Regeringen har nyligen gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att undersöka hur fler kan vilja bli skyddsombud.
Det är ju vettigt, anser facken. Totalt sett minskar antalet skyddsombud enligt de försök till sammanställningar som gjorts, även om det ser lite olika ut mellan medlemmarna i LO, Saco respektive TCO.
Samtidigt anar de tre fackliga centralorganisationerna ett mörkt moln i bisatsen som avslutar det tre sidor långa dokumentet från regeringshåll. Den lyder:
”Regeringen anser att åtgärder behöver vidtas för att fler arbetstagare än i dag ska vilja engagera sig som skyddsombud, oavsett om skyddsombuden respektive arbetstagarna har en facklig tillhörighet eller inte.”
Att facken reagerar beror bland att på att ett skyddsombud som inte utses av facket inte heller skyddas av förtroendemannalagen. Då har man helt enkelt inte ett fackligt förtroendeuppdrag.
”Oorganiserade har inte en chans”
Ett fackligt utsett skyddsombud får stöd från sin organisation, om det behöver juridisk hjälp.
– Det här är jätteallvarligt. Det är världens skillnad på ett organiserat skyddsombud och ett oorganiserat sådant. Den som är oorganiserad har ju inte en chans, säger Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt och författare till boken Skyddsombudsrätt.
Maria Steinberg säger att skyddsombud som ställer krav, som i sin tur kan innebära kostnader för en arbetsgivare, är i ett utsatt läge.
Med en motvillig arbetsgivare kan skyddsombudet råka ut för sådant som utebliven löneförhöjning, omplacering eller till och med uppsägning.
– Då blir det den fackliga organisationens uppgift att skydda skyddsombuden genom förhandling med arbetsgivaren om att den hindrat uppdraget.
TCO: ”Yttersta posten själv”
Går det så långt som till en tvist, är det också facket som tar rättegångskostnaderna.
För det skyddsombud som inte hör till ett fackförbund får själv gå vidare och betala advokat.
Förlorar man, får man också stå för rättegångskostnaderna.
Från TCO ser man risken att regeringens formulering leder fel.
– Som skyddsombud är man den yttersta posten själv. Man är i en väldig beroendeställning när man ställer krav på arbetsgivare och behöver någon som står upp för en. Så vi vill lyfta fram att det blir en väldigt oskyddad roll utan stöd från facket, säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöutredare på TCO.
De tre centralorganisationerna LO, Saco och TCO har ventilerat oron över regeringens formulering i ett brev till biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L).
Där vill de betona vikten av att det är just facken som i första hand utser skyddsombud. I en artikel i Arbetet kallade LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson uppdraget till Arbetsmiljöverket för en ”politisk beställning av SD”.
Enligt honom har just SD jobbat hårt för att skilja facken från skyddsombuden.
Vill få bort fackligt företräde
Men det har även andra partier. Och andra aktörer.
Regeringens formulering i det nya uppdraget till Arbetsmiljöverket är snarlik några rader ur Svenskt näringslivs remissvar från december förra året till utredningen om de regionala skyddsombuden. Där kan man läsa:
”Vidare borde arbetstagarna själva få välja lokalt skyddsombud, utan fackens företrädesrätt, i syfte att skapa förutsättningar för fler att ta rollen som lokalt skyddsombud.”
Skyddsombud
- Skyddsombud (ibland arbetsmiljöombud). Utses av det fackförbund som har kollektivavtal på arbetsplatsen. Om det saknas fackliga kan arbetstagarna själva välja skyddsombud. Det omfattas då av arbetsmiljölagen, men inte förtroendemannalagen. Skyddsombudet företräder alla på arbetsplatsen oavsett fackliga tillhörighet.
- Regionalt skyddsombud. Utses oftast också av facken. Företräder arbetstagare på arbetsplatser som saknar egna skyddsombud. Kan också företräda arbetstagare på arbetsplatser med lokala skyddsombud, om det finns en medlem i det egna facket där. Är ofta anställda av ett förbund. De regionala skyddsombuden får ekonomiskt stöd från staten. För nästa år är det på 112 miljoner kronor.
- Fram till 2006 fanns antalet skyddsombud registrerade hos Arbetsmiljöverket. I dag finns ingen sammanhållen statistik.
Organisationen har sedan länge drivit ”en modernisering av regelverket”, och vill se ett system med ”oberoende arbetsmiljörådgivare”.
”Alla vill inte vara med i facket”
Anna Bergsten är jurist och arbetsmiljöexpert på Svenskt näringsliv, och säger att organisationen välkomnar regeringens uppdrag, och att medlemmarna i hennes organisation vill se fler lokala skyddsombud att samverka med.
– Framför allt vill vi att Arbetsmiljöverket lyfter på alla stenar för att ta reda på vilka hinder som finns, så att vi får fler skyddsombud. Visst kan det vara en fördel att vara med i ett fackförbund som skyddsombud, men alla vill inte det. Det måste finnas alternativ.
Hon poängterar att Svenskt näringsliv inte sitter på lösningen hur ett skyddsombud kan stöttas om det inte finns ett fackförbund att vända sig till om det krisar.
Är slopad facklig företrädesrätt att utse skyddsombud en sten ni vill lyfta?
– Vi får se vad utredningen kommer fram till. Jag tror inte att Arbetsmiljöverket enbart kommer fokusera på den frågan. Man behöver fundera över många saker. De signaler vi fått är att myndigheten involverar oss parter, för det är vi som kan arbetsplatser. Jag hoppas vi får en bra dialog.
Den sista april ska Arbetsmiljöverket redovisa sitt uppdrag till regeringen.
– Om det här leder till ett riksdagsbeslut så småningom undrar jag hur ett skyddsombud ska våga vara modigt, säger Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.