”Finns inte skäl”, ”finns inte anledning”, ”inte aktuellt”. Så svarar LO, TCO och Saco på Svenskt Näringslivs idé om att gemensamt se över rätten till sympatiåtgärder och införandet av en proportionalitetsprincip.
”Några förhandlingar är inte aktuella. Den överenskommelse om konfliktåtgärder som träffades för några år sedan skulle avgöra frågan för lång tid framåt.”, skriver Sofie Rehnström jurist på LO:s avtalsenhet.
Enligt Therese Svanström, TCO:s förbundsordförande, finns det inte utrymme för ytterligare begränsningar i konflikträtten.
”TCO ser inget behov av det.”, skriver hon.
Fackens fel att det nu måste inskränkas
Till Arbetsvärlden sade Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv förra veckan att LO:s agerande i avtalsrörelsen och de många sympativarslen i Klarna- och Teslakonflikten ger skäl att se över konflikträtten. De senaste dagarna har flera arbetsgivarorganisationer lyft samma krav, däribland Företagarna och Almega som kräver att politikerna agerar.
Inskränkt sympatirätt och införande av en begränsande proportionsprincip är något som uttryckligen stått på Svenskt Näringslivs önskelista sedan åtminstone 2005. Men även om samtliga regeringspartier uttalat sitt stöd för en sådan reform vill Mattias Dahl hellre att det sker genom en överenskommelse mellan arbetsgivare och fack, på samma sätt som 2018. Men intresset från de fackliga paraplyorganisationerna som då var med på banan, är idag minst sagt svalt. Det uttrycker de alla när Arbetsvärlden skickar dem samma frågor.

”Saco var med och förhandlade fram en överenskommelse om konfliktreglerna 2018. Det är vår grunduppfattning att det inte finns någon anledning att se över detta igen nu.”, skriver Göran Arrius, ordförande för Saco.
Till skillnad från LO:s och TCO:s representanter så känner han dock att han ensamt inte kan stänga dörren till förhandlingsrummet utan sondering bland Saco-federationens medlemmar och det kan ”finnas sådant man kan diskutera.”
”Det är inte upp till mig att helt och hållet stänga dörren för förhandling.”, skriver han.
Sympatiåtgärder hotar den svenska modellen
Flera arbetsgivarorganisationer anser att fackens varsel och sympatiåtgärder hotar den svenska modellen när de drabbar företag som redan tecknat avtal. Enligt argumentationen så sänks kollektivavtalens värde genom att fredsplikten inte är garanterad fullt ut. Men facken träder in till den nuvarande konflikträttens försvar.
”I grund och botten är verkningsfulla stridsåtgärder ett viktigt instrument för att se till att den svenska arbetsmarknaden har hög täckning av kollektivavtal, vilket vi ju är överens om är angeläget, och därför är sympatirätten en avgörande beståndsdel av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Detta är också viktigt för att säkerställa en rättvis spelplan för både arbetsgivare och arbetstagare, och för att förhindra osund konkurrens med dumpade villkor.”, säger Therese Svanström, förbundsordförande för TCO.

Trodde arbetsgivarna skulle vara nöjda
Samtidigt ger alla facken också uttryck för att det var en del av överenskommelsen om inskränkt strejkrätt 2018 att det inte skulle bli mer, något Unionen tidigare uttryckt i Arbetsvärlden. Enligt Therese Svanström var sympatirätten något som uttryckligen diskuterades och gemensamt avfärdades.
”Parterna konstaterade för bara fem år sedan att det därför inte finns skäl att förändra den nuvarande ordningen för huvuddelen av arbetsmarknaden. Vi utgår ifrån att den uppfattningen, och överenskommelsen, har längre hållbarhet än så.”, skriver hon.
Arbetsvärlden har sökt Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl för en kommentar, men han har inte kunnat nås.
AXEL GREEN / Kontakta skribenten
Så här svarar facken på enkäten

