I december förra året kommunicerade Vårdförbundet i ett pressmeddelande att facket förhandlat fram ”rejält lyft för OB” för 7000 anställda i privat vård- och omsorg. Med det nya avtalet med Almega Vårdföretagarna knyts OB-ersättningsnivån direkt till lönen. Eftersom OB hittills inte höjts i samma takt som lönerna är det en framgång. I pressmeddelandet lovar ordföranden arbeta för att få in framgångsreceptet i flera avtal.
Men när cheferna på Capio-drivna Dalens sjukhus i Stockholm förra måndagen presenterade de faktiska nya nivåerna var det som en bomb briserade i rummet.
– Det blev en otroligt dålig stämning och upprördhet. ”Det här är inte sant”, var känslan. Vårdens OB-ersättning är ju ett stående skämt och nu blir det ännu sämre. Cheferna sade att det här kom från Vårdförbundet. säger Klara Holmberg, sjuksköterska på enheten för avancerad sjukvård i hemmet, ASIH.
35 procent lägre OB
För från och med den 1 januari sänks istället OB för alla som omfattas av avtalet och tjänar mindre än 50 000 kronor i månaden. För de som ligger i det lägre lönespannet runt ingångslönen innebär det en 35-procentig sänkning.
För en anställd med många pass förlagda på obekväm arbetstid kan det innebära en förlust på åtskilliga tusen kronor i månaden. Och för den som har en lägre lön tar det flera år innan OB-nivån ens kommer i kapp nivån innan sänkningen.
– Det är helt befängt att något som Vårdförbundet presenterar som ett positivt framsteg i realiteten är en försämring för oss, den stora majoriteten som inte tjänar över 50 000, säger arbetskamraten Maja Karlsson.
Störst sänkning i äldrevården
Avtalet gäller anställda i bransch E, det vill säga sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i privat sjukvård. Men modellen införs även i avtalen för anställda i privat äldrevård och ambulans.
Nivåerna skiljer en aning mellan dessa grupper. Sänkningen blir störst i äldrevården och lägst i ambulansvården.
ASIH-teamet är alltså inte ensamma. Och de är inte heller ensamma om att gå i taket.
Så beräknas OB-ersättningen
OB, ersättning för arbete på obekväm arbetstid, är olika beroende på tid på dygnet och om det är helgdag.
I kollektivavtalet för ”Bransch E”, det vill säga bland andra sjuksköterskor och barnmorskor i privat sjukvård, är de uppdelade i kategorierna: Storhelg, Helgdagar, Natt (vardag) och Kväll (vardag).
Tidigare har timersättning för de olika kategorierna varit en fast summa fastställt i kollektivavtalet och som gäller för alla.
Med den nya modellen knyts OB-tillägget till lönenivån och beräknas genom att dela månadslönen med en "divisor". Här är formeln för arbete vardagskväll: Månadslön/400 = OB-ersättning per timme.
Så här påverkas anställda i Bransch E:s OB av den nya modellen per timme:
| OB-kategori | 2026 | 1 jan 2027 – Lön 32 000kr | 1 jan 2027 – Lön 40 000kr | 1 jan 2027 – Lön 50 000 kr |
| Storhelg | 128,15 kr | 80 kr | 100 kr | 125 kr |
| Helgdag | 65,47 kr | 42,1 kr | 52,63 kr | 65,79 kr |
| Natt (vardag) | 56,05 kr | 36,57 kr | 45,71 kr | 57,14 kr |
| Kväll (vardag) | 26,57 kr | 17 kr | 21,33 kr | 26,67 kr |
Så här ser divisorerna ut i de tre avtalen:
Vård, behandling och omsorg (Bransch E):
| OB-kategori | Formel |
| Storhelg | Månadslön/400 |
| Helgdag | Månadslön/760 |
| Natt (vardag) | Månadslön/875 |
| Kväll (vardag) | Månadslön/1875 |
Äldreomsorg (bransch F):
| OB-kategori | Formel |
| Storhelg | Månadslön/400 |
| Helgdag | Månadslön/800 |
| Natt (vardag) | Månadslön/925 |
| Kväll (vardag) | Månadslön/1950 |
Ambulans (bransch H):
| OB-kategori | Formel |
| Storhelg | Månadslön/320 |
| Helg dag | Månadslön/760 |
| Kväll/natt | Månadslön/980 |
”Ett ramaskri”
Linda Linné är ordförande för den landsomfattande avdelningen för alla Capio-anställda hos Vårdförbundet. Hon säger att utifrån lönenivåerna inom koncernen så får de absoluta flertalet en ”rejält sänkt” OB-ersättning. Sedan förra veckan har hennes inkorg svämmat över av upprörda medlemmar. Hon beskriver reaktionen som ”ett ramaskri”.
Hon säger att hon tror att det kommer bli en stor utmaning för arbetsgivarna att få folk att vilja arbeta på obekväm arbetstid efter förändringen.
– Sänkningen är förstås inte syftet och jag har stor förståelse för den besvikelse som många känner. Det är en pedagogisk utmaning att försöka förklara att vinsten är långsiktig, att OB-ersättningen på sikt kommer öka med lönerna. Men parterna enades om att förändringen skulle vara kostnadsneutral. Det innebär att de som nu tjänar högt får mer och då tas det från de som tjänar mindre, säger hon.
Tror du inte att det upplevs som än mer orättvist?
– Jo, nu i början kommer det att upplevas som orättvist. Det finns arbetsplatser där inte någon i våra yrkesgrupper tjänar mer än 50 000 och då ser man ingen positiv effekt alls. Det gör det än mer svårt att förklara för medlemmarna hur det blir bra i längden, säger Linda Linné.
Men hur lång tid väntan det blir på det bra kan hon inte svara på utan tvingas hänvisa frågan vidare till Vårdförbundets förhandlingschef, Ida Eklöf.
Förhandlingschefen: ”Bättre på lång sikt”
– Vi har gått ifrån en modell där OB-ersättningen riskerade att urholkas över tid till en modell där den följer löneutvecklingen. Tittar vi på senaste 10 åren har lönerna ökat i medeltal 10-12 procent mer än märket, medan OB bara följt märket. Det här är ett sätt att värdesäkra OB på sikt. Det försvårar också att arbetsgivaren hänvisar till OB-ersättningen för att hålla tillbaka lönerna.
Även om hon menar att den stora vinsten är långsiktig vänder hon sig också mot att beskriva den kortsiktiga förändringen som en sänkning. Detta eftersom den totala summan OB-ersättning i kronor kommer att vara densamma även efter den 1 januari, bara fördelad annorlunda.
De som förlorar flera tusen i månaden rör sig bara om cirka 60-70 personer av de 7000 som berörs av avtalet, säger hon.
Arbetsvärlden har dock varit i kontakt med en sjuksköterska som, enligt egen beräkning, förlorar upp till 3500 kronor i månaden med de nya reglerna. Detta utan att ligga i botten av lönespannet.
”Kan inte kräva mer”
Ida Eklöf förklarar att det förstås hade varit fint att behålla nivån för de som tjänar mindre och bara höja för de som tjänar mer. Men man kan inte kräva mer än märket, det vill säga den nivå på löneökningar som sätts av industrin.
– Då hade vi fått betala med löneökningsutrymmet, eller avstå något annat. Avtalet innebär också arbetstidsförkortning, bättre ersättning till deltidsanställda, stärkta regler för dygnsvila och högre ersättning till flexpension. Man behöver se hela resultatet av förhandlingen 2025.
Men om man nu sänker nivåerna med upp till 35 procent. Kan man verkligen kalla det för ”ett rejält lyft”?
– Vi förstår, och har stor respekt, för att det väcker känslor hos de som förlorar mycket i början. Men vi har ett uppdrag att företräda medlemmarna inte bara här och nu, utan på längre sikt och hela kollektivet. Där gör vi bedömningen att det stärker professionen och deras löneutveckling.
Hade ni kunnat kommunicera tydligare till medlemmarna vad den omedelbara konsekvensen skulle bli redan i december, istället för att enbart tala om framgång och rejäla lyft?
– Vi har respekt för att det väcker känslor när en förändring påverkar privatekonomin. När man kommunicerar saker som påverkar privatekonomin och innebär många känslor måste man kommunicera tydligt. Det får vi ta på oss, att vi upplevs inte ha kommunicerat tydligt. Men det pågår fortsatta insatser och vi hoppas att det når alla nu på rätt sätt.
Hur lång tid behöver de som nu förlorar flera tusen varje månad vänta innan de kan se en förbättring?
– Varje gång en medlem höjer sin lön så höjs också OB, men jag kan inte svara på hur det blir för varje enskild medlem.
Någon förhandling om införande av modellen i flera avtal pågår inte, enligt förhandlingschefen. Det är heller inte fastslaget om förbundet kommer att driva frågan i den kommande avtalsrörelsen.
