Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Facket: Handläggare som jobbat i 20 år kan bli av med jobbet Efter den kaotiska hösten 2015, då antalet asylsökande sköt i höjden och handläggningstiderna likaså, minskar antalet nya asylansökningar markant. Migrationsverket kommer under 2018 genomföra omfattande nedskärningar. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Facket: Handläggare som jobbat i 20 år kan bli av med jobbet

Migrationsverket På Migrationsverket pågår förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare nu för fullt för att lösa den historiskt stora omställningen som myndigheten genomför under året. Mer än var tredje anställd väntas försvinna under 2018.
18 Jan 2018

Den 4 januari påbörjades den omfattande förhandlingsprocessen om turordningskretsar och villkor för att smidigt lösa den stora övertaligheten på myndigheten.

Migrationsverkets budget har nämligen sänkts med närmare 800 miljoner kronor och alla sex regioner i landet kommer behöva göra stora nedskärningar. Inflödet av nya asylansökningar har minskat drastiskt jämfört med toppen år 2015, då hela 163,000 asylansökningar inkom. Förra året rörde det sig i stället om 26,000.

Sanna Norblad, avdelningsordförande på fackförbundet ST, som är det största facket på myndigheten, berättar att man nu har svårt att enas med arbetsgivaren om turordningsreglerna.

Ett exempel rör migrationshandläggarna.

– Vi har sett fall där migrationshandläggare som jobbat i 15–20 år på myndigheten, och som tillfälligt ställt upp och jobbat med statligt bistånd till kommunerna när det behövdes, på grund av det delas in i en egen krets trots att alla handläggare gott och väl skulle kunna grupperas in i samma krets, säger Sanna Norblad.

Ena stunden ska handläggarna vara flexibla och i nästa delas de in efter ärendetyper.

Det här sättet att lägga turordningskretsarna innebär att de personerna som tillfälligt jobbat med en uppgift där övertalighet dyker upp kan få gå före andra handläggare som har jobbat betydligt kortare tid på myndigheten.

– Den här kretsläggningen är förödande. Trotjänare kan drabbas för att de ställde upp för arbetsgivaren. Redan inför 2014 gjorde vi om organisationen så att handläggarna inte är knutna till en specifik ärendetyp – de är alla migrationshandläggare som ska kunna vara flexibla och jobba med olika typer av ärenden. Ändå skickar arbetsgivaren nu dubbla signaler med den här kretsläggningen, säger Sanna Norblad, och fortsätter:

– Ena stunden ska handläggarna vara flexibla och i nästa delas de in efter ärendetyper.

Kontoren gör olika

Hon är också kritisk till att arbetsgivaren inte tycks ha en konsekvent linje på de olika kontoren. Hittills har facket hunnit med förhandlingar med region väst och nord, och kontoren gör på olika sätt när det kommer till att dela in de anställda i olika turordningskretsar.

– Hittills har vi sett att om du är teamledare så kan du kretsas in på olika sätt beroende på var du befinner dig, säger Sanna Norblad.

Folk vet vad som kommer hända och ser om sitt hus i stället för att vänta in beskedet.

Dessutom berättar hon att arbetsgivaren använder sig av arbetsledningsbeslut för att lägga kretsar innan förhandlingar med facket ens börjat.

– Man utgår också från ett visst antal anställda som man tänker sig att man behöver skära ner på, men det finns så mycket man kan titta på innan man får fram ett lämpligt antal. Exempelvis hur lång uppsägningstid olika anställda har, vad olika lokaler kostar och så vidare. Innan man har tittat på de här sakerna går det egentligen inte att säga hur många tjänster som behöver försvinna, ändå sätter man en sådan siffra, säger Sanna Norblad.

Arbetsvärlden talade tidigare med Migrationsverkets operativa chef Jan-Olov Wallin som gav siffror på att 1,200 tjänster inom asylverksamheten och omkring 1,000 tjänster kopplade till mottagningen ska tas bort under 2018. Han räknar med att 3,000 färre personer kommer jobba på Migrationsverket vid utgången av året som vid början av årsskiftet.

Men redan nu pågår också en våg av uppsägningar från Migrationsverket. Enligt Sanna Nordblad har antalet anställda redan sjunkit till omkring 7,000, från tidigare 8,600, även om hon inte har någon exakt siffra.

– Folk vet vad som kommer hända och ser om sitt hus i stället för att vänta in beskedet. Arbetsgivaren har till exempel innan jul sagt att hela verksamheten i Gävle, förutom förvaret, ska läggas ner. De som jobbar hos oss är som tur är eftertraktade på arbetsmarknaden och hittar snabbt nya jobb, säger Sanna Norblad.

Arbetsgivaren försvarar indelningen

Kristina Hwargård, HR-direktör på Migrationsverket, vill inte kommentera specifika situationer som uppstår i de pågående förhandlingarna men försvarar myndighetens turordningskretsar med att de utformas utefter de arbetsuppgifter som behöver utföras.

Krisinta Hwargård, HR-direktör. Fotograf: Tomislav Stjepic

– Även om alla migrationshandläggare har den grundläggande kompetensen att hantera många olika ärenden så kräver det ändå en viss omställning för att gå över till andra arbetsuppgifter och det skulle påverka verksamheten negativt. Därför tittar vi på vad man har för arbetsuppgifter i dag när vi delar in turordningskretsarna, säger Kristina Hwargård.

Innebär det alltså att anställda som jobbat i 20 år kan få gå före handläggare som anställts nyligen för att de själva tillfälligt har haft andra arbetsuppgifter?

– Där pågår förhandlingar och jag vill inte kommentera det nu.

Har ni ingen konsekvent linje som arbetsgivare när det kommer till hur anställda delas in i turordningskretsarna?

– Vi har förstås en idé som arbetsgivare. Jag vet att vi vid några tillfällen delat in teamledare på ett annat sätt på vissa orter men där har vi backat. Sedan tror jag inte att vi behöver göra exakt likadant på alla orter, men vi måste bli bättre på att kommunicera varför vi gör på det sätt vi gör och förklara avvikelser, säger Kristina Hwargård.

Hon bemöter också kritiken om hur siffran på antalet tjänster som ska tas bort från myndigheten beräknas och menar att det sker på ett ganska tydligt sätt.

– Enhetscheferna har en väldigt bra kunskap på detaljnivå: de vet vad för utfallet är, vad deras budget blir, vad de behöver kunna utföra i verksamheten och då kan de givetvis se vad för tjänster de behöver ha. Sedan har regionchefen ansvar för helheten. Jag ser inget konstigt med det, säger Kristina Hwargård.

18 Jan 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.