går till att ordna själva utbildningen – kursmaterial, lärare, lokaler etc. Sedan förhandlar man med arbetsgivaren om att förlägga lärandet till betald arbetstid. Fonden betalar alltså inte ut lön till deltagarna, det tillåter inte regelverket.
Idag finns mer än 40 000 fackliga kompetensombud i Storbritannien. Antalet anställda som har erbjudits utbildning via fonden räknas i hundratusental. Facket beskriver det som ett ”flaggskeppsprogram” och FN-organet ILO kallar det brittiska systemet för en ”outstanding success”.
Att även deltagarna är nöjda framgår av de fallstudier som presenterats. Exempelvis vittnar medlemmar i finansfacket Aegis som drabbats av nedskärningar om att kompetensutvecklingen stärkt dem att gå vidare i arbetslivet.
Nu vill jag förkovra mig hela tiden och jag lär mig nya saker varje dag
”Det ger en styrka att känna att man hänger med och kan lära sig nya saker när man sätter sig på skolbänken igen. Det är lätt hänt att det inte blir av annars, men när man kan sitta här på jobbet och plugga blir allt mycket lättare”, säger en deltagare.
Men kompetensfonden används inte bara i samband med nedskärningar. Tanken är att skapa en lärande organisation på arbetsplatsen.
”Jag har jobbat många år med Excel som självlärd och det kanske inte alltid har gått så snabbt. Efter att ha fått den här möjligheten jobbar jag både snabbare och effektivare.”
En annan röst från kommunikationsfacket CWU: ”Jag har fått en ny inställning till jobbet. Nu vill jag förkovra mig hela tiden och jag lär mig nya saker varje dag. Det gör att man växer både som person och som kollega.”