Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Svenska facken behövs på klimatbarrikaderna” Den globala uppvärmningen skapar problem; vilken roll ska facket ha i klimatarbetet? Foto: AP/TT.

”Svenska facken behövs på klimatbarrikaderna”

Fackens framtida roll i kampen för klimatet har i sommar hamnat i strålkastarljuset. Ska de axla en större roll som Fridays for future vill eller kanske arbeta mer som kanadensiska fack? Så tycker man på tankesmedjorna Arena idé och Fores.
4 sep 2019

− Övergripande tänker jag att den svenska fackföreningsrörelsen behöver komma upp på klimatbarrikaderna, säger Mattias Goldmann, vd på den liberala, gröna tankesmedjan Fores.

Klimatrörelsen Fridays för future har under sommaren i debatten tydligt satt fingret på fackens roll i arbetet för miljön när dessa uppmanades att strejka för klimatet.

Men vad kan facken göra mer än de gör i dag? Här är några exempel från utlandet.

I Kanada anser miljöradikala fackföreningar att de kan göra mer än bevaka löner och har länge jobbat med att införliva gröna klausuler i kollektivavtalen som ett sätt att främja miljö- och klimatfrågorna.

Grön klausul: Frikort till buss och tåg

1970 tecknades ett kollektivavtal där trä- och massaindustrifacket fick igenom bättre rening av utsläpp. Och numera har de över 4 500 kanadensiska kollektivavtalen gott om gröna klausuler, som att arbetsgivare kan bjuda på frikort till kollektivtrafiken eller att sjukvården ska kartlägga hur avfall kan minska.

Och i Storbritannien röstade exempelvis fackförbundet Unison, med 1,3 miljoner medlemmar i kommunala sektorer, för att sluta låta pensionsfonderna investera i olja, gas och kol 2017.

Hittills har svenska fackförbund främst arbetat med klimatfrågorna, via opinions- och påverkansarbete.

Facken ligger efter företagarna när det gäller att ta klimatinitiativ

Mattias Goldmann hör till dem som ger Fridays for future rätt. Han anser att det är dags för facken här hemma att anta en ny och större roll i klimatarbetet, inte minst eftersom riksdagen beslutat om att Sverige ska vara ett föregångsland.

− Det vi sett hittills är att facken ligger efter företagarna när det gäller att ta klimatinitiativ. Många står vid sidan av och LO var i princip en bromskloss under Miljömålsberedningen när sju partier gjorde upp 2016-2017och LO ansåg målen var för tuffa, säger han.

I sitt yttrande ansåg LO att dagens teknik skulle sätta gränsen.

”LO har tillsammans med LRF och Svenskt Näringsliv under arbetets gång pekat på att utsläppsmålet skulle kunna formuleras som ett spann där dagens tekniska förutsättningar utgör den nedre gränsen”, skriver man.

Men det finns också goda ansatser ” här och var” inom facken, anser Mattias Goldmann.

−  Det är inte långt borta att vi ser en vändning från fackförbunden. Det behövs för vi klarar oss inte utan arbetarrörelsen i klimatkampen och som stöd vid klimatomställningen, säger han till Arbetsvärlden.

Så blir det om klimatkampen bara drivs av näringslivet eller hipsterrörelsen på Södermalm

Ett viktigt skäl är att rättvisefrågorna i omställningen måste bevakas.

− Folk som drabbas vid omvandlingen slår bakut, och så blir det om klimatkampen bara drivs av näringslivet eller hipsterrörelsen på Södermalm. Vi måste ha med dem med som kan rättvisefrågorna.

En annan anledning, anser Goldmann, är att den svenska modellen förutsätter att parterna upplevs som representativa − men den kanske inte fungerar så länge till om anslutningsgraden fortsätter att sjunka.

−Nu ser vi sjunkande anslutningsgrad i framförallt LO och nyanlända och unga som frågar sig själva vad som är viktigast för dem, konstaterar han.

Unga flyr om facket tappar i relevans

Många ungdomar har klimatet högt på sin verklighetsagenda. Enligt Mattias Goldmann kan den svenska modellen riskeras om facket tappar i relevans.

Även Lisa Pelling, statsvetare och utredningschef på den fackliga tankesmedjan Arena idé, varnar för risken.

− En jättestor fråga är den sjunkande organisationsgraden, särskilt bland unga, vilket har att göra med att många unga har osäkra anställningar och kanske mer än tidigare väger individuell nytta mot kostnad. Men det finns också en imagefråga här – upplevs facken som relevanta och moderna eller inte? Om facken ställer sig vid sidan av, kan det hända att de alienerar ungdomar som vill se ett offensivt klimatarbete, säger hon.

Har de svenska facken en bit kvar här?

−Ja, det har de verkligen, säger hon.

Varken hon eller Mattias Goldman ser någon stor risk i att fackförbunden ska upplevas som politiserade om de engagerar sig mer i klimatfrågan. Däremot menar båda att det kan det bli politisk debatt kring vilka åtgärder som är bäst.

− Klimatfrågan kommer ju påverka hur vi lever och bor och ekonomin i stort. Jag ser inga stora risker i att fackliga företrädare uttalar sig i klimatfrågor, så länge de förklarar varför de är relevanta för medlemmarna. Det är som när LO-ordföranden gör utspel om bostadspolitiken, säger Lisa Pelling.

Hon påminner om att den klassiska svenska arbetarrörelsens ingång till miljöarbetet var att göra den till en arbetsmiljöfråga.

I och med att arbetare dog av asbest blev man också tvungen att driva frågan politiskt

− Det blev en naturlig facklig fråga. I och med att arbetare dog av asbest blev man också tvungen att driva den politiskt, säger hon men menar att det är svårare i klimatfrågorna, eftersom de inte har lika tydlig koppling till arbetsplatserna.

I sommar har frågan om fackens roll avgränsats till om de ska strejka för klimatet eller inte.

−Vissa har kategoriskt sagt att man inte ska strejka, men det är dumt att avhända sig strejkvapnet i klimatkampen, anser Mattias Goldmann. Det betyder dock inte att man måste strejka den 20 eller den 27 september som Fridays for future föreslagit.

−Det Elektrikerförbundet sagt är att man ska höja sina klimatambitioner, då är man på samma nivå som Scania, som rustar sina anställda genom att ge dem en klimatdag med utbildning.

Men Lisa Pelling frågar sig varför svenska fackföreningsrörelsen skulle använda strejkkassorna till att strejka för klimatet, ”eftersom man inte vill använda det vapnet mot något som står utanför enskilda arbetsgivarens kontroll”.

Orimligt strejka för klimatet

−Det är orimligt att man gör det. Men man kan ju arrangera demonstrationer för klimatet, säger hon.

Pelling pekar på att förbunden i dag prioriterar frågan om rättvis omställning för att ”inte lämna folk i sticket som förlorar sina jobb”.

Bör fackförbunden ta på sig en större roll än den de axlar i dag, tycker du?

− Jag ser inte så mycket aktivistisk potential. Andra organisationer borde organisera på annan basis än fackligt medlemskap, säger Lisa Pelling.

Samtidigt pekar hon på att IF Metall i stället lägger stora utredningsresurser kring klimatneutral industri, och att Byggnads har ett stort intresse för klimatsmarta hus som både är bra för klimatet och arbetsmiljön.

Det kanadensiska exemplet med gröna klausuler tycker hon är intressant. Inte minst eftersom en klimatsmart arbetsgivare kan få pengar över till ökat löneutrymme.

Fackens handlingsvägar är många och engagerar sig genom Värdsfacket och Europafacket. Mattias Goldman menar att de svenska facken själva vet bäst vad de borde göra, men att de inte minst borde se till att vara duktiga i klimatfrågorna och se till att de blir en naturlig mötesplats för unga.

Övertygad om att Greta-rörelsen ger avtryck

Fridays for future-rörelsen kommer att få avtryck på fackförbundens klimatarbete, spår också Berit Müllerström, LO:s andra vice ordförande.

−Ja det är jag helt övertygad om. Men vi har ju den svenska modellen, och vi använder oss inte av politiska strejker.

Gröna klausuler har LO ännu inte pratat om i någon avtalsrörelse, säger hon, men de kommer kanske på tal framöver.

Och när det gäller att investera i icke-fossila branscher, uppger Berit Müllerström att LO redan placerar sina medel i fonder med hög ESG-rating. Det senare innebär att man följer ett investeringsindex sammanvägt av faktorer som bedömer hållbarhet och etik.

−Därtill så genomlyser vi vår portfölj en gång om året för att säkerställa att fonderna efterlever denna högre standard, uppger hon.

4 sep 2019
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Jan Wiklund 11 sep 2019:

    I Danmark, IK och Sydafrika har dessutom facken tillsammans med miljörörelsen tagit fram planer för omställning av samhället, som de sen hävdar politiskt. Se https://www.noah.dk/intet-emne/100-000-nye-job-med-baeredygtig-omstilling, https://www.campaigncc.org/climatejobs resp http://aidc.org.za/programmes/million-climate-jobs-campaign/.

    För 3-4 år sen förekom det diskussioner mellan miljöorganisationer och framför allt de förbund som är med i 6f, men det rann ut i sanden. Förmodligen för att det inte finns något politiskt beslut om det från LO som kan legitimera det hela.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.