TCO: Therese Svanström, förbundsordförande
Bör konflikträtten ses över?
”Nej, TCO kan inte se att det skulle finnas ett behov av det. Man ska vara oerhört försiktig med att kräva lagstiftningsåtgärder eller andra förändringar när det gäller konflikträtten. Det är lätt att rubba den balans som råder på arbetsmarknaden, vilket i sin tur skulle vara ett mycket större hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen än vad Almega och Svenskt Näringsliv påstår att sympatiåtgärderna utgör.”
Är det aktuellt att förhandla om inskränkningar i sympatirätten och införande av en proportionalitetsprincip?
”TCO välkomnar att Svenskt Näringsliv i första hand tänker att dessa frågor hanteras av parterna. Med det sagt så diskuterades sympatiåtgärder redan i parternas förslag om ändrade konfliktregler på svensk arbetsmarknad från 2018. Precis som parterna själva framhöll då, torde, vid en internationell jämförelse, de svenska reglerna fungera mycket effektivt med fackliga organisationer som tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Parterna konstaterade för bara fem år sedan att det därför inte finns skäl att förändra den nuvarande ordningen för huvuddelen av arbetsmarknaden. Vi utgår ifrån att den uppfattningen, och överenskommelsen, har längre hållbarhet än så.”
Hotar sympatiåtgärder förtroendet för kollektivavtalens fredsplikt och därmed också den svenska modellen?
”Svenskt Näringsliv är ju fria att ha sin uppfattning, men vi håller inte med. Det bli väldigt tydligt att de svenska facken använder sig av konflikträtten på ett ansvarsfullt sätt om man tittar på antalet förlorade strejkdagar i Sverige i jämförelse med i princip hela övriga Europa. I grund och botten är verkningsfulla stridsåtgärder ett viktigt instrument för att se till att den svenska arbetsmarknaden har hög täckning av kollektivavtal, vilket vi ju är överens om är angeläget, och därför är sympatirätten en avgörande beståndsdel av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Detta är också viktigt för att säkerställa en rättvis spelplan för både arbetsgivare och arbetstagare, och för att förhindra osund konkurrens med dumpade villkor.”

Saco: Göran Arrius, ordförande
Bör konflikträtten ses över?
”Saco var med och förhandlade fram en överenskommelse om konfliktreglerna 2018. Det är vår grunduppfattning att det inte finns någon anledning att se över detta igen nu.”
Är det aktuellt att förhandla om inskränkningar i sympatirätten och införande av en proportionalitetsprincip?
”Det är inte en fråga jag kan ta ställning till helt själv utan det måste vi stämma av i federationen. Men från min synpunkt sett är konfliktreglerna absolut grundläggande i den svenska modellen.”
Hotar sympatiåtgärder förtroendet för kollektivavtalens fredsplikt och därmed också den svenska modellen?
”Kollektivavtalssystemet bygger på ömsesidighet och att det ger fördelar för både arbetstagare och arbetsgivare. Parterna har därför ett gemensamt ansvar för att systemet fungerar väl och har legitimitet på den svenska arbetsmarknaden. Principiellt tycker jag att vi har en bra modell idag och ser inget behov av förändringar. Stridsåtgärder, inklusive sympatiåtgärder, är ibland nödvändiga för att få till kollektivavtal, och att få till kollektivavtal är vårt fackliga grunduppdrag. Om företag inte tecknar kollektivavtal blir det i förlängningen också ett hot mot den svenska modellen. Men med det sagt kan det finnas sådant man kan diskutera.”

LO: Sofie Rehnström, jurist på LO:s avtalsenhet
Bör konflikträtten ses över?
”Möjligheter till sympatiåtgärder har vi haft i snart hundra år. De tillkom för övrigt på begäran av arbetsgivarna som då insåg att de var nödvändiga för att kunna bibehålla vår modell.”
Är det aktuellt att förhandla om inskränkningar i sympatirätten och införande av en proportionalitetsprincip?
”Några förhandlingar är inte aktuella. Den överenskommelse om konfliktåtgärder som träffades för några år sedan skulle avgöra frågan för lång tid framåt.”
Hotar sympatiåtgärder förtroendet för kollektivavtalens fredsplikt och därmed också den svenska modellen?
”Svenska folket har stort förtroende för kollektivavtalen. Det borde arbetsgivarna också ha.”