Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Världsekonomen: ”Eurozonen behöver mer integration” Professor Joseph Stiglitz. Foto: Gian Ehrenzeller/Keystone via AP

Världsekonomen: ”Eurozonen behöver mer integration”

Europafackkongress Stjärnekonomen Joseph Stiglitz deltog på Europafackets kongress i Wien. I Arbetsvärldens intervju berättar han bland annat varför han anser att mindre kvalificerade jobb inte borde automatiseras.
23 maj 2019

Eurozonen behöver mer finanspolitisk integration. Det var stjärnekonomen Joseph Stiglitz budskap på Europafackets kongress i Wien.

Pristagaren till Alfred Nobels minne Joseph Stiglitzs tal på Europafackets kongress i Wien handlade om den globalt ökande andelen av produktionsvärdet som går till kapital och den minskande andelen som går till arbete. Och om hur eurons konstruktion drar isär Europa istället för att hålla ihop det.

Stjärnekonomen drog ned en applådåska med repliken: ”Efter 40 år av nyliberalt experiment kan vi konstatera att det, oavvisligen, varit ett misslyckande”.

Precis som förslaget till Europafackets handlingsprogram, föreslår Joseph Stiglitz att Eurozonen skaffar ett finansdepartement.

‒ Ett finansdepartement är en god idé. Två tredjedelar av de offentliga utgifterna i USA är federala. EU:s budget är mindre än två procent av EU:s BNP. Det är alldeles för lite. Ni behöver en solidaritetsfond för stabilisering, sade han.

Efter 40 år av nyliberalt experiment kan vi konstatera att det, oavvisligen, varit ett misslyckande

Europa måste börja spendera pengar i regioner där efterfrågan minskar. Solidaritetsfond för strukturomvandling skulle öka tillväxten, menar Stiglitz.

‒ Där kolgruvor lägger ner finns inte pengarna att satsa på investeringar och omställning. Då behövs en solidaritetsfond för att stödja en grön omställning.

Joseph Stiglitz föreslår också att den europeiska centralbanken ECB bör fokusera på arbetslöshet och finansiell stabilitet, förutom på dagens inflationsmål. Samt förespråkar en europeisk koldioxidskatt och skatt på finansiella transaktioner.

Han gick också mycket hårt åt Irland för dess extremt förmånliga avtal med Apple och andra techjättar där de ”bluffar” EU-länderna på stora skatteintäkter.

Joseph Stiglitz menade också under sitt tal att vi inte kan utgå från att digitaliseringen och utvecklingen av AI i framtiden kommer att skapa lika många jobb som försvinner.

Vill inte automatisera mindre kvalificerade jobb

Arbetsvärlden ställer frågan varför teknikutvecklingen den här gången skulle skilja sig från hur det varit tidigare, då nya jobb ersatt gamla.

‒ Det finns innovationer som utökar kraften i det människor kan göra, som till exempel nya instrument för läkare, och det finns innovationer som robotar, som bara ersätter arbetare. Innovation kan ta båda formerna. I det förflutna utökade innovationer ofta människors kraft. Det finns en oro idag att många innovationer kommer ersätta människor. Maskiner kan nu processa information bättre och även lära sig själva. Vi har ingen försäkring vilken form teknologi kommer att ta. Vi borde styra teknologins utveckling till att utöka vår kraft, svarar Stiglitz.

Något förvånande menar Joseph Stiglitz sedan att mindre kvalificerade tjänster inte borde automatiseras, eftersom det finns många outbildade i arbetskraften som skulle behöva de jobben.

‒ Det är konstigt för mig att vi har maskiner som ersätter butiksbiträden i mataffärer när vi har så många  outbildade arbetare. Vi behöver inte fler maskiner för det, utan för andra saker, säger han till Arbetsvärlden.

Systematiskt försvagar de facken och motarbetar att människor organiserar sig.

Joseph Stiglitz lyfter fram hur ersättningen stannat av trots att löntagares produktivitet ökat. I USA, som leder utvecklingen, har ersättningen minskat från 75 procent av nationalinkomsten 1981 till 60 procent 2009 om man räknar bort den högsta procenten av inkomsterna som Stiglitz bedömer i hög grad gå till finanssektorn. Utvecklingen är liknande i Europa.

Forskningen betonar fackets minskande makt för den här utvecklingen. Därför passar Arbetsvärlden på att ställa frågan, om hur Joseph Stiglitz skulle öka fackets inflytande om han fick välja en enda reform.

‒ Det finns inte någon enda åtgärd som jag skulle peka på. Men vi vet att det finns åtgärder som kan göra det enklare för arbetare att vara med i facket. Hela arbetarrörelsens historia handlar om kampen för de frågorna, påpekar Joseph Stiglitz och exemplifierar med frågor.

Nyheter

‒ I vilken utsträckning kan arbetsgivare hota arbetstagare? I vilken utsträckning kan de avskeda dem som hjälper till att organisera? Är det enkelt att samla in fackavgiften eller inte?

Stiglitz framhåller också vikten av centrala kollektivavtalsförhandlingar.

‒ Den andra punkten är sättet som kollektiva förhandlingar äger rum på. Om de sker på företagsnivå minskar fackens makt, säger Joseph Stiglitz.

Han anger utvecklingen i USA som ett avskräckande exempel.

‒ Om du vill se exempel på motsatsen kan du se på det republikanska partiet i USA. Systematiskt försvagar de facken och motarbetar att människor organiserar sig. Högsta domstolen beslutade just att när ett fack inom offentlig sektor förhandlar fram lösningar som inkluderar alla löntagare, så kan du inte kräva att de som gynnas ska betala till facket. De kallar det rätten att arbeta. Jag kallar det rätten att åka snålskjuts. De för ett krig mot facken.

23 maj 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan