Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Facklig kritik när utstationeringar förlängs utan prövning Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) tog emot slutbetänkandet i utstationeringsutredningen på tisdagen. Foto: Pontus Lundahl/TT

Facklig kritik när utstationeringar förlängs utan prövning

Utstationeringsutredningen Utstationerade som jobbar i Sverige ska ha lika lön som svenska arbetstagare. Men att utstationeringsuppdragen kan förlängas utan prövning öppnar för missbruk, varnar TCO.
4 jun 2019

I dag, tisdag, överlämnades utstationeringsutredningens slutbetänkande till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Utredningen föreslår hur EU:s utstationeringsdirektiv ska införas i svensk lag, så att utländsk arbetskraft som utstationeras i Sverige får samma löner som svenska arbetstagare.

– Den stora segern i det direktivet från fackligt håll var att man fick till ett nytt lönebegrepp. Man talar om lön eller ersättning i stället för ”minimilön”, säger Sofia Råsmar, EU-rättsjurist på TCO som också har suttit med i utredningens referensgrupp.

– Det har varit väldigt viktigt från svensk sida, inte minst eftersom vi inte har minimilöner i den bemärkelsen i kollektivavtalen.

Sofia Råsmar uttrycker uppskattning för att slutbetänkandet lämnat stort utrymme åt parterna att tolka vad som utgör lön.

– Det tycker vi står bättre i överensstämmelse med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Sedan får det givetvis inte innebära att man på något sätt diskriminerar utländska arbetstagare, säger Sofia Råsmar.

Då tycker vi att arbetstagaren har varit här så länge att man kanske borde omfattas av det svenska systemet

Sofia Råsmar, EU-rättsjurist TCO.

 

En del i slutbetänkandet som får kritik av TCO är ett system där arbetskraften kan få fler villkor i etapper när uppdrag förlängs.

– Det finns ingen exakt, tydlig tidsgräns för vad ”tillfällig” i direktivets mening innebär, men det man har gjort i slutbetänkandet är att man har angett tidsgränser. Det som krånglar till det för oss är att det inte är helt enkelt i vårt kollektivavtalssystem att hantera att du får ett ”hårda kärnan”-avtal först, sedan lite till, och sedan allt. Ändå är det facken som har att se till att detta efterlevs, säger Sofia Råsmar.

Finns det inte en risk för ”social dumpning”, eftersom man inte får exakt samma villkor direkt?

– Det är svårt att säga. Många utstationeringar är ganska korta, säger Sofia Råsmar.

Den vanligaste tidsperioden för utstationerade arbetstagares uppdrag, som gällde för 41 procent 2018, var 0-9 dagar. Det är en förändring från föregående år då den vanligaste tidsperioden var 6-8 månader.

– Det vi absolut vände oss mot är att det inte görs någon prövning av arbetsgivarens motivering till att förlänga en utstationering till 18 månader. Då tycker vi att arbetstagaren har varit här så länge att man kanske borde omfattas av det svenska systemet, säger Sofia Råsmar.

I slutbetänkandet står att arbetsgivarens anmälan om förlängning av utstationeringsuppdraget ska innehålla skäl till förlängningen, men att direktivet inte ger stöd för någon ”materiell prövning” av dessa skäl. I stället står det: ”Någon värdering av de omständigheter som anförs i anmälan, utifrån exempelvis en intresseavvägning mellan skyddet för arbetstagarna och arbetsgivarens behov, verkar inte vara tillåten.”

– Det finns en risk för att systemet kan utnyttjas när motiveringen till förlängningen inte prövas, säger Sofia Råsmar.

Under 2018 registrerades totalt 106 799 utstationerade arbetstagare i utstationeringsregistret. En stor del av arbetstagarna kom från Polen, mer än 43 procent (eller drygt 46 000 arbetstagare), ett land med betydligt lägre löneläge än Sverige.

Sofia Råsmar pekar på att företag som utstationerar arbetstagare kan ha konkurrensfördelar utöver lönen.

– De här arbetstagarna omfattas inte av det svenska socialförsäkringssystemet, exempelvis. Det betyder att man inte betalar socialavgifter i Sverige. Så om man ser utifrån företagets perspektiv så är det fortfarande ”billigare”, säger Sofia Råsmar.

Borde de inte betala samma skatter och socialavgifter också?

– Det är inte en fråga som vi har varit inne på i det här arbetet. Men själva poängen är att de här arbetstagarna är här tillfälligt. Vi har också möjlighet att resa tillfälligt till ett annat EU-land för att arbeta. Ur ett arbetstagarperspektiv så kan det finnas anledning till att man vill stanna kvar i sitt hemlands socialförsäkringssystem för att man bara är här tillfälligt, säger Sofia Råsmar.

Samtidigt nämner hon att farhågan om att EU-medlemsländer skulle kunna börja sänka sina socialavgifter har lyfts av fackliga representanter på EU-nivå.

De tre största branscherna för utstationerad arbetskraft i Sverige var förra året specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet, byggande av hus och dataproprammering och datakonsultverksamhet. Slår man ihop byggverksamhet och tillverkningsverksamhet så sysselsatte de här branschgrupperna sammanlagt drygt 79 procent av de utstationerade.

Hur ska man bestämma lönenivån för utstationerad arbetskraft?

– Det utredningen har gjort är att man har utgått från viss praxis som har kommit från EU-domstolen. Exempelvis att man ska använda samma lönekriterier, men det kan vara tillåtet att man har skilda löner i olika delar av landet. Du får inte heller kräva högre löner för utstationerad arbetskraft, de ska likabehandlas. Det viktiga är att man lönesätts enligt samma system, säger Sofia Råsmar.

4 jun 2019
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Calle Fridén 4 jun 2019:

    De har ju förlängt lite hur de velat rätt länge nu, eftersom de vet att ingen kontrollerar

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan