Mitt i EU-turbulensen fortsätter arbetet för visselblåsarskydd

I början av mars kom EU-kommissionen med sin vitbok om EU:s framtid (se faktarutan intill). Kommissionen ställer frågan till medlemsländerna: vad ska vi göra med unionen i framtiden? Genom att lista fem scenarier uppmanar man medlemsländerna att diskutera framtiden, förhoppningen är att svaret ska konkretiseras i parlamentsvalet 2019.

Och unionen upplever just nu en skakig tid. Samtidigt som EU är mitt i sitt firande av att Romfördraget skrevs under för 60 år sedan, drar Brexitförhandlingarna snart i gång. Utvecklingen i ett av unionens stora länder, Polen, står i bjärt kontrast till EU:s grundläggande demokratiska värderingar. I Frankrike som skrev under Romfördraget för 60 år sedan hålls presidentval, och EU-frågan är en av de stora skiljelinjerna mellan de två som väntas bli huvudmotståndare: Marine le Pen och Emmanuel Macron.

Parallellt med detta skruvar Turkiets president Erdogan upp tonläget mot EU inför folkomröstningen i april som kan skapa enmansvälde i landet.

Vill ha mer än inre marknad

Också för Eurocadres, den europeiska fackliga organisationen för specialister och chefer, är diskussionen om EU:s framtid viktig.

– För oss är det inte intressant att skala av EU till en fråga bara om den inre marknaden (ett av kommissionens scenarier, se faktarutan), säger ordförande Martin Jefflén till Arbetsvärlden.

– Med den oroväckande utveckling vi ser i flera medlemsstater måste EU stå upp starkt för de demokratiska värderingarna. Där har vi samma inställning som TCO.

”Institutionerna kan inte bli förlamade för att man hamnar i sådant som Brexitfrågan. EU måste leverera till medborgarna …”

Men mitt i denna turbulens fortsätter organisationer som Eurocadres att arbeta med att påverka EU att förändra konkreta villkor för människor. Ett envetet arbete som ibland tar många år.

– Institutionerna kan inte bli förlamade för att man hamnar i sådant som Brexitfrågan. EU måste leverera till medborgarna – om unionen inte upplevs vara till nytta i vardagen minskar stödet hos medborgarna, säger Martin Jefflén. Ett konkret exempel är den fria rörligheten. Det gör stor skillnad för våra medlemmar att det genom EU är enklare att flytta över landgränser och jobba eller studera i ett annat land.

Rätt att vara frånkopplad och kompetensutveckling

För Eurocadres handlar sakfrågorna 2017 framför allt om den psykosociala arbetsmiljön, om kompetensutveckling och omställning, och – inte minst – om att få till ett EU-skydd för visselblåsare.

Precis som i Sverige har den arbetsrelaterade stressen ökat med alarmerande siffror.

– Europafackets styrelse har nyligen beslutat att arbeta för ett direktiv för psykosocial arbetsmiljö, berättar Martin Jefflén. En viktig fråga för oss där är rätten att vara frånkopplad under sin ledighet. Med e-post, mobilsamtal och nya IT-verktyg blir det allt viktigare att ha rätten att slippa bli störd när kontoret hela tiden finns i fickan.

En annan viktig fråga för välutbildade är att kompetensutveckling och omställning omfattar även dem. EU får inte lagstifta inom högre utbildning, men kan skapa system för att informera och underlätta utvecklingen, och rekommendera medlemsländerna att öppna utbildningssystemen för yrkesverksamma.

EU håller på att arbeta fram förslaget till europeiska pelaren för sociala rättigheter, som antagligen kommer att publiceras i slutet av april, för att stärka EU:s sociala dimension. Särskilt från fackligt håll kritiseras ofta EU för att ha en för svag social dimension.

–Det händer mycket på den europeiska arbetsmarknaden. Utvecklingen på EU:s arbetsmarknad går mot fler specialister och högutbildade samtidigt som digitalisering och omställning till grön ekonomi kommer ha omfattande sysselsättningseffekter. Då blir kompetensutveckling och omställningsstöd också för högutbildade väldigt viktigt och vi har därför fört fram att de frågorna behöver finnas med i sociala pelaren.

