Under 2020 fördubblades antalet skyddsstopp jämfört med året innan. Totalt inkom 171 skyddsombudsstopp till Arbetsmiljöverket varav 103 var coronarelaterade. Arbetsvärlden har tittat vidare på de nio fall där tjänstemän från TCO-förbundens branscher har bekräftats vara anställda. Det är 8,7 procent av det totala antalet coronarelaterade skyddsombudstopp.
Skola, polis och it-företag. Det är några exempel på företag inom TCO:s branscher där coronarelaterade skyddsombudsstopp lagts under förra året. Om arbetsmiljön är sådan att det är fara för arbetstagares liv kan ett skyddsombud bestämma att arbetet ska avbrytas. Det kallas skyddsombudstopp eller skyddsstopp och gäller tills Arbetsmiljöverket har tagit ställning i frågan.
Lärare, poliser och IT-konsulter
När skyddsstoppen rör tjänstemän så är skolor vanligast med fyra fall. Då handlar det om orsaker som stor smittspridning, många sjuka lärare, risk för smittspridning eller brist på vikarier.
Våra nio fall
Arbetsvärlden har tittat närmare på de coronarelaterade skyddsombudsstopp under 2020 som rör arbetsplatser och branscher inom TCO:förbundens områden. Vi har valt bort arbetsplatser där vi inte har kunnat bekräfta att skyddsombudsstoppen har rört tjänstemän. Eftersom Arbetsmiljöverkets statistik är uppdelad på branscher och inte yrken är det inte helt lätt att avgöra om tjänstemän finns anställda.
Bland skyddsombudstoppen finns också ett it-konsultföretag. Där handlade skyddsombudsstoppet om oro för resor mellan företagets olika kontor och riskerna för smittspridning under resor i tjänsten.
Det finns också ett skyddsstopp inom kriminalvården som gällde oro för smittspridning vid transport av intagna och häktade.
Bland skyddsombudsstoppen återfinns också tre skyddsombudsstopp inom polismyndigheten. Då har det handlat om oro för smitta under en utbildning, risk för smitta vid hämtning av frihetsberövade samt risk för smitta vid nykterhetskontroller.
Livsfara vid nykterhetskontroll
Lotta Algotsson har arbetat som polis och kriminaltekniker i totalt 35 år. I dag är hon biträdande regionalt huvudskyddsombud i region Bergslagen. Hon och hennes kollegor uppmärksammade tidigt under pandemin riskerna med utandningsprov vid så kallade rutinmässiga nykterhetskontroller.
− Man ska använda små rör och fippla med dem och försöka tänka på att den som ska göra provet inte andas på en i ansiktet vilket är svårt eftersom man står framför dem man testar. Vi fick också signaler om att det fanns personer som skulle utföra testerna som hade problem med hälsan och inte kände sig trygga, säger Lotta Algotsson.
Lotta Algotsson.
Vi kände att det fanns en omedelbar överhängande risk för att någon skulle smittas och därmed utsättas för livsfara
Hon och hennes kollegor lyfte problemet till ledningen, men upplevde inte att de prioriterade ärendet.
− Vi bestämde oss i början på mars förra året för att skicka in en begäran om skyddsombudsstopp till Arbetsmiljöverket. Vi kände att det fanns en omedelbar överhängande risk för att någon skulle smittas och därmed utsättas för livsfara. Först därefter togs problemet upp på nationell nivå inom polisen, men då låg vårt skyddsombudsstopp redan fast, säger Lotta Algotsson.
− Arbetsmiljöverket omvandlade skyddsstoppet i region Bergslagen till ett förbud eftersom Polismyndigheten genast överklagade vårt skyddsstopp, säger Lotta Algotsson.
Hon var själv sjuk i en och en halv månad med hosta efter att skyddombudsstoppet lades, men hon har inte fått bekräftat om det var corona.
Nya rutiner har gjort kontrollerna säkrare
Vid de rutinmässiga utandningskontrollerna har ofta polismannen som utför dem rena plastförpackade blåsrör i sin ena ficka och lägger de smutsiga i den andra. Pandemin har tvingat fram nya riktlinjer och rutiner hos polisen där de använda rören ska stoppas i en påse och poliserna som utför proverna ska bära nitrilhandskar som ska bytas mellan varje prov, och försöka att inte rikta blåsröret mot sig vid utandningsprovet. Den 6 november hävde Arbetsmiljöverket skyddsstoppet eftersom det då ansågs att nya säkra rutiner för utandningsprov fanns.
Lotta Algotsson säger att poliser lite har traditionen av att vara stålmannen.
− Man ska inte överdriva risker. Under hela pandemin har man varit relativt obekymrade. Först i januari efter regeringsdirektivet till myndigheter att de som kan ska arbeta hemma har vi fått order om att göra det.
Patrik Gustafsson har arbetat som polis i 31 år och i dag är han polisinspektör och huvudskyddsombud i polisområde Stockholm Nord. Han säger att polisen har byggt mycket organisation och kunskap som man inte hade i början av pandemin.
− Vi har lärt oss att om vi exempelvis går in i en lägenhet där det visar sig att någon har hosta och feber backar vi snabbt ut igen och tar på oss skyddsutrustning.
Patrik Gustafsson lade ett skyddsombudsstopp i mars 2020 som rörde frihetsberövade som skulle fraktas i över en timme med bil.
− Det fanns en oro i handräckningsgruppen om man skulle åka en lång sträcka i bil och att det då skulle finnas en risk för smitta av covid-19. Arbetsmiljöverket hävde skyddsstoppet och hänvisade till att det fanns skyddsutrustning. Sen förelade de Polismyndigheten att göra en riskbedömning kring detta och så lade de ner ärendet, säger Patrik Gustafsson.
Skulle använda skyddsmask 90
Den skyddsutrustning som fanns var skyddsmask 90 som de kunde använda om de misstänkte att en frihetsberövad kunde vara smittad. Han och hans kollegor hade tänkt att de kanske kunde använda större fordon som vore mer lämpliga och där smittorisken skulle kunna vara mindre. Dessa fordon är dock ganska otympliga, så det hade inte varit helt optimalt.
Vi har lärt oss att om vi exempelvis går in i en lägenhet där det visar sig att någon har hosta och feber backar vi snabbt ut igen och tar på oss skyddsutrustning.
− Handräckningsgruppen var nöjda med att vid behov kunna använda skyddsmask 90 samt att rengöra bilarna efter varje transport. De fick också riktlinjer om att ta av kläderna på ett särskilt sätt så att risken för smitta minskade, säger Patrik Gustafsson.
Foto: Drago Prvulovic /TT
Han och kollegorna har diskuterat om avfallet efter en städad bil ska räknas som riskavfall, det är inte helt lätt att avgöra.
Patrik Gustafsson menar att ett problem inom polisen är att vissa arbetsmiljöärenden på lokal nivå måste lyftas högre upp till regional nivå för att få ett beslut som gäller hela polisen.
Som polis utsätts man för en normaliseringsprocess i yrket, säger Patrik Gustafsson.
− Poliser är samhällsbärare och måste fungera. Vi har ett utsatt arbete och en märklig arbetsmiljö i vanliga fall när det inte är pandemi också.
Corona stod för hela ökningen
Ulrika Scholander är sektionschef på Arbetsmiljöverket. Hon samordnar alla coronarelaterade ärenden i hela landet.
Det är inte så konstigt att antalet ärenden fördubblades eftersom pandemin och ett helt nytt virus skapar osäkerhet om vilka åtgärder som behövs för att arbetstagarna ska kunna arbeta säkert.
− Vår statistik visar bara när arbetsgivare och skyddsombud inte är överens. I de allra flesta fall löser skyddsombud och arbetsgivare situationerna själva genom samverkan, men om de inte är överens kontaktar arbetsgivaren oss och vi bestämmer då om vi ska ta över och fatta beslut om förbud eller inte, säger Ulrika Scholander.
Ulrika Scholander, Arbetsmiljöverket.
Hon tillägger att Arbetsmiljöverket fick in ungefär dubbelt så många stopp under 2020 som under ett normalt år och ökningen handlade om coronarelaterade stopp.
− Det är inte så konstigt att antalet ärenden fördubblades eftersom pandemin och ett helt nytt virus skapar osäkerhet om vilka åtgärder som behövs för att arbetstagarna ska kunna arbeta säkert. Att arbetsgivare och skyddsombud inte är överens är därför inte så märkligt, säger Ulrika Scholander.
Grunden i arbetsmiljölagen är att arbetsmiljöarbetet sker i samverkan och att man vidtar åtgärder för att minska riskerna hela tiden.
Fördubblat antal skyddstopp 2020
Arbetsmiljöverket har registrerat 171 skyddstopp år 2020. Av dessa var 103 coronarelaterade. Totalt har antalet skyddsstopp fördubblats jämfört med året innan från 83 stopp 2019. De coronarelaterade stoppen står för ökningen.
Av dessa har Arbetsvärlden tittat närmare på de nio där tjänstemän inom TCO:s yrkesgrupper finns anställda.
I fyra fall var det skolor som berördes och då handlade det om smittspridning och eller brist på personal.
I ett fall rörde det sig om ett it-företag och oro för smitta på resor mellan kontor som tillhör företaget.
I ett fall var det ett skyddsstopp som gällde kriminalvårdens transport av intagna och häktade som de utför åt bland annat Migrationsverket. En oro för smittspridning var anledning till stoppet.
I tre fall handlade det om skyddsombudstopp inom polismyndigheten i olika delar av Sverige.
− Om man ska säga något generellt om de coronarelaterade skyddsombudsstoppen så är de relaterade till yrken där man träffar människor utöver de egna kollegorna som vården, skolan eller polismyndigheten. Det är yrkesgrupper som inte kan arbeta hemifrån som berörs mest, säger Ulrika Scholander.
När det gäller dessa yrkesgrupper behöver arbetsgivarna vidta åtgärder.
− Det är viktigt att arbetsgivaren tillsammans med skyddsombud gör en ordentlig undersökning av vilka risker som finns i arbetet, riskbedömer och vidtar åtgärder, såsom att ändra organisering av raster eller att i sista hand ta fram skyddsutrustning om det behövs. Då är det egentligen ingen skillnad hur arbetsgivaren ska jobba med arbetsmiljöarbetet mellan poliser, lärare, förskolelärare eller vårdpersonal, säger Ulrika Scholander.