Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Analyserna bakom industrimärket bygger på fel grund” – Under den tid vi har studerat, 2008–2014, har nettoexporten utvecklats bättre än bruttoexporten. Tittar man bara på bruttoexporten så skulle man få en mer negativ bild av hur det gick för svensk industri, säger Jon Tillegård, utredare Unionen, till Arbetsvärlden. Foto: Jessica Gow

”Analyserna bakom industrimärket bygger på fel grund”

Sveriges konkurrenskraft Svensk industri kan vara mer konkurrenskraftig än vi tror. I bedömningen tas nämligen för lite hänsyn till den förädling som sker i de globala värdekedjorna. Fokus ligger i stället på var slutprodukter produceras. Det menar Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek, och Jon Tillegård, utredare Unionen. Men de får mothugg av Industrirådets ordförande Mauro Gozzo.
10 Okt 2018

När arbetsmarknadens parter tittar på underlag till den mest avgörande delen i svensk lönebildning, den svenska industrins konkurrenskraft, så tittar man i dag delvis på fel saker.

Det menar Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek, och Jon Tillegård, utredare på Unionen. På Arena Essä redogör de för att det är missvisande att titta på enkom bruttoexporten, alltså exporten av en slutprodukt, i dagens värld präglad av globala värdekedjor med många steg i förädlingsprocessen. Handelsflöden i bruttotermer beskriver hela värdet på en vara när det exporteras från ett land, inklusive förädlingsvärden och tjänster som råkar ha utförts i andra länder.

Risken är att vi sätter märket utifrån en felaktig bild av svensk industri

Bruttoexporten har bara ett ursprungsland, oavsett hur mycket varan förädlas någon annanstans. Nettoexporten tar däremot hänsyn till de inhemska förädlingsvärdena av en vara som exporteras, och kan alltså ge en klarare bild över hur handelsflödena ser ut när produkter blir till på världsmarknaden.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, har också påtalat behovet av att titta på nettoexporten. Myndigheten slår i en rapport från 2014 fast att andelen av svensk högkvalificerad arbetskraft som deltar i globala värdekedjor har ökat kraftigt mellan åren 1995–2011.

I rapportens förord illustreras de olika perspektiven med ett exempel: ”Om Volvo exporterar fler bilar från Sverige, men varje bil innehåller färre delar som är utvecklade och tillverkade i Sverige, betyder det att svensk konkurrenskraft har förbättrats eller försämrats?”

Kina och USA viktigare

Jon Tillegård och Daniel Lind har också jämfört vilka marknader som blir viktigast för Sverige om man använder sig av bruttoexport- eller nettoexport som mått. Med dataunderlag fram till 2014/2015 framgår att USA och Kina stärks som viktiga marknader för Sverige när man ser till nettoexporten.

Jon Tillegård, utredare Unionen.

– Exporten till de länderna är alltså relativt sett viktigare för att skapa löner och vinster i Sverige än vad som framgår av den etablerade, gängse statistiken. Om man som näringsminister vill gynna svenska jobb är det därför relevant att titta på det här måttet när man funderar på exportstärkande åtgärder, säger Jon Tillegård till Arbetsvärlden.

Vi har bra fog för att säga att detta är ett bättre sätt att mäta svensk industris konkurrenskraft

I dag producerar Sverige mängder av insatsdelar – och tjänster – till produkter som sedan slutproduceras i andra länder.

Vad skulle ett skifte till fokus på nettoexporten kunna innebära för industrimärket?

– Det vågar jag inte spekulera i. Det enda jag kan säga där är att vi har bra fog för att säga att detta är ett bättre sätt att mäta svensk industris konkurrenskraft. Risken om man inte använder det måttet är att vi sätter märket utifrån en felaktig bild av svensk industri, och det kan leda till obalanser i ekonomin, säger Jon Tillegård.

Daniel Lind, samhällspolitisk chef Jusek.

Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek, betonar att det inte är märket i sig det är fel på:

– Det är snarare analyserna som leder fram till märket som bygger på en utdaterad syn på industrin. Det är en syn från en tid då handeln mellan länderna inte var så stor och man handlade med slutprodukter. Då missar man den ökade användningen av tjänster inom industrin och produktionen av insatsprodukter, som vi ser i dagens globala värdekedjor, säger Daniel Lind till Arbetsvärlden.

Två förklaringar

En av förklaringarna till att nettoexporten blivit viktigare som mått för industrin i Sverige är, enligt Jon Tillegård, att tjänstesektorn i dag är mycket mer involverad i vår varuexport.

– Förut hade industrin ofta specialister och stödtjänster in-house som nu köps in från tjänsteföretag, exempelvis teknikkonsulter, som dessutom agerar på en internationell marknad. Tittar man bara på var slutprodukten produceras missar man de andra förädlingsvärdena – löner och vinster, jobb – som efterfrågan på svenska industriprodukter i dag leder till i näringslivet utanför industrin. Det är också så att produktionskedjorna i dag är mycket mer utspridda över många länder än tidigare, säger Jon Tillegård.

Ser svensk industri mer konkurrenskraftig ut när man tittar på nettoexporten snarare än bruttoexporten?

– Under den tid vi har studerat, 2008–2014, har nettoexporten utvecklats bättre än bruttoexporten. Tittar man bara på bruttoexporten så skulle man få en mer negativ bild av hur det gick för svensk industri, säger Jon Tillegård.

Vi vill att regeringen gör om sitt exportmål, som i dag handlar om bruttoexport

Daniel Lind säger att särskilt högteknologiska länder som Sverige tjänar på att uppdatera perspektivet:

– Generellt kan man säga att det nya perspektivet, med fokus på nettoexport, leder till att konkurrenskraften ses vara högre.

Nu vill de båda att regeringen omformulerar sitt exportmål.

– Så att det i stället handlar om att öka Sveriges nettoexport i världen, alltså Sveriges andel av de löner och vinster som krävs för att producera världens efterfrågan på industriprodukter, säger Jon Tillegård.

Industrirådet svarar

Mauro Gozzo, ordförande för industrins ekonomiska råd, IER, som förser industrins parter med rapporter och analysunderlag, är på resande fot när Arbetsvärlden söker honom men bemöter skribenternas essä över mejl.

Mauro Gozzo, ordförande i industrins ekonomiska råd. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

”Är helt överens om att det intressanta är var förädlingsvärdet skapas. Jag tror inte det finns något missförstånd varför till exempel utrikeshandelsstatistik är så använd. Det beror på att den är mer detaljerad än nästan all annan statistik, kommer regelbundet och kommer snabbt. Orsaken är att vi kommer från ett system där tullar mellan länder har spelat en väldigt stor roll. Det gjorde att man registrerade noggrant allt som passerade gränserna.”

Han tycker att det är bra att man tar upp en diskussion kring frågorna men anger flera anledningar till att input/output-statistiken, alltså nettoexporten, är svår att använda.

Kontrollen över kedjorna tillkommer normalt den som äger slutprodukten

”Problemet är att den a) har tre års eftersläpning, b) den rör sig med mycket breda branschkategorier c) det kan diskuteras hur tillförlitlig den är. Jag kan ge ett exempel på det sista. Lind-Tillegård anger att beräkningarna visar att Sverige har tappat när det gäller fordon. Jag får inte det att gå ihop med att fordonsindustrin enligt tillgänglig statistik haft en oerhört framgångsrik period de senaste åren där Volvo Cars framför allt men även lastbilstillverkarna gått bra. En vanlig invändning brukar vara att fordonsindustrin har så komplicerade leveranskedjor med mängder av importerade komponenter. Det är dock ingen tvekan vem som gör de stora pengarna. Kontrollen över kedjorna tillkommer normalt den som äger slutprodukten.”

Just eftersläpningen i statistiken framför han som problematisk om man skulle bygga löneförhandlingar på den. Han vänder sig också mot påståendet att det skulle gå att få fram var löner och vinster hamnar med den nya statistiken.

”De enorma vinster som rör sig över gränserna går ju inte att öronmärka från vilken bransch de kommer. De kommer som en klumppost i kapitalbalansen. Eller menar man att vinsten tillhör det land där det genereras och inte där den slutligen hamnar?”

10 Okt 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.