Ett år efter vårdstrejken – kampen över men frustrationen kvarstår

För drygt ett år sedan varslade Vårdförbundet om de första stridsåtgärderna efter att facket, Sveriges kommuner och Regioner (SKR) och Sobona inte lyckats komma fram till ett nytt vårdavtal där förkortad arbetstid var den viktigaste frågan.

Därefter följde blockad mot övertid, varsel om strejk och i juni slutligen strejk för runt tvåtusen anställda. Några veckor senare slöts ett avtal mellan parterna och lugnet lade sig.

”Strejken var ett för högt pris”

Men då hade sjuksköterskan Daniel Rask, 35 år, redan fått nog och lämnat Vårdförbundet. Att strejka för bättre arbetsvillkor krävde ett för högt pris, enligt honom. Han var aldrig uttagen i strejken innan han lämnade.

– För mig blev det för mycket. Det kändes som att det inte gick att bedriva patientsäker vård. Jag säger inte nej till att det ska bli bättre för mig och mina kollegor. Men vi har samtidigt ett ansvar för patienterna, säger Daniel Rask, som är anestesisjuksköterska inom ambulanssjukvården för Region Skåne.

I slutändan tillhörde han ändå inte de 8-10 procent som gynnades av det nya avtalet. De enda som fick det bättre är, enligt honom, de som arbetar oregelbundna tider inklusive natt. Deras arbetsvecka förkortades med 1,25 timmar.

– Vinnarna är framförallt de som arbetar natt som fått marginellt kortare arbetstid. Men det finns lokala avtal som gynnar mer, till exempel kvotscheman eller att man arbetar 80 procent men får betalt för heltid. Sådana lösningar har tydligt visat att personalen stannar i högre utsträckning, vilket i sin tur skapar en attraktiv arbetsplats.

”Siktar högt, kompromissar lågt”

Enligt Daniel Rask är de som förlorar mest på strejkavtalet de som arbetar kontorstider på mottagning och vårdcentral. Deras veckoarbetstid förblev oförändrad liksom deras arbetsbelastning.

Under strejken hade han utbildningsdagar på såväl barnakuten som på vårdcentralen.

– På barnakuten menade man att de nu fick påverka, medan de på vårdcentralen var mer tveksamma. De trodde inte att det skulle bli förändring, och de hade rätt.

– Mina föräldrar jobbar båda i vården och menar att det alltid lovats mycket. Man siktar högt, men det slutar med att man kompromissar lågt.

Han jobbar deltid för att orka

Inte heller Olof Fager, 39 år, specialistsjuksköterska på akuten vid Malmö universitetssjukhus, drog en lättnadens suck när strejkavtalet var i hamn. Snarare ryckte han på axlarna.

Olof Fager arbetar treskift och påverkas inte av den nya arbetstidsförkortningen.

Det gör för övrigt inte heller de som arbetar heltid natt på samma sjukhus, eftersom de genom ett lokalt avtal redan har en arbetsvecka på 32 timmar.

– Det är väl bra att man lyfter arbetstidsfrågan. Men den stora frågan är hur vi som jobbar 38,25 timmar i veckan flerskift, och två helger av fem, i en redan hårt pressad verksamhet ska orka ett helt arbetsliv. Jag tror att man måste jobba ganska mycket kortare om det ska vara hållbart, säger han.

De senaste två åren har Olof Fager gått ner till 85 procent för att klara av livspusslet som småbarnsförälder.

Dels för att orka arbeta, dels för att ha ork till livet efter arbetet.

Han menar att en 40 timmars arbetsvecka är rimlig om man arbetar kontorstid måndag till fredag. Men inte för de som jobbar kväll och helger.

– Jag har svårt att tänka mig att någon kan jobba så med all stress och det höga arbetstempot ett helt arbetsliv. Då tappar man folk och det kan ju inte vara meningen.

Administration ger tid för tankar

Den senaste tiden har han gått upp till heltid på grund av inflationen och ökade levnadskostnader, men den del som är administrativ kan han sköta på dagtidspass.

