Sverige har brist på tjänstemän som kan ta plats i EU:s institutioner. Det vill regeringen råda bot på och har av 11 intresseanmälningar valt ut tre lärosäten för uppdraget att skräddarsy utbildningar. Ett av dem är Handelshögskolan i Stockholm. Trots att ett lärosäte som förlorat redan idag har liknande utbildningar. Och trots att Handelshögskolan ska ha dubbelt så mycket betalt som de andra två.
– Jag tror inte det finns järnkoll inom regeringskansliet på vad det bedrivs för utbildningar. Det går inte att bedöma det på annat sätt än att regeringen vill stödja Handels och ville ha med Handels i den här utbildningen, säger Bengt Jacobsson, professor emeritus i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola.
Nu växer kritiken från de förlorande universiteten kring processen. I botten ligger anklagelsen att Handelshögskolan favoriserats efter intensivt lobbyarbete på regeringskansliet, något som även DN rapporterat.
Ska utbilda framtida byråkrater
I maj kom beskedet att regeringen valt Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet och Göteborgs universitet för nya magisterutbilningar i offentlig förvaltning med EU-inriktning.
Men prislappen för skattebetalarna skiljer sig radikalt åt mellan lärosätena. Medan en utbildningsplats vid Stockholms universitet kostar skattebetalarna 150 000 kronor, så kostar samma magisterutbildning vid Handelshögskolan 350 000 kronor per student och läsår. Det vill säga mer än dubbelt så mycket.
Bengt Jacobsson är knuten till Södertörns Högskola, ett av de lärosäten som ratades.
– För att Handels skulle ta sig an det så krävde de mer pengar. Det kan bero på att Handels har mer overheadkostnader, eller att Handels behöver skaffa sig kompetens som man inte har för att ge utbildningarna. Det vore intressant med en motivering, säger Bengt Jacobsson, professor emeritus i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola.
Regeringen använde ovanlig tilldelning
Han ger bilden av en ovanlig process där regeringen, genom att använda en speciell form av tilldelning av medel till högskolor, skapat en icke-transparent process med oklara kriterier för utbildningarna.
– Det är en bristfällig beredning. Det går inte som utomstående att få reda på vad som ligger bakom bedömningarna. Det är otillfredsställande. Regeringen kan göra såhär, men det är ett olämpligt tillvägagångssätt, säger Bengt Jacobsson.
Så stor är satsningen
Den 11 maj kommunicerade regeringen att man för att stärka Sveriges genomslag i EU genomför en satsning på nya högkvalitativa masterprogram i offentlig förvaltning med ett tydligt EU-perspektiv.
Handelshögskolan i Stockholm kommer att tilldelas 17,5 miljoner kronor för 2026 och beräknas tilldelas 35 miljoner kronor från 2027. Utbildningen är tvåårig och beräknas omfatta 100 helårsstudenter när den är fullt utbyggd.
Stockholms universitet kommer att tilldelas 9 miljoner kronor för 2026, och beräknas tilldelas 18 miljoner kronor från 2027. Utbildningen är tvåårig och beräknas omfatta 120 helårsstudenter när den är fullt utbyggd.
Göteborgs universitet kommer att tilldelas 3 miljoner kronor för 2026 och beräknas tilldelas 6 miljoner kronor från 2027. Utbildningen är ettårig och beräknas omfatta 30 helårsstudenter.
Arbetsvärlden har även talat med tre av varandra oberoende källor med koppling till olika lärosäten involverade i ansökan. Alla är erfarna inom offentlig rätt eller administrativa processer vid högskolor. Precis som Bengt Jacobsson tillhör de lärosäten som förlorat i budstriden. De vill alla vara anonyma.
Samtliga talar om en högst ovanlig – möjligen unik – och icketransparent process. Mellan raderna framtonar en bild av att regeringen givit Handelshögskolan en gräddfil till utbildningarna. Men flera säger också att utbildningarna kan ses som ett möjligt stöd till det forskningscenter ”House of Governance” som lärosätet byggt upp. Där har Handelshögskolan varit tydlig med att man vill skapa ett spår med magisterutbildningar i offentlig förvaltning.
Handelsrektorn: ”vet att några är kritiska”
Handelshögskolans rektor Lars Strannegård tar kritiken med ro.
Foto: Linus Sundahl-Djerf SVD / TT
– Jag vet att några är kritiska och tycker att de förfördelats. Men jag anser att Sverige behöver fler högkvalitativa utbildningar inriktade på policy och att vi vill starta en master i public policy har jag drivit länge, inte minst i den offentliga debatten. Och nu är jag är otroligt glad att det här görs. Men det behövs också i Lund och på fler ställen i landet, säger han.
Finns mer transparenta alternativ
Det vanliga sättet att göra satsningar på särskilda utbildningar är att regeringen ger medel till ett lärosäte som redan bedriver utbildningen eller någon liknande utbildning. Det säger de Arbetsvärlden talat med. Finansieringen följer sedan mallen för hur mycket en utbildning inom respektive ämnesområde brukar få, till exempel 64 000 kronor per statsvetenskapsstudent och år.
I det här fallet har man istället givit mest pengar till ett lärosäte som i dagsläget inte har någon magister i offentlig förvaltning, nämligen Handelshögskolan. Och till en betydligt högre kostnad än andra utbildningar på området.
Ett mer transparent alternativ hade varit att ge jobbet att ta fram nya utbildningar åt en myndighet, eller tillsätta en expertgrupp, menar Bengt Jacobsson.
