KD och L kan ännu rädda folkrörelsebiståndet
Debatt

KD och L kan ännu rädda folkrörelsebiståndet

Biståndet Ett förstatligande av folkrörelsebiståndet – var det så kristdemokrater och liberaler ville ha det? Detta är den största och mest ogenomtänkta reformen på trettio år, skriver Magnus Walan, Diakonia.
11 apr 2024 | 10:22
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

I granskning efter granskning har Sveriges bistånd toppat listan av länder med mest effektivt och generöst bistånd. Ändå vill regeringen genomföra ett paradigmskifte i biståndet. Utgångspunkten ska inte längre vara människor som lever i fattigdom och förtryck, utan Sveriges intressen. Biståndet ska användas för att gynna svensk export och svenska migrationspolitiska mål.

Regeringens egna ledord när den nya biståndspolitiken ska reformeras är långsiktighet, transparens och effektivitet. Men regeringen lever inte upp till sina egna löften.

Trots växande behov i världen började regeringen med att överge principen om att avsätta motsvarande 1 procent av landets inkomster till bistånd. Som försvarare av enprocentsnivån fick Liberalerna och Kristdemokraterna löften om att biståndets innehåll åtminstone skulle prioritera stöd till demokratibistånd, till människorättsförsvarare och stöd till kvinnors och flickors rättigheter.  I reformagendan för biståndet säger sig regeringen alltså vilja prioritera civilsamhället eftersom ett ”livskraftigt, pluralistiskt och självständigt civilsamhälle, är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle”.

…detta är nog den största och mest ogenomtänkta reform av svenskt bistånd jag varit med om.

Men Tidöpartierna ägnar sig åt läpparnas bekännelse. Hittills har vi till exempel sett indraget stöd till civilsamhällets fredsinsatser, minskat stöd till folkhögskolor, höjd egeninsats för bidrag från Sida, minskat bistånd till Palestina, slopat stöd till information från våra samarbetsorganisationer vad biståndet går till.  

Och så nu – Sida har fått i uppdrag att undersöka om Sida ”i ökad grad ska kanalisera stöd till civilsamhällesorganisationer i partnerländerna” från 1 januari 2025. Ett förstatligande av folkrörelsebiståndet med andra ord.

Jag har arbetat med bistånd i över 30 år och detta är nog den största och mest ogenomtänkta reform av svenskt bistånd jag varit med om. 

För att hinna få ny styrning på plats till årsskiftet har Sida redan aviserat att avtalen med alla större svenska biståndsorganisationer ska sägas upp vid årets slut. Över 2000 organisationer som kämpar mot fattigdom och förtryck i över 100 länder, vet plötsligt inte längre om de kan lita på svenskt bistånd. Det handlar om kyrkor, fackförbund, kvinnorättsorganisationer och människorättsorganisationer. Organisationer som ofta arbetar under svåra villkor, men som trots risker organiserar sig för att kämpa mot repressiva regeringar. I Kambodja, Nicaragua, Myanmar eller Zimbabwe.  Det handlar om människor som lever i flyktingläger och i krig i exempelvis DR Kongo, Sudsudan, Colombia och Somalia.

Sida själv skriver i ett brev till de svenska biståndsorganisationerna att de är medvetna om att måluppfyllelsen kommer att bli lidande åtminstone 2024, men troligen även 2025. Var finns långsiktigheten och effektiviteten i det?

De 17 organisationer som just nu har långsiktiga avtal med Sida har alla klarat av tuffa krav på kontroll, resultat och transparens. Under åren har nya internationella aktörer tillkommit och andra svenska inte fått förnyade avtal.  Grunden har varit att femåriga avtal skapat trygghet hos våra partners i samarbetsländerna.

…är detta i praktiken ett förstatligande av folkrörelsebiståndet?

Enligt regeringens senaste instruktioner är målet att Sida ”i ökad grad ska kanalisera stöd till civilsamhällesorganisationer i partnerländerna”. Det är rimligt att ställa frågan – är detta i praktiken ett förstatligande av folkrörelsebiståndet? Att Sida ska ta över samarbetet mellan svenska kyrkor och trosbaserade organisationer i till exempel Afrika? Eller Sida ta över svenska fackförbundens samarbete med fackliga organisationer och nätverk i Asien?

Var det så KD och L ville ha det?  Eller är det nu de kliver de fram och räddar folkrörelsebiståndet?

Magnus Walan
Senior policyrådgivare på Diakonia

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev