Här har tullen tagit över tusen explosiva varor bara i år

I dag är en bra dag, vädermässigt, att vara tullinspektör. Solen skiner och det är, för ovanlighetens skull, nästan vindstilla vid Öresundsbrons fäste på den svenska sidan av sundet.

Annat är det i januari. Oavsett storm och isregn i sidled behöver de stå här under sina tio-timmarspass, tullinspektören Emma och hennes kollegor. Deras uppdrag: att se till att inga illegala varor förs in i landet.

– Vi gör beslag, varje dygn. Inte minst av narkotika. Så det är inte svårt att se en mening med jobbet, säger Emma som på grund av yrkets utsatthet inte vill ha sitt efternamn i tidningen.

Just nu står hon utanför en av de glashytter som kantar varje fil på den breda motorvägen efter bron. Hon är iklädd sin dagliga arbetsuniform: mörkblå byxor och tröja, med enbart batong och en burk pepparspray om akut självförsvar skulle bli nödvändigt.

20 000 fordon per dygn korsar bron

In till Sverige, via bron, kommer drygt 20 000 fordon varje dygn. Det är alltså ett aldrig sinande flöde, 24/7. Tullverket, som är en relativt liten myndighet med tanke på sitt omfattande uppdrag, har runt 200 inspektörer i hela region Syd – som täcker Skåne, Blekinge, Kronobergs och Kalmar län.

Emma och hennes kollegor jobbar i skift och ska kontrollera varuinflödet vid alla gränser i området: som hamnarna i Trelleborg, Helsingborg, Malmö, Ystad, Karlshamn och Karlskrona samt trafiken in till Sverige via Öresundsbron. Det handlar om personfordon, lastbilar, bussar och tågtrafik.

– Vi vet inte var nästa arbetsvecka ska äga rum, vår grupp placeras vid olika gränser. Att sekretessen är stark även internt är för att det ska vara omöjligt med läckor och insiderbrott, förklarar Emma.

Hon sökte sig till Tullverket år 2006, i dryga 25-årsåldern. Då hade hon hunnit med arbete inom såväl städ- och restaurangbranschen som vården. Men hon saknade att vara utomhus mer. Med ett stort hästintresse bakom sig är hon van vid kläder efter väder och att vara bestämd när det behövs.

– Under min uppväxt hade vi en granne som jobbade inom tullen. Det var så jag fick nys om yrket och tänkte att det verkar spännande.

Djurintresset kunde dessutom få följa med in i jobbet. Efter några år vidareutbildade hon sig till hundförare. Nu är hon inne på sin andra specialtränade sökhund, den engelska springerspanieln Gizmo som är utbildad på myndighetens hundskola. Han är med på jobbet varje dag. Medan hon står här ute vid kontrollerna ligger han och tar igen sig i sin korg inne i ett rum i Tullverkets lokaler här vid bron. När han väl ska rycka ut krävs nämligen totalfokus. 

– Då är han helt inne i det han gör. När vi behöver titta närmare på ett fordon tar vi det till ett garage och gör genomsökningen där. Gizmo jobbar även här ute ibland, men då kan väder och vind påverka hans sökarbete.

Ingen kan i dagsläget veta hur mycket som går tullen förbi. Man kan bara anta att det som tas i beslag är toppen av ett isberg.

Enbart här vid bron har tullen de första fyra månaderna under 2023 exempelvis beslagtagit nästan 11 000 satser dopningspreparat och stoppat drygt 1300 stycken explosiva varor att tas över gränsen.

Rekordstora kokainbeslag i Helsingborg

I Helsingborgs hamn är det för tillfället än svettigare. Hamnen har, vad Tullverket bedömer, under den senaste tiden blivit en inkörsport för kokain-försäljning i hela Europa.

Från september till maj har tullinspektörer beslagtagit 1,3 ton av den farliga drogen. Det är en siffra som ”helt saknar motstycke i svensk kriminalhistoria”, som Magnus Pettersson, åklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, sa i Sveriges television nyligen.

– Ibland kan jag inte låta bli att tänka på om nästa fordon kanske är i större behov av kontroll när jag just har vinkat in ett annat. Vi har ju begränsade resurser, konstaterar Emma

Hon flankeras nu av sin kollega och gruppchef Dennis Nilsson. De två har jobbat ihop i princip alla skift i åtta år nu. Det är viktigt att kollegorna i gruppen litar på varandra. Till deras fasta arbetsgrupp hör ytterligare sex personer.

– Vid ett pass borde vi egentligen vara tio inspektörer. Men det går sällan att få ihop fler än åtta. När vi står ute vid kontrollerna måste alltid minst två vara på plats. Det ska finnas en kollega som snabbt kan komma till undsättning om något skulle hända, förklarar Dennis Nilsson.

Krig leder till fler vapen hos allmänheten

Att tullinspektörerna inte räcker för att stoppa allt, syns i brottsstatistiken. Den narkotika som säljs och brukas i Sverige har ju någon gång förts in illegalt över gränserna och lyckats undkomma Tullverkets kontroller.

Illegala skjutvapen, som utgör grunden för den pågående gängkriminaliteten med åtskilligt dödligt våld, likaså.

