”Det är nonsens.”
Så skriver Stefan Koskinen i sin replik i DN om TCO:s farhåga att omställningsavtalen hotas om turordningsreglerna i las ändras.
Samtliga förbundsordföranden i TCO gick i DN debatt den 22 oktober ut i gemensam kritik av Moderaternas och andra partiers ambitioner att peta i turordningsreglerna.
Enligt Stefan Koskinen handlar det dock om att TCO försvarar en möjlighet att ta betalt två gånger för turordningen.
– En skjortförsäljare skulle säkert också gärna ha velat kunna ta betalt två gånger om han kunde, säger Stefan Koskinen till Arbetsvärlden.
”Dubbelbetalningen” består enligt honom i att arbetsgivaren först betalar en löpande avgift på 0,3 procent av lönesumman till Trygghetsrådet, och sedan betalar igen med förlängd uppsägningstid eller arbetsfri uppsägningstid för de som får gå till följd av arbetsbrist.
– Arbetsgivarna betalar 0,3 procent av lönesumman kontinuerligt för att kunna behålla den kompetens de behöver, säger Stefan Koskinen.
Men det betyder väl inte att arbetsgivarna ska välja fritt?
– Det sade jag inte, men det finns ganska utförliga skrivningar i omställningsavtalen som lyfter fram att man ska ta hänsyn till företagets behov, säger Stefan Koskinen.
Han citerar ur Almega Tjänsteföretagens omställningsavtal med Unionen (paragraf 13.4):
– ”Om det blir aktuellt med personalinskränkning, ska de lokala parterna värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska turordningen fastställas med avsteg från lagens bestämmelser”.
Jag menar att hela modellen är föråldrad.
Här menar Stefan Koskinen alltså att företagen redan betalat för avstegen från Las genom de löpande avgifterna till Trygghetsrådet.
– Det är många medlemsföretag som uttrycker att de inte förstår varför de betalar 0,3 procent till Trygghetsrådet, för det hjälper dem inte alls i förhandlingarna, säger Stefan Koskinen.
Finns det inte en rimlighet i att någon som blir tvungen att hitta nytt jobb får arbetsfri uppsägningstid?
– Jag menar att hela modellen är föråldrad. Det absurda i dagens system är att om företagen ser att det kommer bli arbetsbrist om ett år när konjunkturen sviker, då kan de låta bli att kompetensutveckla mindre duktiga anställda så att de inte kvalificerar sig för att vara kvar, säger Stefan Koskinen.
Det är i praktiken så det ser ut i dag, enligt honom, och han efterlyser i stället en modell som skapar incitament för kompetensutveckling av arbetskraften.
– Vi vet att det är kompetens som ger anställningstrygghet och det är också det tjänstemännen själva upplever, säger Stefan Koskinen och hänvisar till en Novus-undersökning som Almega genomförde i somras.
79 procent av tjänstemännen i undersökningen angav att de inte skulle bli mer oroliga för att bli av med jobbet om turordningsreglerna försvagades.
– Att ha turordningsregler baserade på kompetens skapar också incitament för de anställda att ta ansvar och utveckla sin kompetens, säger Stefan Koskinen.
”Behövs nytt omställningsavtal”
Han betonar att han helst inte ser att lagstiftarna lägger sig i och ändrar i las, men att det är en situation som kan tvingas fram på grund av att parterna inte kan enas om ett nytt omställningsavtal. Ett försök att utforma ett nytt avtal påbörjades 2012 men förhandlingarna övergavs 2015.
Parterna kunde inte enas.
– Det är synd, vi behöver ett nytt omställningsavtal. I det avtal som inte blev av fanns överenskommelser om att bäst kompetens skulle avgöra turordningen och för det skulle företagen avsätta mer resurser till medarbetarnas kompetensutveckling, säger Stefan Koskinen.
I dag säger han att det finns en stor kritik mot omställningsavtalet bland Almegas medlemsföretag. Men bilden av ett stort missnöje har snabbt ifrågasatts av Unionens ordförande Martin Linder som på Twitter hänvisar till en partsgemensam rapport från 2011 utförd av PTK och Svenskt Näringsliv som visar att både facken och företagen för det mesta är nöjda med turordningsförhandlingarna.
I replik till @TCOSverige påstår @almega helt utan belägg att ”Facken respekterar inte omställningsavtalen” Gemensam rapport från @svenaringsliv och @PTK_se visar på motsatsen,90% av ftg anger att man kommit överens om turordning, 80% av ftg nöjda med resultat av förhandlingarna
— Martin Linder (@LinderMartin) October 25, 2017
Åtta av tio företagsföreträdare och sju av tio fackliga företrädare var i rapporten nöjda med turordningsförhandlingarna. Nio av tio företag och sex av tio fackliga företrädare tyckte att det var lätt att stå för överenskommelsen.
Bland 80 förhandlare på Almega har vi bara haft en förhandling de senaste åren där företaget har sluppit att dubbelbetala för turordningen
Stefan Koskinen lyfter hellre fram en annan siffra ur rapporten: i nio av tio fall fick företagen betala för avtalsturlistorna med någon form av förmån, oftast förlängd/arbetsfri uppsägningstid. Det han kallar dubbelbetalning.
Men om de samtidigt är nöjda så visar det väl att man inte ser det som ett problem?
– De är inte nöjda, svarar Stefan Koskinen, och påpekar att rapporten bara undersökt 200 företag. Han menar också att det är möjligt att vara ”nöjd” – eller snarare lättad – över att alls lyckas komma överens i turordningsfrågan.
– Bland 80 förhandlare på Almega har vi bara haft en förhandling de senaste åren där företaget har sluppit att dubbelbetala för turordningen, säger Stefan Koskinen.
Arbetsvärlden har sökt Unionen som just nu arbetar med frågan och därför avböjer att kommentera vidare i dagsläget.
Moderaterna: Inget egenvärde i lagstiftning
Moderaterna vill ändra las eftersom parterna inte klarar av att komma överens om en turordning som i högre grad tar hänsyn till kompetens. Det skriver Moderaterna i sin replik på TCO:s debattartikel i DN den 30 oktober, där partiets ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson och arbetsmarknadspolitiska talesperson Jessica Polfjärd framhåller att det inte finns något egenvärde i lagstiftning om parterna kan komma överens.
Moderaterna lyfter fram en annan partsgemensam rapport om turordningsreglerna från 2011, denna gång av LO och Svenskt Näringsliv.
I rapporten framgår av en enkätundersökning att hälften av företagen som sagt upp personal gjort avsteg från turordningsreglerna, och att 25 procent av de som inte gjort avsteg från turordningen försökte men misslyckades att komma överens med facket.
Moderaterna beklagar också att de tidigare förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv och PTK om ett nytt omställningsavtal gick i stöpet 2015.
”Moderaternas nu aktuella förslag, det vill säga en turordning som i högre grad tar hänsyn till kompetens, är i linje med det som parterna då ville uppnå,” skriver Moderaterna.
Men TCO menar att kompetens redan slår igenom i turordningsförhandlingarna och att Moderaternas förslag att ändra turordningsreglerna i las tar förhandlingsmedel ur fackens händer.
I en slutreplik på DN Debatt som publicerades den 1 november skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark och Unionens ordförande Martin Linder att det är en ”avgörande skillnad mellan en situation där två parter efter förhandling sluter ett avtal där båda fått ge och ta och en situation där staten genom lagstiftning ger den ena parten det den begär.”