− Låt mig börja med ett generellt uttalande. Det är inte möjligt med undantag. Om vi börjar med detta kommer kanske den polska regeringen och säger att vi har fördubblat minimilönerna de tio senaste åren och vill också ha ett undantag. Det fungerar inte, säger Dennis Radtke till Arbetsvärlden.
Tillsammans med den nederländska socialdemokraten Anges Jongerius bildar tyske Radtke det team som ska förhandla med ministerrådet och EU-kommissionen om minimilönedirektivets slutliga utformning.
Han är också besviken över svårigheterna i kompromissförsöken med svenska ledamöter. Han säger sig ha försökt bygga broar, men det går inte.
− Vad som stör mig är att brobyggandet inte är möjligt för tillfället.
Uttalandena kan ses som ett svar till den svenska centerpartisten Abir Al-Sahlani, som i Arbetsvärlden hävdat att de två förhandlarna inte lyssnar på svenska argument.
Svenska ledamöter försöker blockera frågan
Den här veckan kan vara avgörande för om allt hopp om undantag är ute. Ett sista halmstrå är stöd från Europafacket, ETUC, som diskuterar frågan på onsdagen. Om mäktiga ETUC ger sitt stöd skulle möjligen Europaparlamentets motstånd kunna vändas även om tiden är kort innan dess ståndpunkt ska läggas fast. Det sker den 25 och 26 oktober genom en omröstning i flera steg.
− Jag förstår den oro som parterna har i de nordiska länderna. Vad jag alltid lovar är att era kollektivavtalssystem inte kommer att påverkas eller förstöras av direktivet, säger Dennis Radtke.
De svenska EU-parlamentarikerna har försökt med olika lösningar på hur undantaget kan formuleras. När det inte gått att enas kring ett undantag för landet Sverige har de föreslagit undantag för den svenska kollektivavtalsmodellen.
Vad som stör mig är att brobyggandet inte är möjligt för tillfället
Men Radtke och Jongerius har inte nappat på någon av lösningarna.
Dennis Radtke upplever att de svenska ledamöterna enbart försöker blockera frågan när de inte får gehör för sitt huvudkrav. Han säger sig inte förstå den inställningen.
− Förhandlingarna i parlamentet om vår ståndpunkt är mycket svåra. Jongerius och jag försöker bygga broar. Men bron kan inte bestå av att ni ska ha undantag annars röstar ni emot. För att vara ärlig, hur ska man kunna kompromissa utifrån en sådan grund.
Oro för ett nytt Laval-mål
Det var för ett par veckor sedan som de två rapportörerna fick kraftig kritik från centerpartisten Abir Al-Sahlani, som hävdade att de inte lyssnar på svenska argument.
– Vi kan sitta i möten och stångas i flera timmar med dem. När vi nästa dag får dokumentet har de inte ändrat en enda bokstav. De är helt oresonliga, sa hon i september till Arbetsvärlden.
Bakgrunden till de svenska kraven på undantag är oron för ett nytt Lavalmål i EU-domstolen. Då, 2007, begränsades strejkrätten mot företag med utstationerad arbetskraft, vilket var ett kraftigt ingrepp i den svenska modellen.
Jag kan inte ge er någon garanti för vad EU-domstolen kommer att besluta om ett år, fem år eller tio år
I direktivets inledande artikel finns därför en garanti. Länder som sätter löner uteslutande via kollektivavtal ska inte behöva införa lagstiftade minimilöner. De ska inte heller behöva allmängiltigförklara kollektivavtal.
− Jag känner till er fruktan för ett nytt Laval-fall och har diskuterat detta med både den svenska och danska arbetsmarknadsministern. Men jag kan inte ge er någon garanti för vad EU-domstolen kommer att besluta om ett år, fem år eller tio år.
Däremot är lagstiftningen i direktivet begränsad till Europanivån, understryker Dennis Radtke.
− Det är enda sättet om man vill försäkra sig om att det inte blir ett domstolsmål.
I kollektivavtalsländer kan inte direktivet heller ge några individuella rättigheter, poängterar han. Inte ens om alla arbetstagare ska täckas av ett minimilöneskydd enligt direktivet är detta en individuell rättighet i dessa länder, hävdar Radtke.
Förhandlingarna är fortfarande oavslutade
Kollektivavtalen ska ha en täckningsgrad på 70 procent av arbetstagarna annars måste medlemslandet vidta åtgärder, enligt EU-kommissionen. Förhandlarna vill höja gränsen till 90 procent. Även detta tar Radtke upp när han förklarar hur direktivet inte kan ge individuella rättigheter i kollektivavtalsländer.
– Det går inte att få individuella rättigheter i ett kollektivavtal. Om vi uppnår 90 procent är fortfarande 10 procent utan kollektivavtalsskydd. Nej, det är inte en individuell rättighet att få lön enligt ett kollektivavtal.
Därför kan man också skriva in att alla arbetstagare ska ha minimilöneskydd i direktivets första artikel. En sådan skrivning påverkar inte kollektivavtalsländernas system, resonerar Dennis Radtke.
Vad jag alltid lovar är att era kollektivavtalssystem inte kommer att påverkas eller förstöras av direktivet
Han dementerar också de uppgifter som förekommit i Sveriges Radios nyhetsrapportering och i Tidningen Näringslivet från Svenskt Näringsliv om att parlamentets förslag är klart.
− Förhandlingarna fortsätter mellan rapportörerna och de olika politiska grupperna. Vi har inte avslutat arbetet än.
Även om de svenska parlamentarikerna fortsätter driva kravet om undantag satsar den svenska regeringen på en annan lösning. I ministerrådet inriktar den sig främst mot att direktivet inte ska innehålla några individuella rättigheter och att den svenska kollektivavtalsmodellen inte ska kunna prövas i EU-domstolen.