Dennis Nilsson är bekymrad över det pågående läget i Ukraina. Krig leder alltid till ökad vapentillgång även bland allmänheten, konstaterar han.

–Vi beslagtar fortfarande vapen som användes i forna Jugoslavien i början av 1990-talet. Just nu pumpar hela EU in vapen som stöd till Ukraina. Jag kan bara spekulera i vilka effekter det kommer att ge så småningom.

Vänligt småprat främsta verktyget

Samtidigt behöver inspektörerna utgå från att de allra flesta som de möter är ”helt vanliga människor, på resa eller i arbete”, som Emma uttrycker det.

– Vår approach kan inte vara att misstänka varenda människa. Vårt främsta arbetsverktyg är, förutom tips från myndighetens egen underrättelseavdelning, det vänliga småpratet. Med tiden lär man sig vad man ska vara uppmärksam på, säger Emma.

Det kan vara hur någon motiverar sin resa, att förklaringen eller mängden synlig packning inte riktigt går ihop. Som av en händelse dyker det just upp en franskregistrerad husbil vid Emmas kontrollstation. Hon vinkar in föraren. Det är en äldre man som säger sig vara på väg till Norge för två dagars vistelse.

Emma tycker det är märkligt, en så lång resa för enbart två dagar. Hon ber mannen köra till sidan och tillkallar kollega. Sedan gör hon och Dennis Nilsson en manuell kontroll av handskfack, utrymmen mellan säten, bagage och motorhuv medan mannen får vänta vid sidan. Men allt verkar vara som det ska. Han får köra vidare.

Här behövs springerspanieln Gizmo

Nästa som vinkas in för kontroll väcker mer misstankar efter en första genomsökning. Kanske fanns det synliga plasthandskar, en köksvåg eller sprutor – vi får inte veta mer än att det nu är dags för Gizmo att ta vid.

Medan fordonet står i kontrollhallen och genomsöks av springerspanielns känsliga nos, får förare och eventuella passagerare vänta i annat rum.

Ett par i 40-årsåldern visade sig gömma 15 skarpa pistoler: sex stycken i kvinnans underkläder och resterande i olika utrymmen i bilen.

Ofta gör kollegor till Emma kroppsvisitation av dem under tiden. Både det och sökhundens arbete kan då ge utdelning på varsitt håll.

Som i december i fjol. Då gjorde tullen här ett ovanligt stort vapenbeslag. Ett par i 40-årsåldern visade sig gömma 15 skarpa pistoler: sex stycken i kvinnans underkläder och resterande i olika utrymmen i bilen.

– Våra sökhundar är utbildade på att markera på de vanligaste narkotiska preparaten samt på vapen. De känner igen doften av metall, ammunition och vapenolja, förklarar Dennis Nilsson.

Trots så gott som daglig hantering av droger och relativt ofta fynd av illegala vapen, är varken han eller Emma rädda när de jobbar, säger de. Ibland kan obehaget komma efteråt, särskilt vid de tillfällen när någon visar sig bära vapen.

– Då gäller det att ha koll på händer. Alltid händer, det är de som är farliga, konstaterar Dennis Nilsson.

Vår kollega lyckades kasta sig ur bilen i farten med narkotikan som han hittat.

Och visst har det hänt saker. Som när en kollega befann sig inne i en bil och sökte igenom den och föraren plötsligt kastade sig in vid ratten, stängde dörrarna och rivstartade för att fly – med tullinspektören kvar i bilen.

– Vår kollega lyckades kasta sig ur bilen i farten med narkotikan som han hittat. Sekunderna efteråt forcerade bilen ett par grindar och försvann. Men bil och förare identifierades senare, säger Emma.

Eller när hon, Gizmo och en kollega stoppade en man vid Öresundståget på Malmö central. När han upptäckte att det var kört tog han argt fram massor av påsar ur kläder och packning och hällde ut stora mängder vitt pulver över inspektörerna och Gizmo.

–Vi visste ju först inte vad det var för preparat och en del narkotika behöver bara komma i kontrakt med huden för att kroppen ska ta upp det. Vi fick åka till stationen, duscha och byta kläder och en hundförarkollega tog Gizmo till stationen och badade honom.

Gizmo gör inget fynd i fordonet som tagits in i kontrollhallen den här gången. Föraren får köra vidare. Som belöning får Gizmo en boll och ytterligare en vilstund i sin korg.

– Han är nio år nu och börjar närma sig pension. Det är krävande för leder att hoppa upp och ner i olika fordon, hundarna orkar inte hur länge som helst, säger Emma.

Hon funderar just nu på om hon ska åta sig ännu en specialutbildad hund från Tullverkets hundskola när Gizmo inte orkar mer. Det innebär ett åtagande att arbeta som hundförare i runt åtta år till.

– Jag har inte bestämt mig om jag vill eller om jag ska gå vidare till något annat inom myndigheten. Det finns stora möjligheter att utvecklas och göra olika saker.

Dennis Nilsson är i alla fall säker på sin sak. Så länge han är gruppledare för ett gäng inspektörer vill han ha ett hundekipage i sin grupp.

– Släpper Emma det får vi utbilda någon annan. Gizmo gör ett jobb som är otroligt värdefullt för oss. Att ha tillgång till en sökhund är ett viktigt komplement i vår verktygslåda.