Statens lönebidrag till företag som anställer människor med funktionsnedsättning har förlorat i värde. Bidraget har inte höjts under långa perioder och legat still sedan 2020. Detta har bidragit till att lönerna till anställda med lönebidrag har halkat efter kraftigt och är bland de lägsta på arbetsmarknaden.
Lönebidrag ger arbetssökande som har en nedsatt arbetsförmåga möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Det är Arbetsförmedlingens största program för att hjälpa personer som har extra svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
Sedan början av 1990-talet har bidraget till företagen under långa perioder legat still utan att höjas. Bidragets långsamma utveckling har gjort att det har tappat mark mot löneutvecklingen i samhället. Enligt en rapport från Riksrevisionen tillhör lönerna till anställda med lönebidrag de lägsta på arbetsmarknaden.
Sven Zachari är handläggare vid Arbetsförmedlingens centrala enhet för riktade insatser, som bland annat sköter lönebidragen.
– Jag ser att arbetslivet har hårdnat, vilket gör att fler och fler med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar har svårare att få arbete.
Brukade tjäna genomsnittslön
Anställningar med lönebidrag förekommer oftast inom små privata företag och föreningar, och är mest vanligt inom branscherna privat vård, handel och inom föreningslivet. De som anställer är, enligt rapporten från Riksrevisionen, oftast små företag med upp till fyra anställda. Det är vanligt att den som är anställd med lönebidrag är den ende anställde hos företaget eller föreningen.
Subventionerade anställningar
41 procent av statens medel till den aktiva arbetsmarknadspolitiken gick 2020 till stöd till subventionerade anställningar för människor som har svårare än andra att ta sig in på arbetsmarknaden.
Lönebidrag till företag som anställer personer med funktionsnedsättning är det största programmet inom de subventionerade anställningarna.
De subventionerade anställningarna har funnits på den svenska arbetsmarknaden sedan 1980-talet. Under 2022 omfattades 150 000 personer av dessa stöd. Samma år var statens samlade utgifter för subventionerade anställningar 18 miljarder kronor.
Källa: Riksrevisionen
1992 låg taket för lönebidraget nära medellönen för hela privata sektorn. Taket för lönebidraget var då 13 700 kronor i månaden medan genomsnittslönen i den privata sektorn låg på 14 700 kronor. Lönebidragstaket utgjorde alltså 93 procent av genomsnittslönen. Det innebar att företagen inte behövde skjuta till så mycket själva för att lönen skulle hamna i paritet med medellönen.
Då var det lättare att hitta arbetsgivare som ville anställa arbetssökande med någon form av funktionsnedsättning. Men sedan rasade bidraget i värde gentemot lönerna på arbetsmarknaden.
Lönebidragstaket föll kraftigt
Skälet var att lönebidraget till företagen inte höjdes alls mellan 1992 och 2004 samtidigt som lönerna på arbetsmarknaden steg. Efter höjning av bidraget år 2005 hamnade taket på 62 procent av medellönen inom den privata sektorn.
Under 2007 var, enligt Arbetsförmedlingen, lönen till anställda med lönebidrag 17 500 kronor i månaden inom detaljhandeln, 18 000 kronor hos idrottsföreningarna och 19 500 kronor inom den privata vården. Eftersom lönebidraget till företagen var 16 700 kronor innebar det att arbetsgivare inte sköt till så mycket till lönen. De som var anställda med lönebidrag hade då alltmer kommit att jobba inom låglöneyrken.
Sedan låg bidraget still igen i tio år. När det 2017 höjdes till 17 100 kronor landade det på sparsamma 52 procent av genomsnittslönen i den privata sektorn, 33 700 kronor i månaden. Samma år låg lönen för anställda med lönebidrag på mellan på 22 500 kronor inom alla tre nämnda branscher.
Fördelningen gäller än idag när taket är 20 000 kronor i månaden och genomsnittslönen inom privata näringslivet är 38 300 kronor.
För personer med lägre inkomster
De med lönebidrag subventionerade anställningarna, som varit till för det stora flertalet med funktionsnedsättning, hade blivit en arbetsmarknadsåtgärd för människor med lägre inkomster.
– Det är ett intressant perspektiv på frågan om takbeloppet inom lönebidrag. Jag har dock ingen uppfattning om hur detta fenomen diskuterats i politiken hos vår uppdragsgivare (regeringen reds anm.) när man formulerar styrningen av regelverket för lönebidrag och andra insatser för personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, säger Sven Zachari.
Enligt Sven Zachari vet ingen om det fallande taket har pressat ned lönerna för dem med lönebidrag.
– Min samlade erfarenhet genom åren är att takbeloppet för lönebidrag kan ha en påverkan på löneutvecklingen för den som har en anställning med lönebidrag. Fråga är i hur stor omfattning och vilka effekter det får. Det finns ingen klar bild av det, säger Sven Zachari.
Detta är lönebidrag
För att en arbetsgivare ska vara berättigad till lönebidrag ska den anställa en arbetssökande som har en funktionsnedsättning som gör att personen har en nedsatt arbetsförmåga.
Det maximala lönebidraget, takbeloppet, som betalas ut är sedan fyra år tillbaka 20 000 kronor i månaden. Storleken på bidraget bedöms av Arbetsförmedlingen utifrån graden av en persons funktionsnedsättning, hur det påverkar den anställdes arbetsförmåga och personens behov av anpassning och stöd i det aktuella arbetet.
Enligt Arbetsförmedlingens regelverk ska lönen till den anställde lägst uppgå till lägstalönen enligt aktuellt kollektivavtal. Företaget ska vara registrerat som arbetsgivare hos Skatteverket, firmatecknare får inte ha näringsförbud, företaget får inte vara föremål för konkurs och ska betala skatt och socialförsäkringar. Arbetsgivaren ska ha tecknat kollektivavtal eller erbjuda liknande förmåner.
Källa: Arbetsförmedlingen
Tittar vi närmare på aktuella löner för reguljära anställningar inom de aktuella branscherna så tjänar ett vårdbiträde idag 26 700 kronor i månaden, respektive 30 200 för en undersköterska. Ett butiksbiträde tjänar 28 800 kronor och en idrottskonsulent och föreningskonsulent tjänar 30 400 respektive 40 800 kronor i månaden. Detta enligt framtid.se som har löneuppgifter från SCB med flera källor.
För de anställda med lönebidrag låg under fjolåret lönerna i genomsnitt inom den privata vården på 25 500 kronor och inom handeln 26 000 kronor, medan de inom föreningslivet tjänade 25 200 kronor i månaden.
”Bild att de följer löneutvecklingen”
Det innebär att lönen för anställda med lönebidrag ligger långt ifrån medellönen inom den privata sektorn, och inte kommer upp i nivå med de reguljära lönerna. Arbetsgivare har ändå betalat ut mer i lön av egna medel jämfört med tidigare år. Detta samtidigt som antalet anställningar med lönebidrag har gått ned kraftigt under de senaste åren, enligt Riksrevisionen.
– Min bild är att arbetsgivare som anställer med lönebidrag följer löneutvecklingen på arbetsmarknaden, säger Sven Zachari.
Men han pekar på att villkoren för anställda ser olika ut i olika branscher och att det därför inte går att uttala sig generellt.
– Om det är så att löner för personer som har en anställning med lönebidrag är lägre än för andra anställda i motsvarande arbeten så behöver detta undersökas, säger Sven Zachari.