Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Sineva Ribeiro: ”Industrimärket är ett glastak” Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson / TT

Sineva Ribeiro: ”Industrimärket är ett glastak”

Avtalsrörelsen 2017 Att låta industrin sätta normen för löneökningarna missgynnar kvinnodominerade branscher, menar Vårdförbundets Sineva Ribeiro. Hälften av alla tjänstemän i offentlig sektor omfattas i dag av sifferlösa avtal.
Karin Bromander
24 Jan 2017

Trenden inom offentlig sektor är sifferlösa avtal. Efter att bland annat Vision 2013 tecknade avtal med SKL/Pacta där de efter två år gick över till sifferlöst, omfattas hälften av alla offentliganställda tjänstemän av avtal helt utan central inblandning.

Inför årets avtalsrörelse är frågan om central kontra lokal lönebildning fortsatt het. Medan företrädare för LO-förbunden ställer sig starkt emot en utveckling där industrimärket förlorar ställning, sneglar flera tjänstemannaförbund mot ett ökat lokalt inflytande.

Läs mer: Anders Ferbe: ”Om fler går ifrån märket skulle systemet rasa”

Flera av förbunden inom offentlig sektor var tidigt ute med sifferlösa avtal. Vårdförbundet och Fysioterapeuterna slöt redan 2002 avtal utan centrala lönenivåer, bara några år efter att systemet där industrin sätter normen infördes i Sverige.

– Vi såg redan då att det här var ett nödvändigt steg att ta. Industrimärket fungerade som ett tak för oss. Och vi kommer aldrig över taket eftersom vi verkar inom skattefinansierad sektor. För oss blir de siffrorna ett glastak, säger Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet.

Sifferlöst håller sig inom märket

Och faktum är att de sifferlösa avtalen i praktiken håller sig till de nivåer som industrin satt som norm. När Medlingsinstitutet förra året gick igenom löneökningsnivåer för olika avtalstyper mellan 2009 och 2013 kunde de konstatera att varje område i snitt hållit sig till märkets nivåer. Däremot var skillnaderna inom vissa avtalskonstruktioner ibland stora. Vissa yrken har helt enkelt haft högre löneökningar än andra, och kvinnodominerade sektorer generellt lägre än mansdominerade.

+ Expandera

Vill se större inflytande från politiker

En förklaring till att sifferlösa avtal främst hittas inom offentlig sektor skulle kunna vara att den är just skattefinansierad. Sineva Ribeiro menar att ett system där löneökningarna sätts i en procentuell norm gör att kvinnodominerade branscher med lägre löner konstant hamnar på efterkälken. Kritiken om att sifferlösa avtal är osolidariska och ett hot mot samhällsekonomin ger hon inte mycket för.

– I dag har vi många tjänster som går på export, varför ska industrin då vara löneledande? Märket cementerar ojämställdheten, det har ingenting med att vara osolidarisk att göra. Dagens modell håller inte, världen förändras och industrin kan inte vara ledande längre.

Sineva Ribeiro är en av de undertecknade bakom en debattartikel i Svenska Dagbladet som argumenterar för att löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade yrken upprätthålls av industrimärket. Debattartikeln utgår från en ny studie från expertgruppen Lönelotsarna som visar att löneskillnaden mellan kvinno- och mansdominerade yrken uppgår till 76 miljarder kronor per år.

Vad ser du för alternativ till industrimärket?

– Någonstans måste politiken ta ansvar, inte minst för jämställdheten och för jämställda löner. Vi styr ju med skatter som det är redan i dag, till exempel på miljöområdet och genom sänkta arbetsgivaravgifter för unga.

Sifferlöst störst inom Saco

Läkarförbundet utgör undantaget från trenden med sifferlösa avtal. De meddelade härom veckan att de i år kommer att ställa krav på centrala lönenivåer i årets avtalsförhandlingar. Därmed går de från de senaste två årens sifferlösa avtalsmodell.

De senaste två årens sifferlösa avtal har inte gett det utfall de hoppats på, säger förbundsordförande Heidi Stensmyren.

– Det vanliga för vår del är ju att teckna centrala avtal med en lägsta siffra. Vi gick nu med på att i två år testa sifferlöst avtal, men kan dra slutsatsen att våra medlemmar inte har haft tillräcklig löneutveckling. Dessutom har de lokala förhandlingarna i för många fall inte fungerat bra nog.

”Någonstans måste politiken ta ansvar, inte minst för jämställdheten och för jämställda löner.”

Sifferlösa avtal är som allra störst inom Saco. 67 procent av de anställda inom Sacos branscher går under helt lokala avtal. Men Läkarförbundets beslut har inte stött på något motstånd från övriga Saco-förbund, säger Heidi Stensmyren.

– Den svenska modellen är inte helt statisk. Det går trender i hur avtal utvecklas. Sedan är det också så att Saco-förbunden verkar inom olika branscher och arbetsmarknader och därför har olika avtal efter olika förutsättningar.

Vad är ett sifferlöst avtal?

Sifferlösa avtal har varken centrala nivåer för löneutrymme eller centrala bestämmelser om individuell fördelning. Vid lönerevisionen förhandlas den nya lönen antingen av de lokala parterna eller i lönesamtal mellan chef och medarbetare.

Det finns också avtalskonstruktioner som kan beskrivas som delvis lokala. Lönen sätts av de lokala parterna eller i lönesamtal, men det kan till exempel finnas centrala bestämmelser om löneutrymme i det fall de lokala parterna inte är överens. Avtalen kan också ha bestämmelser om individgarantier, en summa som var anställd som minst ska få i löneökning.

Även centrala avtal finns i olika konstruktioner. Många avtal anger en lönepott som sedan fördelas av de lokala parterna, medan andra endast har bestämmelser om en generell lönehöjning, en procentsats som reglerar löneökningen för alla som omfattas av avtalet.

+ Expandera

Karin Bromander
24 Jan 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.