Flera beslut tagna av Trumpadministrationen har satt en käpp i hjulet och tvingat den amerikanska arbetsrättsapparaten till tvärstopp. Arbetsrätten är lamslagen, satt på paus, så beskriver tre amerikanska forskare situationen för USA:s anställda både i offentlig och privat sektor för Arbetsvärlden.
Ett av de centrala besluten är Donald Trumps avskedande av Gwynne A. Wilcox, styrelseledamot i National Labor Relations Board, den federala myndighet som skyddar anställda i privat sektors rätt att organisera sig fackligt. I och med att styrelsen saknar sin tredje medlem kan myndigheten enligt lag inte agera.
– Genom att avskeda Gwynne Wilcox har Trump totalt stympat National Labor Relations Board, säger en av forskarna till Arbetsvärlden.
Kräver anonymitet av rädsla
Arbetsvärlden fick tillfälle att delta i ett samtal med tre amerikanska akademiker specialiserade inom arbetsmarknadsfrågor om Trump-administrationens betydelse för arbetsmarknaden, universiteten och den akademiska friheten.
De tre vill inte medverka med namn. Det skulle riskera finansiering till deras institutioner vid amerikanska universitet. Och de vill kunna ge en ärlig bild, vilket inte vore möjligt om de uppgav sina namn.
– Jag skulle inte säga att jag är orolig för min egen skull. Men vi agerar i en universitetskontext där vi får statliga medel och de är hotade på flera sätt. Så det handlar om att erkänna att det här är ett osäkert läge för universiteten, säger en manlig akademiker.
En kvinnlig forskare fyller i.
– Vi förstår dynamiken av hot mot finansieringen av kritisk forskning, men samtidigt står vi upp för vår akademiska frihet och rätt till yttrandefrihet kring analysen av det här speciella politiska tillfället.
”Wilcox avskedades på grund av kön och etnicitet”
Gwynne A. Wilcox är den första svarta kvinnan att sitta i myndigheten National Labor Relations Boards styrelse. En av de forskare som Arbetsvärlden talar med säger att hon avskedades hon på grund av etnicitet och kön.
– Trump såg henne som mångfaldspersonen i styrelsen. Han lämnade kvar två vita män och han tog bort den svarta kvinnan. Det var ett budskap, inget slumpmässigt val, säger hon.
Men även den myndighet som hanterar federalt anställdas rättigheter Federal Labor Relations Board, samt den oberoende myndigheten Merit Systems Protection Board som ska försvara meritsystemet för statligt anställda har avpolleterats. Donald Trump avskedat dess ordförande respektive styrelsemedlem.
– Båda avskedande strider mot lagen eftersom det måste finnas en grund för avskedanden.
Konsekvensen är att de statligt anställda som avskedats inte kan kräva sin rätt.
– Det finns ett överklagande för de statligt anställda, men för tillfället är det ett tomt överklagande. Både Federal Relations Board och Merit Systems Protection Boards styrelser fungerar inte just nu. Så federalt anställdas rättigheter är vid den här tidpunkten vilande.
Den manliga akademikern menar att under den förra Trumpadministrationen var delstaterna tydligare i sitt motstånd mot försök att inskränka arbetsrätten.
– Det har varit mer nedtonat den här gången. Det känns som att i vissa stater finns inte så stor aptit på att göra motstånd, säger han.
– Men det finns en stor potential här. Och flera valda delstatspoltiker vill verkligen agera.
En kvinnlig forskare påpekar att delstaterna är begränsade i att reglera arbetsvillkor. Men initiativ tas nu för att till exempel kunna agera när det kommer till arbetstid och lön. Inom diskrimineringslagstiftning kan delstater också agera, likaså genom att ställa krav vid offentlig upphandling.
Oro för inskränkt akademisk frihet
Det amerikanska utbildningssystemet sköts mycket på delstatsnivå. Men den federala finansiering av forskningsmedel är stor. Och den satsning som gjorts på mångfald, jämställdhet och inkludering har gynnats av federal finansiering.
Arbetsvärlden ställer frågan hur Trumpadministrationen påverkar den akademiska friheten.
– Som du vet har det varit kraftiga attacker särskilt från den federala regeringen mot mångfald, jämlikhet och inkludering och jag tror att många på universiteten är oroliga eftersom många har kommit att arbeta med de här frågorna på senare år.
Forskarna påpekar att även privata företag gör sig av med sina program för inkludering, trots att de inte får federala bidrag. Företagen är oroliga för att straffas eftersom justitieministern sagt att företag med DEI-program ska stämmas, menar en kvinnlig forskare.
”Attack mot kust-universitet”
Den tredje forskaren nämner politiska ingripanden i samband med protesterna mot kriget i Israel och Palestina.
– Vi har sett hur representanthuset redan under Biden fokuserade på vad som hände på universitetsområdena. Enligt min mening brydde de sig inte om vad som egentligen hände utan det var riktat mot universitet på kusterna. Det är ett försök att göra de här universiteten mindre viktiga och utmana deras intellektuella arbete och att de forskar och uttalar sig om det som behöver sägas, säger hon.
”Del av vit nationalistisk agenda”
En forskare tolkar utvecklingen som en backlash mot trenden inom inkludering och jämställdhet som skett på senare år. Hon vittnar om att bidrag som gått igenom under Bidenadminstrationen nu dras in. Det är något som aldrig skett förut.
– Jag ser attacken på akademisk frihet på universitet, på mångfald, jämställdhet och inkludering som en del av en vit nationalistisk agenda, Stephen Millers program, där amerikaner förutspås bli en minoritet i sitt eget land år 2050.
Hon påpekar att utvecklingen inte är unik för USA.
– Det första som militärregimer och konservativa regimer gör är att slå ner på protester och debatter på universitet. Vi är inte där än, för amerikanska universitet har stort oberoende. Men vi ser en debatt om det här på universiteten och vi är oroliga för inskränkt akademisk frihet.