Ställs inför etiska problem

Men allra viktigast för Eurocadres just nu är frågan om visselblåsarskydd.

– Det är våra medlemsgrupper som oftast kommer i kontakt med känslig information på företagen. Det är vi som ställs inför de etiska problemen att förena vinst och nyckeltal med sociala ansvarskoder i företagen, förklarar Martin Jefflén.

Han säger att ett sådant skydd kan vara avgörande för en rad andra frågor som miljön, korruption liksom möjligheten att se till att konkurrensvillkoren är schysta och att skattemedel inte försnillas.

I mer än ett decennium har EU-parlamentet arbetat för ett brett EU-skydd för visselblåsare som spänner över alla sektorer.

– Frågan har diskuterats och lyfts av parlamentet åtskilliga gånger. När parlamentet förra året frågade kommissionen vad som görs var svaret att man bevakar frågan, och så lyfte man fram exempel från olika sektorer, som den finansiella sektorn.

Men ett mindre genombrott skedde i direktivet om företagshemligheter. I det arbetet hade bland andra Eurocadres engagerat sig mycket för att också få med ett visselblåsarskydd i direktivet. Det lyckades endast till viss del, men frågan har ändå förflyttats sig framåt i och med det arbetet.

– Det är en lite unik lagstiftning som kom till stånd i direktivet om företagshemligheter – mig veterligen är det första gången som visselblåsning beskrivs som gott i sig och inte bara som ett verktyg för att regelverk följs.

Kommissionen har också i ett arbetsprogram sagt att man ska ta fram ett skydd för visselblåsare som avslöjar rena olagligheter.

– Men en del av det som avslöjas är väckarklockor om sådant som ännu inte är tydligt lagreglerat. Luxleaksaffären är ett väldigt tydligt exempel på det, menar Martin Jefflén.

Går över landsgränser

Två tidigare anställda på revisionsjätten PwC, läckte var och en sekretessbelagd information till fransk media om hur revisionsfirman hade hjälpt internationella bolag, däribland svenska Ikea, att förhandla fram egna fördelaktiga skatteavtal med staten i Luxemburg.

Avtal som inte sågs som olagliga i Luxemburg, men som strider mot EU:s konkurrenslagstiftning.

Som Arbetsvärlden har skrivit om tidigare innebar en första dom förra sommaren böter och villkorligt fängelse för de två tjänstemännen. Domen överklagades och en mildare dom kom för några veckor sedan.

– Domen var återigen ett bakslag, menar Martin Jefflén. Man sänkte visserligen bötesbeloppet, men kom ändå fram till att de ska dömas. Trots att de har avslöjat hur stora internationella företag har kommit i åtnjutande av skattefördelar som strider mot EU-rätten.

– Det är ett problem som går över landsgränser, och då måste vi se till att det finns ett skydd på grundläggande nivå som alla medlemsstater lever upp till. I takt med att man rör sig över gränserna mer och mer kommer den frågan bli ännu viktigare i framtiden.

Plattform ska stötta

Och alldeles nyligen har kommissionen inlett ett öppet samråd om visselblåsarskydd som är bredare än det man tidigare har talat om. Eurocadres lanserade i höstas en plattform för ett EU-skydd för visselblåsare, och som utgår ifrån erfarenheterna av arbetet med direktivet om företagshemligheter.

– Vi etablerade då kontakt med ett antal organisationer i Europa, och i dag är drygt 80 organisationer anslutna till plattformen som ska sprida information och visa stöd för kravet på visselblåsarskydd.

Oavsett hur framgångsrikt det arbetet blir, tar det ytterligare år innan ett EU-skydd kan bli verklighet.

– Vi i Eurocadres behöver nog prioritera frågan ytterligare något år. Nu hämtar kommissionen in information genom samrådet, och därefter tar det tid innan det blir en konkret text om ett direktiv.

– Så det handlar om år innan vi är framme.