Regeringen har gett Sida i uppdrag att se över hur myndigheten kan ta över ansvaret för biståndet som idag civila samhällsorganisationer utför till 1 750 civila parters i 90 olika länder. Det handlar om organisationer som Union to Union, Rädda Barnen och Svenska kyrkan.
Totalt rör det sig om 17 olika organisationer.
– Vi ger stöd för facklig verksamhet som når 500 fackföreningar. Vi måste nu informera dem om att svenskt bistånd inte kommer kunna stötta er verksamhet, sa Maria Nyberg, generaldirektör på Union to Union i mitten av mars när Sidas planer blev kända.
Enligt regeringen ska staten ha tagit över till årsskiftet, men exakt hur det hela ska gå till är inte helt klart.
Rejält större myndighet behövs
Sida har nu skickat in den första av tre omfattande redovisningar över vad som krävs för att ta över.
Där framgår att ska myndigheten göra det jobb som organisationerna gör behöver Sida anställa 420 årsarbetskrafter. Vilket kommer kosta 460 miljoner kronor nästa år.
I dagsläget har Sida personal som motsvarar runt 785 årsarbetskrafter.
Staten får svårare att nå ut i odemokratiska länder
Fördelar som listas är bland annat att det är lättare om en aktör administrerar bistånd, en annan som nämns är ”god transparens i och med offentlighetsprincipen”.
Nackdelar som myndigheten ser är att det till en början blir en mindre närvaro i de länder man samarbetar med, vilket kan försvåra uppföljning.
Men den stora förändringen enligt Sida är att förutsättningarna för att uppnå målen ändras, eftersom en statlig myndighet och en organisation som representerar civilsamhället har helt olika roller. Något som blir särskilt tydligt i länder med ”begränsat demokratiskt utrymme”.
I vissa länder kan inte en statlig myndighet sluta avtal med en civil organisation, i andra innebär det direkta risker att samarbeta med en annan stat.