Att offentliganställda på sina arbetsplatser ska vara skyldiga att kontakta Migrationsverket och Polisen när de kommer i kontakt med människor som saknar uppehållstillstånd, här väckt hård kritik.
Kritiker kallar det angiverilag, medan andra talar om effektivt informationsutbyte, informationsplikt och anmälningsplikt.
I direktiven motiveras förslaget bland annat med att: ”Även om ett utökat informationsutbyte kan innebära ett intrång i den personliga integriteten är samhällets intresse av ett effektivt återvändande och av att motverka olovlig vistelse sådant att ett visst mått av integritetsintrång måste kunna accepteras.”
Den sista september ska utredaren lämna sitt förslag på hur en sådan lagstiftning ska se ut. Facken inom välfärden, ST och de fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco ska under fredagen träffa utredaren.
Vilken lagstiftning ska man följa?
Efter att ha läst direktiven är förbunden än mer kritiska och har fler följdfrågor än någonsin, säger Veronica Magnusson, ordförande för Vision som bland annat organiserar socialsekreterare.
Facken i välfärden
- Fem förbund som företräder människor som jobbar inom välfärden har gått samman i Facken i välfärden, för att värna frågor som viktiga just för yrkesgrupperna där.
- Förbunden är: Akademikerförbundet SSR, Kommunal, Sveriges Lärare, Vision och Vårdförbundet.
- De företräder cirka 1,2 miljoner medlemmar.
– Vi ser inte att anmälningsplikt kan kombineras med barnkonventionen. Vilken lagstiftning förväntas man då följa? Det här trycker undan kärnuppdraget för alla som jobbar med vård, i skola eller liknande när allt överskuggas av att kontrollera människor. Det innebär också en kraftigt ökad risk för rasprofilering. På vilka grunder ska frågor om människors rätt att vistas här baseras på?
Utredaren kan inte välja bort ny lag
I direktivet finns formuleringen att utredaren ”oavsett ställningstagande i sak” ska lämna ett förslag. Det innebär att utredningen inte kan komma fram till att förslaget i sig är dåligt och inte ska bli verklighet. Så att det blir av är redan klart.
Det blir en ny lag, vad är nästa steg för er?
– Huvudfokus är fortfarande att det inte ska bli. Men i nästa steg vill vi veta sådant som vilka arbetsuppgifter som välfärdens professioner ska lägga åt sidan? Hur ska man göra när olika lagstiftningar kolliderar? Vilka ekonomiska resurser kommer man få för att upprätthålla en sådan lagstiftning?
Veronica Magnusson säger att regeringen måste kunna svara på om den planerade lagen står i proportion till att anställda i skola, vård och omsorg också ska hinna utföra sitt kärnuppdrag.
– Man väljer att addera en spetslagstiftning som bara riktar in sig på en enda ambition från Tidöpartierna. Men det skulle inte vara konstigt om några saker i Tidöavtalet visar sig vara ogenomförbara. För en klok regering lyssnar på välfärdens professioner.
Även arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) är kritisk till lagstiftning på området.