Så brukar de flesta lösa det, menar han.

– Vissa löser det med att byta jobb till en mottagning med kontorstider och mindre stress. Andra genom att gå ner i tid eller försöka få mer administrativ tid. Då får jag mer tid att tänka, vilket jag tror bidrar till arbetsplatsen. Det betyder mycket att vi får tid att utveckla vår arbetsplats, säger Olof Fager.

Förskjuten arbetstid blir dyrare

I höstas rapporterade SKR om att regionernas långsiktiga arbete med att skapa ett hållbart arbetsliv för medarbetarna hade börjat ge effekt i form av minskat övertidsarbetet och minskad sjukfrånvaro.

En sanning med modifikation enligt Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, som menar att övertiden istället har ersatts av så kallad förskjuten arbetstid.

Det innebär att arbetspass kan tidigare- eller senareläggas, eller flyttas till en ledig dag för att täcka upp för personal som är sjuk.

– Vi gick på konflikt för arbetstidsförfrågan. Vi såg att regionerna hade 3 000 tjänster övertid, vilket gjorde att vi direkt la en övertidsblockad. Då sågs vi som en samhällsfara för arbetsgivarna, de lärde sig att vi inte gillar övertid. Men istället har de börjat använda förskjuten arbetstid.

Nyligen avslutades avtalsförhandlingarna mellan facket, SKR och Sobona för perioden 2025-2027. En av Vårdförbundets viktigaste frågor var att minska användningen av förskjuten arbetstid.

Resultatet: Det kommer att bli dyrare för arbetsgivarna i framtiden.

– Att göra det dyrare är det enda sättet att få dem att lyssna, säger Sineva Ribeiro.

– När jag tittar på deltidsrapporten för i år ser vi att 70 procent av medlemmarna störs av arbetsgivaren på sin fritid och att deltiden ökar. Det kommer inte att hålla i längden. Ska vi ha en välfärd i Sverige kommer man att behöva satsa på de här grupperna. Det måste finnas en rimlighet för att få folk att söka till yrket.

Nya tider för natt och helg

Även om förskjuten arbetstid seglade upp som en av de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen var det inte den enda frågan som diskuterades.

En av de punkter Sineva Ribeiro är mest nöjd med är att facket kunde definiera att natten börjar klockan 22.00 samt att helgen börjar fredag kl 17.00.

Tidigare började natten 23.00 och helgen räknades från fredag kl 19.00. Det påverkar ens inkomst, eftersom man får en höjd ersättning från tidpunkten.

En annan förändring är att den som arbetar deltid får samma ersättning för övertid som den som arbetar heltid. Tidigare har den som arbetar deltid fått en sämre ersättning upp till heltid, så kallad mertidsersättning. för att först därefter få bättre ersättning,

Sineva Ribeiro medger dock att löneökningen kunde ha varit bättre.

– Den är inte bra, men åtminstone bättre än vad vi fick förra året. När så många behöver gå ner i tid för att orka är lönen livsviktig.

Hon är tydlig med att det nya avtalet inte kommer att lösa alla problem, men att det är en bit på vägen. De viktigaste frågorna är fortfarande arbetstider, jämställda löner, vårdens behov och omställning.

– Kommer det här att vara lösningen? Nej, det tror jag inte, men vi har startat en resa. Vi har gett verktyg för de förtroendevalda att jobba med.

”Kanske lättare att lösa lokalt?”

Olof Fager medger att han blev besviken över att det nya vårdavtalet inte innehöll arbetstidsförkortningar, men är samtidigt positivt till att facket satt ner foten om förskjuten arbetstid.

– Nu får man iallafall skälig arbetstid, det är ändå positivt. Men det handlade inget om arbetstiden för alla oss som jobbar inom slutenvården. Kanske är det en svår fråga för facket att lösa centralt och lättare att komma överens om lokalt? Jag hoppas att det inte är kört. Arbetstiderna är avgörande för att locka folk till vården, säger han.