I måndags skulle EU-länderna informellt ha nominerat varsin kandidat till den nya EU-kommissionen. Alla utom Storbritannien som valt att avstå på grund av brexit.
Men Ursula von der Leyen fick inte ihop ett team, och frågan är om hon kommer att lyckas med föresatsen att skapa EU:s första jämlika kommission.
Men det är inte bara på jämställdhetsområdet hon går hårt ut. Under sina 100 första dagar efter tillträdet den 1 november, vill hon reformera såväl klimat- som arbetsmarknadspolitiken.
Det är hög tid att vi förenar den sociala aspekten med marknadsaspekten i dagens moderna ekonomi
”Jag tror att det är hög tid att vi förenar den sociala aspekten med marknadsaspekten i dagens moderna ekonomi”, skriver hon i sina politiska riktlinjer till den nya kommissionen när det gäller Europas sociala pelare.
Inom 100 dagar ska hon presentera ett nytt regelverk som ska garantera varje arbetstagare i EU ”skäliga minimilöner”.
Dessa ska fastställas antingen via kollektivavtal och dialog mellan arbetsgivare och fackförbund, eller via lagstiftning sektorvis eller regionalt.
I sitt tal till parlamentet i somras uttalade hon också att kollektiva förhandlingar var ”det bästa alternativet”, vilket svenska förhandlare, som värnar partsmodellen, sannolikt finner intressant.
Ursula von der Leyen vill också, uppger hon, förbättra arbetsvillkoren för anställda på it-plattformar, skapa en europeisk arbetslöshetsförsäkring och genomföra den europeiska pelaren med sociala rättigheter ”fullt ut”.
Arbetslösa unga ska även de få mer hjälp; EU:s ungdomsgaranti som de senaste fem åren gett 3, 5 miljoner unga antingen utbildning eller jobb i EU, bör permanentas, enligt Von der Leyen.
Träffade svenska kandidaten
I dag tisdag uppges von der Leyen dra igång sina intervjuer med kommissionskandidaterna. Men redan den 19 augusti träffade hon Sveriges kandidat Ylva Johansson(S) för ett första samtal i Bryssel om den svenska posten. Samtalen uppges ha varit bra och konstruktiva men några detaljer kring vad som avhandlades har dock inte läckt ut.
Vilket politikområde som kan vara aktuellt för Johansson är alltså än så länge oklart men det gissas på klimat eller sysselsättning.
Själv uppgav statsminister Stefan Löfven (S) i somras i DN att regeringen angett ett antal sakfrågor och nämnde tunga portföljer som inre marknad och säkerhet.
Jag tror att det i grunden handlar om den växande ojämlikhet som vi sett
Bedömare som Arbetsvärlden pratat med uppger att arbetsmarknadsfrågorna blivit viktigare på senare år, och nu bland annat står i centrum för frågor som rör EU:s legitimitet och demokratiproblemen i Östeuropa.
Johan Danielsson (S), europaparlamentariker och ersättare i sysselsättningsutskottet, menar att svenskarna bör vara nöjda om Ylva Johansson får sysselsättningsportföljen. Även han betecknar området som mer betydelsefullt än tidigare:
− Jag tror att det i grunden handlar om den växande ojämlikhet som vi sett, något som också är en av orsakerna till den demokratiska krisen i Östeuropa. Det har lett till att intresset ökat för arbetsmarknadspolitiken.
Ylva Johansson är inte den enda kandidaten med erfarenhet av att vara arbetsmarknadsminister. Hon har stark konkurrens av Luxemburgs kandidat Nicolas Schmit, som i dag är ledamot i EU-parlamentets socialdemokratiska grupp.