– Förmågan att bedöma kvalitet finns ju inte i regeringskansliet. Man skulle exempelvis kunna ha hitta nordiska eller andra internationella forskare och tillsatt en referensgrupp. Regeringskansliet skulle haft glädje av att få någon utomstående bedömning av de här ansökningarna.
Södertörns högskola bjöds inte in
Regeringskansliets inbjudningslista att inkomma med en intresseanmälan inkluderade samtliga Sveriges universitet, plus Handelshögskolan som är ett privat lärosäte med universitetsstatus. Södertörns högskola, ett av två lärosäten i Sverige som redan idag har en magisterutbildning i offentlig förvaltning, inkluderades däremot inte.
– Det går inte att bedöma det på annat sätt än att regeringen vill stödja Handels och ville ha med Handels i den här utbildningen, menar Bengt Jacobsson.
Till saken hör att Handelshögskolan länge drivit på för en utbildning i offentlig förvaltning med EU-inriktning, tex på DN Debatt. Dagens industris ledarsida har även uttalat stöd för en utbildning på Handelshögskolan. I en artikel i Svenska Dagbladet talar sig EU-minister Jessica Rosencrantz (M), själv en gång i tiden Handelsstudent, varm för EU-utbildningen som Handelshögskolan efterlyst. Även till exempel migrationsminister Johan Forssell (M) har gått på den exklusiva Handelshögskolan, liksom partiledare som Magdalena Andersson (S) och Elisabeth Thand Ringqvist (C).
Rektorn: ”Vi är nära den politiska makten”
När Handelshögskolans rektor ska förklara varför han tror att Handelshögskolan fick uppdraget att starta en utbildning trots att andra universitet redan bedriver liknande utbildningar, framhåller han kopplingen till företag, andra universitet, men också till politiken.
– Vi vill väldigt gärna satsa på praktiknära utbildning – och vi är inspirerade av de nätverk vi är med i, säger Lars Strannegård och nämner som exempel Civica där exempelvis London School of Economics ingår.
– Jag tror att det är den kopplingen att vi är nära den politiska makten som ändå ligger i Stockholm. Vi har också många som gått våra utbildningar som finns där. Och vi har lyckats med andra masterprogram som är i den absoluta världstoppen. De kanske tycker att vi gör bra utbildningar, säger han.
Handels utbildning är mer än dubbelt så dyr som utbildningen på Stockholms universitet. Handelshögskolan har budgeterat för och fått pengar bland annat för tre administratörer, en heltid för marknadsföring, stödstrukturer för studentupplevelse och kvalitet, en tjänst för karriärstöd och internationell marknadsföring.
Lars Strannegård menar att med höga ambitioner kommer höga kostnader.
– Vi har väldigt höga ambitioner och vill att detta ska vara någonting som vi i Sverige kan vara stolta över – det är vår ambition. Vi vill sätta Sverige, inte lärosätet, i första rummet. Handelshögskolans grunduppdrag är att stärka svensk konkurrenskraft. Det absolut viktigaste är att studenterna får bra anställningar på positioner som de är kapabla att få – då behöver man den typen av stödresurser. Det har vi lärt av våra andra program.
Har kryddat med ”lull-lull”
Arbetsvärldens källor menar att alla förstod att regeringens formuleringar om ”nytänkande och kvalitet” innebar att man skulle krydda sina ansökningar med ”lull-lull”.
Bengt Jacobsson tycker processen att bevilja hela äskandet är ovanlig.
– Regeringen brukar inte ge exakt så mycket pengar som någon äskar.
Ministern: ”Alla har fått vad de begärt”
Högskoleminister Lotta Edholm (L) har tackat nej till att intervjuas av Arbetsvärlden på grund av tidsbrist. Men hon har skickat ett skriftligt meddelande.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Hon anser inte att processen varit ovanlig.
”När regeringen avser lämna särskilda uppdrag till ett urval universitet och högskolor är det inte helt ovanligt att det föregås av intresseanmälan av den här typen.”, skriver hon.
Att inbjudan inkluderade Handelshögskolan men inte Södertörns högskola har också sin förklaring.
”Inbjudan avgränsades till universiteten för att dessa bedöms ha bättre förutsättningar att ta om hand en liknande satsning, inte minst då de höga kvalitetskraven förutsätter att det bedrivs forskning av högsta kvalitet.”
Är den bristande transparensen förenlig med hur offentlig sektor ska agera objektivt och ickediskriminerande? Och är det lämpligt att Jessica Rosencrantz i SvD gör reklam för att Handelshögskolan fokuserar mer på offentlig förvaltning?
”På tio år har antalet nordiska tjänstemän i kommissionen minskat med 13–20 procent. Satsningen på en ny masterutbildning ska ses som en följd av det – inget annat.”, skriver Lotta Edholm.
Arbetsvärlden har också ställt frågan om det inte är märkligt att medan finansministern vill tillsätta en slöserikommission för att motverka slöseri med skattemedel, så tillåts liknande utbildningar kosta olika mycket. Är det väl använda skattepengar?
Detta förklarar Lotta Edholm (L) på följande sätt:
”Att det blir olika nivåer beror på lärosätenas olika förutsättningar och olika upplägg av utbildningarna. Vi har därför baserat beslutet på deras egna motiveringar i fråga om vilka insatser de vill göra och hur mycket de beräknar att det ska kosta. Alla lärosäten har således fått så mycket som de själva efterfrågat.
Utbildningarna har delvis olika inriktningar, målgrupper och omfattning på sina program kompletterar de varandra väl och möjliggör sammantaget för en bredd av studenter att läsa ett masterprogram med EU-perspektiv.”
