Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Varje EU-medborgare måste ha ett anständigt liv” Den föreslagna sysselsättningskommissionären Nicolas Schmit frågas ut i EU-parlamentet. Foto: EU-parlamentet

”Varje EU-medborgare måste ha ett anständigt liv”

Nya kommissionen – Jag kommer att se till att alla jobb har en anständig minimilön. Det sade i dag luxemburgaren Nicolas Schmit som vill bli EU:s sysselsättningskommissionär. Nya regler om minimilöner ska respektera de nordiska kollektivavtalen, lovar han.
1 okt 2019

I dag tisdag var det dags för Nicolas Schmit, som föreslås bli EU:s sysselsättningskommissionär, att frågas ut av ledamöterna i EU-parlamentets sysselsättningsutskott.

Schmit kommer från Luxemburg och var under åren 2009–2018 arbetsmarknadsminister i landet, och är en av de mer populära kommissionärskandidaterna som grillas i veckan.

Ramen för minimilöner kommer inte ifrågasätta de länder man redan har regler grundat på kollektivavtal och vi kommer inte tvinga de här länderna att ändra sig

Ganska snabbt fick han frågor om den kommande kommissionsordförandens Ursula von der Leyens utfästelse att komma med ett förslag om minimilöner inom hundra dagar.

Nicolas Schmit lovade parlamentarikerna att presentera lagstiftning om minimilöner, men var samtidigt tydlig med att han anser att kollektivavtal och stärkt social dialog i Europa är bästa sättet att åstadkomma resultat på löneområdet. Så här ser det ut att bli en kombinerad variant, med rättsliga bestämmelser som möjliggör för kollektivavtalslösningar.

– Ramen för minimilöner kommer inte ifrågasätta system i de länder där man redan har regler grundat på kollektivavtal och vi kommer inte tvinga de här länderna att ändra sig.

– Men vi kan konstatera att alla länder i Europa inte har sådana kollektiva avtal. Vi måste visa att kollektivavtal är bästa sättet, sade Nicolas Schmit och uppgav att han skulle ge EU:s Ekonomiska och sociala kommitté i uppdrag att utföra en studie i ämnet.

Att gå i riktning mot en koldioxidsnål ekonomi måste göras på ett sådant sätt att ingen lämnas på efterkälken

I sitt inledningsanförande tog han också upp problemen som klimatkrisen orsakar. Bland annat kan den europeiska socialfonden bidra med mer stöd i form av omställningspengar.

– Att gå i riktning mot en koldioxidsnål ekonomi måste göras på ett sådant sätt att ingen lämnas på efterkälken, sade Nicolas Schmit på tisdagen.

Den danska parlamentarikern K M Peter-Hansen undrade också om han avser att lagstifta om minimiinkomster, alltså inte lön, utan inkomster så att anställda snabbt kan ställa om, exempelvis om de drabbas av arbetslöshet och fattigdom på grund av klimatomställningen.

Och även här ansåg Nicolas Schmit att det fanns ett gemensamt intresse av en norm, en garanti för alla europeiska medborgare, även för de ”personer som inte kan komma ut på arbetsmarknaden och förtjäna sin inkomst”.

– Minimiinkomsten kan inte vara densamma i Luxemburg som i Bulgarien men varje EU-medborgare måste ha ett anständigt liv, sade han.

… vi måste se till att främja detta med normen för minimiinkomster snabbt.

–Vi kan inte göra allt de första hundra dagarna men det är tydligt att folk väntar sig signaler snabbt och vi måste se till att främja detta med normen för minimiinkomster snabbt.

Blir den 65-årige Nicolas Schmit kommissionär får han också i uppdrag att genomföra de 20 principerna i den sociala pelaren som bland annat handlar om likabehandling, rättvisa arbetsvillkor och skydd mot osakliga uppsägningar.

Vill minska dödsolyckorna

Ifråga om den sociala pelaren är hans tanke att presentera en handlingsplan, som dels kan innehålla nya direktivförslag, dels rekommendationer till medlemsländerna. Ett sätt att se hur medlemsstaterna levererar är att jämföra dem via EU:s halvårsvisa ekonomiska granskning (termin).

Dessutom var Nicolas Schmit i dag också tydlig med att arbetsplatserna kan vänta sig strängare arbetsmiljö- och säkerhetsnormer för att minska antalet dödsolyckor.

Nicolas Schmit tänker också lägga fram ett lagförslag om en europeisk barngaranti om skydd mot fattigdom för utsatta barn och vill blåsa nytt liv i EU:s ungdomsgaranti, som hjälper ungdomar till jobb och utbildning.

Bryssel ska inte reglera den svenska arbetsmarknaden

Svenska Abir Al-Sahlani (C), som sitter i parlamentets arbetsmarknadsutskott, fick på tisdagen ett önskat besked av Nicolas Schmit.

– Jag tycker att han gav mig ett löfte om att inte peta i det som funkar. Och att inte röra den svenska modellen, säger hon.

– Däremot kommer vi behöva hålla koll på frågan. Saker kommer upp hela tiden, så det gäller att vi är på vår vakt. Bryssel ska inte reglera den svenska arbetsmarknaden, anser Abir Al-Sahlani.

Den 17 oktober ska parlamentarikerna ta beslut om huruvida man har fått tillräckligt med information av kandidaterna till kommissionen. Senare, den 23 oktober, ska man rösta om den nya kommissionen i sin helhet i Strasbourg.

Detta vill Nicolas Schmit

Om Nicolas Schmit godkänns som EU:s sysselsättningskommissionär vill han på unionsnivå bland annat införa följande:

  • ”Ett rättsligt instrument” för minimilön, med respekt för nationell praxis, baserat på kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter eller rättsliga bestämmelser.
  • En europeisk barngaranti, till skydd mot fattiga barn
  • En utökning av ungdomsgarantin.
  • Tillsätta en utredning kring hur arbetsvillkoren för de som jobbar på  digitala plattformar kan förbättras.
  • Uppdatera kompetensagendan.
  • Införa EU-direktivet om en balans mellan arbete och privatliv fullt ut.
  • Öka insatserna för att bekämpa fattigdom.

Han vill också arbeta för en europeisk arbetslöshetsförsäkring och en ny jämställdhetsgaranti med bland annat bindande åtgärder kring för ökad löneinsyn.

Källa: Frågor från parlamentarikerna och skriftliga svar från Nicolas Schmit.

+ Expandera
1 okt 2019
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Tobias 1 okt 2019:

    Hoppas då också på att oskäliga och godtyckliga beslut kan stävjas så att i vart fall alla de som har godkänts arbetsskada och livränta får ut hela rätten som villkoren stipulerar och att den myndighet eller handläggare inte kan sätta in sitt veto mot lagarna som ger den försäkrade rätten på sin sida. Men det är väl bara en dröm som aldrig går i uppfyllelse?

    Så att något av de 20 principerna i den sociala pelaren som bland annat handlar om likabehandling, rättvisa arbetsvillkor och skydd mot osakliga uppsägningar kan användas av alla dem som betalat försäkringar men som man inte vet om dessa gäller vid skada på arbetsplatsen osv.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan