Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Inga YA-jobb för unga på tjänstemannasidan Foto: Fredrik Sandberg/TT
Antalet ungdomar som med YA-jobb inom tjänstemannayrken är obefintligt. Enligt Unionen beror det på allt högre kvalifikationskrav.

Inga YA-jobb för unga på tjänstemannasidan

Intresset är lågt på tjänstemannasidan för att anställa unga på YA-jobb – kvalifikationskraven är ofta för höga.
Inte heller nyutbildade undersköterskor tar vägen via YA-jobb, de anställs ändå. Men parterna tror att insatsen kan växa i framtiden.
20 jan 2015

Som Arbetsvärlden kunde berätta förra veckan, är YA-jobben än så länge ingen succé på den svenska arbetsmarknaden.

På tjänstemannasidan är antalet YA-jobb för ungdomar som har fått statligt stöd hittills noll, trots att det finns ett tjugotal avtal om introduktionsanställningar bara på Unionens avtalsområde. De flesta avtalen tecknades långt innan beslutet om statligt stöd.

– Historiskt sett har de inte använts för ungdomar, och användningen i dag är obefintlig.

Det säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert till Arbetsvärlden efter att ha tagit del av Arbetsförmedlingens senaste statistik. När stödet för ungdomar skulle införas gick Unionen ut till både klubbar och arbetsgivarparter för att sondera intresset för att använda avtalen för att anställa ungdomar.

Personer som anställs på tjänstemannabefattningar är ganska kvalificerade, därför är inte YA-stödet riktigt relevant.

– De flesta, både våra klubbar och arbetsgivarparterna, menade att de personer som anställs på tjänstemannabefattningar är ganska kvalificerade, därför är inte YA-stödet riktigt relevant. Unga anställs i allt mindre utsträckning direkt från gymnasiet.

Rädsla för att arbetsgivare vill anställa billigare

Unionen har haft förhandlingar om några konkreta anställningar. De har dock inte resulterat i att anställa någon ungdom med stöd.

– På en del håll har det funnits rädsla från klubbarna att arbetsgivarna ska använda sig av yrkesintroduktionsanställningar bara för att anställa billigare, förklarar Niklas Hjert.

Han säger samtidigt att man måste vara uthållig i den här typen av insats, kan man bara säkra kvaliteten i introduktionen kan det bli aktuellt i framtiden. Samtidigt är YA-jobben är bara ett bland många sätt att få in unga i arbetslivet, och huvudskälet bakom ungdomsarbetslösheten är framför allt bristande utbildning, menar Niklas Hjert.

Han får medhåll av Susanna Holzer, arbetsmarknadsekonom på TCO.

– Vi är inte negativa till yrkesintroduktionsanställningar, men vi tror inte på dem. De flesta avtal är extremt reglerade, och villkorar att ungdomarna ska ha slutfört gymnasieutbildning, vilket innebär subventioner för de som redan har utbildning. Men jag tror att man satsade i fel ände – det är viktigare att satsa på att alla har en gymnasieutbildning.

Ska gymnasiets praktik kompletteras med ytterligare subventioner i form av YA-jobb?

– Och om de unga med yrkesutbildningar från gymnasiet måste få ett YA-jobb för att komma  ut på arbetsmarknaden, måste vi kanske ställa oss frågan om kvaliteten och värdet av den praktik individen fått i sin gymnasieutbildning: ska det kompletteras med ytterligare subventioner i form av YA-jobb?

”Undersköterskorna anställs ändå”

Vård- och omsorgssektorn har ett omtalat rekryteringsbehov i framtiden. På den kommunala sidan finns två olika yrkesintroduktionsavtal mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting. Båda avtalen gällde till en början ungdomar.

Det ena avtalet gäller enbart ungdomar som anställs inom vård- och omsorg. Kravet är slutfört vård- och omsorgsprogram, det rör alltså undersköterskor. Men få sådana YA-jobb har skapats, enligt Arbetsförmedlingens statistik bara tre ungdomar 2014.

Den främsta förklaringen är att det är en begränsad skara ungdomar som går vård- och omsorgsprogrammet. Och de som är undersköterskor anställs ändå, utan YA-stödet, menar Phia Moberg, ansvarig förhandlare på SKL.

Utrymme för större volymer i framtiden

110 anställningar har godkänts för YA-stöd på det andra avtalet som däremot inte ställer krav på någon utbildning innan. Enligt Phia Moberg handlar de både om vård- och omsorg och andra verksamheter.

– Det avtalet har inte syftet att leda till tillsvidareanställning, men det ger yrkeserfarenhet. Och arbetsgivaren lägger ofta ner mycket arbete på planeringen och handledningen.

Trots det låga resultatet 2014 anser man inte på SKL att YA-jobben borde läggas ner. Phia Moberg kan se ett utrymme för större volymer framöver.

– Får du ett särskilt kvalificerat uppdrag som undersköterska kanske du behöver en mer omfattande introduktionsperiod, och den möjligheten har ju inte funnits tidigare på det kommunala området.

20 jan 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan