Det är Tidöpartierna med Sverigedemokraterna och Moderaterna i spetsen som står för beslutet att begränsa arbetskraftsinvandringen. Kritiken har varit hård från Svenskt Näringsliv, men också TCO och Saco motsätter sig idén.
LO har en ambivalent inställning. Organisationen förespråkar en begränsning av invandringen, men vill hellre ha en arbetsmarknadsprövning. Inkomstgränsen är ett dåligt förslag men bättre än ingenting, enligt LO.
Kraftigt höjd inkomstgräns
Den statliga utredningen ”En behovsprövad arbetskraftsinvandring” (SOU 2022:11) lämnade sitt betänkande idag torsdag. Det innebär en kraftigt höjd inkomstgräns för den som vill komma hit och jobba från länder utanför EU.
I utredningens huvudförslag sätts gränsen till gällande medianlön, som enligt senaste officiella beräkningen ligger på 34 200 kronor i månaden. Det är en kraftig höjning från det försörjningskrav som infördes i höstas och som ligger på 80 procent av medianlönen.
Den höjning som regeringen med stöd av Sverigedemokraterna beslutade om var från 13 000 kronor till över 27 000 kr. Det var i sig ett mycket kraftigt steg, men utredningens förslag innebär en ny saftig höjning med 25 procent om utredaren, kammarrättsrådet Ann-Jeanette Eriksson, får gehör för sina förslag.
Restaurang och städ drabbas
Med en sådan lönegräns utesluts de flesta LO-yrken från arbetskraftsinvandring.
Den stoppa till exempel rekrytering från tredje land till restaurangbranschen och städbranschen.
Bland kockar, kallskänkor, köks- och restaurangbiträden liksom bland städpersonal och undersköterskor hade dessutom alla arbetskraftsinvandrare långt lägre lön än medianlönen, enligt statistik från 2022 som redovisad i utredningen.
Bärplockare och assistenter stoppas
Utredare Eriksson föreslår också totalstopp för två grupper arbetstagare. Det gäller bärplockare och personliga assistenter. Bärplockare är den största gruppen som beviljats arbetstillstånd från tredje land, men nu vill utredningen stoppa denna invandring helt. Anledningen är det stora missbruket av arbetstillstånd och att många bärplockare gör en mycket liten förtjänst när omkostnader i Sverige och till rekryterare i hemlandet är betalda.
Missbruket av arbetstillstånd har även varit stort bland personliga assistenter, men där har redan åtgärder begränsat invandringen till ett fåtal personer det senaste året. Ändå stoppas denna yrkesgrupp från invandring.
Den ”svarta listan” på yrkesutövare från tredje land som inte kan få arbetstillstånd ska ses över och uppdateras årligen. Yrken kan både strykas och tillkomma.
Undantag ska finnas
Utredaren Ann-Jeanette Eriksson är medveten om vilka svårigheter de olika förslagen leder till för flera delar inom näringslivet. Därför ska undantag från huvudregelns höga lönegolv kunna göras för yrken där det råder arbetskraftsbrist. Där ska en annan, lägre löneregel kunna gälla.
I sådana yrken föreslås lönegolvet ligga på lägstalön i kollektivavtal eller enligt praxis i branschen. Regeringen ska besluta om vilka yrken som undantaget gäller, men kan delegera detta till Migrationsverket. Myndigheten ska med stöd av Arbetsförmedlingen årligen ta fram ett underlag för undantag, säger utredaren också.
För flera andra grupper som utredaren anser har skäl att arbeta i Sverige föreslås också en mindre hård gräns för arbetstillstånd. För till exempel personer med ICT-tillstånd (personer som bor utanför EU och ska arbeta i Sverige som chef, specialist eller praktisera) eller säsongsarbetare ska hindret vara lägre.
För de utvalda grupperna gäller regeln om lägstalön i avtal eller enligt praxis i branschen.
Högkvalificerad arbetskraft välkomnas
En viss typ av högkvalificerad arbetskraft ska å andras sidan stimuleras till invandring genom fem olika förslag. Det gäller till exempel högskolestudenter och doktorander efter avslutade utbildning, men också sjuksköterskor, läkare och tandläkare.
Bland åtgärderna finns förslag på lägre lönegolv för studenter och doktorander som tagit examen här. Detsamma gäller kvalificerad vårdpersonal under den tid de till exempel lär sig svenska för att kunna få svensk legitimation.
Höjda straff för arbetsgivare
För att förhindra en ökning av antalet illegala arbetstagare i landet höjs den straffavgift som arbetsgivare tvingas betala om de avslöjas med personal utan arbetstillstånd. Den höjda avgiften ska ligga på mellan 1,5 prisbasbelopp (85 950 kr) till 3 prisbasbelopp (171 900 kr) beroende på hur länge personen befunnit sig illegalt i landet.