Nedskärningar efter biståndsreformen – ”Aldrig sett sådan detaljstyrning”

Det senaste året har det stormat för biståndsorganisationer som jobbar med civilsamhället, som Röda Korset, Rädda Barnen eller fackliga Union to Union.

För drygt ett år sedan lanserade regeringen en reformerad biståndspolitik: ”En ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt”. Strategin ska vara ”transparent, främja innovation och inkludera nya aktörer”. Dåvarande biståndsminister Johan Forssell (M) sa i höstas till DN att det till exempel är en missuppfattning att bistånd och handel är två skilda saker.

De 17 organisationer som länge jobbat under viss förutsägbarhet, och som sin tur kunnat göra det med partners och projekt runtom i världen, fick förra våren sina avtal uppsagda som en del av den nya strategin.

Det beskedet drogs sedan tillbaka, och deras avtal förlängdes till september i år.

– Klart en ny regering vill genomföra sin politik, det är processen som varit under all kritik. Den har varit allt annat än transparent och effektiv. Det finns en detaljstyrning av Sida jag inte sett förut som kanske inte är mest effektivt eller ger bäst resultat, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare för Forum Civ, en plattform med närmare 200 medlemmar och en av de 17 organisationerna.

Sida fick in över 2 700 ansökningar

I den nya processen har alla fått göra nya ansökningar, först en omgång till hösten. Och det har varit öppet för vem som helst från hela världen att söka.

Sida fick in över 2700 ansökningar.

Nu har 50 kvalat in till en andra ansökningsprocess som ska vara klar den sista februari.

Alla de 17 etablerade organisationer som tidigare varit Sidas samarbetspartners har gått vidare. Men om de får pengar eller inte vet de först till sommaren.

IM: ”Otroligt svårt att planera”

– Vi vet att konkurrensen om dessa medel hårdnat och att förhandsinformationen om vilken typ av finansiering vi kan tänkas få är osäker. Det kan bli avslag eller beviljat för ett, två, tre, fyra eller fem år. På ett belopp mellan 1 och 70 miljoner. Vilket så klart gör det otroligt svårt att planera långsiktigt biståndsarbete, säger Martin Nihlgård generalsekreterare på IM, Individuell Människohjälp.

Patrik Schröder är samordnare för civilsamhällefrågor på arbetsgivarorganisationen Fremia. De organiserar runt femtusen arbetsgivare inom bland annat civilsamhället, däribland de flesta biståndsorganisationer. Flera av dem har vänt sig till Fremia under året.

– Det har varit väldigt tufft för väldigt många, eller alla. Inte minst hackigheten, först skulle alla avtal sägas upp från årsskiftet sedan fick de åtta månader till. Det är ett väldigt svårt läge att bedriva verksamhet i och stora saker sätts i spel som uppsägningar.

En tredjedel väntas skära ner

I våras gjorde Fremia en undersökning där över en tredjedel av dryga 600 medlemmar, som finansieras med offentliga medel, svarade att de kommer varsla eller säga upp personal det närmaste halvåret.

– Biståndsorganisationer och studieförbund ligger nog sämre till, säger Patrik Schröder.

På IM har man under året gått igenom en omorganisation som blev verklighet vid årsskiftet.

– Vi landade i att vi inte kan räkna med Sida-finansiering framåt och måste kunna stå på egna ben med Sida som möjlig bonus. Det innebär mycket uppsägningar både i och utanför Sverige. Samtidigt som vi behövt avsluta samarbeten med många av våra partners runt om i världen, säger generalsekreterare Martin Nihlgård.

De har redan skurit ner

Arbetsvärlden har ställt frågan om nedskärningar till samtliga 17 organisationer. Flera svarar att de fortsätter tills man vet om man får pengar även efter september.

Medan andra som Rädda Barnen, Svenska Missionsrådet, Plan International Sverige och Civil Rights Defenders redan tvingats skära ner. Den senare har till exempel tvingats stänga kontoret i Sydsudan.

– Vi har även skurit ner på personal vid andra utlandskontor och på huvudkontoret i Sverige. Ett tiotal personer har sagts upp och vi har också haft naturliga avgångar och kontrakt vi inte har förlängt, svarar Civil Rights Defenders presstjänst.

Även på Rädda Barnen räknar man med minskad finansiering från Sida överlag.

– Tyvärr har neddragningarna av biståndet gjort att vi behöva prioritera hårt i hur vi använder våra resurser för mest effekt för barn, och då påverkas även personal i Sverige . Vi har gjort förändringar som tyvärr innebär arbetsbrist för personal, och vi kommer fortsätta att behöva granska, vilka resurser som behövs och vad som skapar mest effekt för barn, skriver organisationens pressekreterare Anne Thorngren.

Försöker hitta andra inkomstkällor

Forum Civs generalsekreterare, Anna Stenvinkel, säger att hon införde anställningsstopp när Sidas besked ”kom som en blixt från klar himmel” i våras. Men när beskedet om förlängning kom hade hon ”is i magen”, och pusslade i stället med vikarier och konsulter.

Även där har man organiserat om, vilket trädde i kraft vid årsskiftet. Alla erbjöds att stanna, men bli omplacerade. Två sade då upp sig och en gick i pension.

– När vi fick veta att Sida ska sköta vidareförmedling, vilket är vårt största program, insåg jag att vi behöver en helt annan organisation. Vi jobbar med att hitta alternativa inkomstkällor.

Enligt Anna Stenvinkel hör nu Sida av sig om hur man gör själva arbetet.
– Vi hjälper naturligtvis till för våra medlemmars bästa. Men det är ironiskt att man struntar i alla som redan kan det här. Det är en 30-årig verksamhet som går i graven.

Union to Union redan skurit ner

Andra organisationer, som Union to Union, har inte fattat några beslut om nedskärningar än. Däremot gjorde man där av sig med åtta tjänster för cirka två år sedan, när Sida drog in biståndet för information och kommunikation.

I den vevan försvann till exempel tidningen Arbetet Global.

Organisationer vågar inte kritisera regeringen

Enligt Patrik Schröder, på arbetsgivarorganisationen Fremia, påverkas Sveriges rykte i världen som byggts upp under årtionden. Att informationspengarna är borta påverkar också på hemmaplan.
– Rösten som organisationerna har i biståndsdebatten försvagas. Och när de sedan måste ägna sig åt omorganiseringar blir det inte mycket av det utåtriktade. En del har haft hög och tydlig röst. Men tyvärr får jag också signaler om att vissa varit oroade vart deras opinionsbildning skulle landa i.
Man vågar inte driva opinion för att man är beroende?
– Precis, ska man få medel eller inte? Hur tas det emot om man har kritiska synpunkter på vad regeringen gör eller inte gör? Medvetet eller omedvetet är det lätt att hålla tillbaka i en sådan situation. Men den är mycket olycklig.

Enligt Sidas presstjänst var det efter dialog med organisationerna som olika beloppsgränser togs bort. Nu ska alla själva avgöra hur mycket de vill söka.
”Sida har därefter att förhålla sig till den modell för hur stödet ska fördelas som finns beskriven i den nya CSO-strategin samt till hur mycket medel som Sida fått i anslag att fördela”, skriver man i ett mejlsvar.