Om regeringen får som den vill införs ett nytt brott ”förolämpning mot
tjänsteman” den 2 juli i år.
Syftet med den nya lagen är ett förstärkt straffrättsligt skydd för tjänstemän mot förolämpningar. Regeringen är av uppfattningen att den lagstiftning vi har som på olika sätt skyddar tjänstemän i deras yrkesutövning inte är tillräcklig.
Redan idag finns det ett antal gärningar som utgör särskilda brott om de riktar sig mot tjänstemän. T ex hot mot tjänsteman. Även förolämpning är ett brott, men det hör inte under så kallat allmänt åtal.
I en demokrati är det av vikt att enskilda och allmänheten får kritisera myndigheter och tjänstemän utan att straffas.
Sveriges offentliganställda som kommer att omfattas av den nya bestämmelsen utför viktiga arbeten och förtjänar självklart respekt. Det nya brottet förolämpning mot tjänsteman riskerar dock att skapa problem.
I en demokrati är det av vikt att enskilda och allmänheten får kritisera myndigheter och tjänstemän utan att straffas. Utrymmet för detta måste få vara stort. Yttrandefriheten är grundlagsskyddad. När tjänstemän ges makt att definiera vad som utgör en förolämpning finns det en oroande risk för godtycklighet. Denna makt kan leda till en tystnadskultur där invånare, istället för att öppet kunna ifrågasätta och kritisera, blir rädda för att uttrycka sig.
Jag menar att det finns en uppenbar risk för att ”förolämpning av tjänsteman” kommer att missbrukas för att tysta röster som av olika anledningar uppfattas som kritiska och oangenäma. Godtyckligheten kan även innebära rättssäkerhetsproblem när enskilda ska försvara sig mot påståenden om att ha gjort sig skyldiga till aktuellt brott.
Utöver detta finns det ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att en kriminalisering ska anses vara befogad. Det får till exempel inte finnas något tillräckligt värdefullt motstående intresse. Här menar jag att yttrandefriheten som utgör grunden i en demokrati är ett sådant som gör att den här lagen bör stoppas.
Historiskt i Sverige, fram till nutid, har vi kämpat för att uppnå ett samhälle där makthavare kan utmanas samt ifrågasättas.
Historiskt i Sverige, fram till nutid, har vi kämpat för att uppnå ett samhälle där makthavare kan utmanas samt ifrågasättas och där rätten att uttrycka kritik är grundläggande. Genom att införa lagar som försvagar dessa principer riskerar vi att rulla tillbaka viktiga demokratiska landvinningar.
Det är även av vikt att staten har förståelse för hur beslut och ingripanden kan påverka enskilda och att det får ta sig olika känslomässiga uttryck utan att detta leder till straffansvar. Högsta
domstolens avgöranden som avser förolämpning bekräftar ockå det här. Vi lever i en tid där myndigheter ges fler verktyg och tillåts bli mer repressiva, men om invånarna reagerar på detta ska de tystas. Det är inte en rimlig ordning. Istället för att skapa en skyddande mur kring tjänstemän bör vi arbeta för att främja en kultur av ömsesidig respekt och förståelse, där dialog och öppenhet står i centrum.
Min önskan är att den nya lagstiftningen stoppas och att regeringen istället fokuserar på att stärka vår demokratiska kultur, där rättssäkerhet och yttrandefrihet är viktiga delar. Vi måste värna rätten att kunna kritisera makten utan rädsla för repressalier och makten måste ha förståelse för hur olika åtgärder påverkar enskilda.