Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Medlingsinstitutet: Märket låser inte yrkens relativa lönenivåer Under den granskade perioden har den genomsnittliga löneökningstakten legat på 2,3 procent per år i de 383 yrken som undersökts. För grundutbildade sjuksköterskor låg löneökningstakten i stället på 5,6 procent. Foto: Fotograferna Holmberg / TT

Medlingsinstitutet: Märket låser inte yrkens relativa lönenivåer

Löneskillnader Industrimärket kritiserades hårt i avtalsrörelsen med utgångspunkt i att det cementerar redan befintliga löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken. En ny rapport från Medlingsinstitutet pekar dock på att märket inte förhindrar förflyttningar i yrkens relativa löneläge.
2 Okt 2018

Sedan två decennier sätter industrin i Sverige normen för lönebildningen, det så kallade industrimärket. Tanken är att den konkurrensutsatta industrin måste få sätta takten för löneökningarna på svensk arbetsmarknad för att bevara Sveriges konkurrenskraft – och förhindra att en ohejdad kapplöpning uppstår mellan olika yrkesgrupper.

Ur det här perspektivet är det alltså viktigt att löneökningar över märket är ett undantag snarare än regel.

Men eftersom den svenska arbetsmarknaden är könsuppdelad, där kvinnodominerade yrken ofta ligger på lägre lönenivåer än mansdominerade, har kritiker argumenterat för att industrimärket cementerar de här relativa löneskillnaderna – eller könsklyftan.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, liknade exempelvis industrimärket vid ett glastak för deras medlemsgrupper i en intervju i Arbetsvärlden under fjolårets avtalsrörelse.

En ny rapport från Medlingsinstitutet kan dock ge visst hopp om förutsättningarna att faktiskt åstadkomma förändringar vad gäller yrkens relativa löneläge.

Vi kan konstatera att yrken gör förflyttningar i relativt löneläge

Medlingsinstitutet har på uppdrag av regeringen tittat på relativlöneförändringar under tiden 2014 till 2017 och sett att flera kvinnodominerade yrken, som sjuksköterskor, lärare och undersköterskor, har förbättrat sitt löneläge i förhållande till andra grupper – trots industrimärket.

Petter Hällberg.

– Personalbrist och olika lönesatsningar på enskilda yrken är två av de faktorer som ligger bakom att flera yrken höjt sin genomsnittslön mer än andra, säger Petter Hällberg som är nationalekonom och statistiker på Medlingsinstitutet.

Under den granskade perioden har den genomsnittliga löneökningstakten legat på 2,3 procent per år i de 383 yrken som undersökts. För grundutbildade sjuksköterskor låg löneökningstakten, med personalomsättning inräknad, i stället på 5,6 procent. Bortser man från personalomsättning (genom att mäta lönenivå för individer som var med vid båda mätningstillfällena 2014 och 2017) låg löneökningstakten på 5 procent för grundutbildade sjuksköterskor.

I samma rapport har Medlingsinstitutet tittat på om en förändrad könsbalans i ett yrke påverkar lönen. Petter Hällberg betonar att det är en kort tidsperiod att dra slutsatser ifrån, men efter att man bär har tittat på 337 av yrkena ser Medlingsinstitutet inte att en förändrad könsbalans påverkar lönen.

– Det är lika vanligt att en ökad andel män i ett yrke leder till lägre löneökningar som att en ökad andel kvinnor gör det, säger Petter Hällberg.

Könsklyftan fortsätter minska

Kvinnors löner var i genomsnitt 11,3 procent lägre än männens under 2017, men skillnaden minskar och sjönk under perioden 2014 till 2017 med 1,9 procentenheter.

När hänsyn tas till skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid blir löneskillnaden 4,3 procent. Den här oförklarade löneskillnaden minskade under perioden med 0,7 procentenheter.

Rent allmänt har yrken med krav på högre utbildning ökat sina löner mer än andra, och i många av de här yrkena är just andelen kvinnor hög. Samtidigt har flera yrken utan lika stora krav på högre utbildning haft en trögare löneutveckling, och i den här typen av yrken är andelen kvinnor låg och minskande.

– Man kan dra slutsatsen att industrimärket, under den period vi granskar, inte står i vägen för riktningen mot mer jämställda löner. Sedan vet vi visserligen inte hur det hade sett ut utan industrimärket. Men vi kan konstatera att yrken gör förflyttningar i relativt löneläge, säger Petter Hällberg.

2 Okt 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.