På söndag avgörs valet till den tyska Bundestagen. Av allt att döma kommer att resultatet bli historiskt: för första gången kommer sannolikt tre partier nödgas gå samman för att bilda en regeringskoalition. Därtill finns det mycket i dagsläget som talar för att CDU till slut, efter 16 år vid regeringsmakten, kommer att förpassas till oppositionsläktaren.
De senaste veckorna har det susats mycket om Olaf Scholtz, SPD:s initialt uträknade kanslerkandidat, vars popularitetssiffror under valrörelsens gång kommit att segla förbi såväl Armin Laschet (CDU) och Annalena Baerbocks (die Grünen). Men även om stödet för Olaf Scholtz är större än för de två andra kandidaterna är läget fortfarande jämnt mellan de tre partierna, och det är på intet vis avgjort hur den tyska regeringen kommer att se ut när den sista rösten lagts.
I efterhand har partiet dragit slutsatsen att dessa åtgärder bidrog till att så kraftigt reducera SPD:s popularitet
Hur den tyska arbetsmarknadspolitiken kommer att gestalta sig efter valet beror också i hög grad på vilka partier som träder in i en framtida regeringskoalition. Och enligt Andreas Wille, arbetsmarknadsexpert på den Berlinbaserade tankesmedjan Friedrich-Ebert-Stiftung med koppling till socialdemokratin, är det sannolikt att arbetsmarknadspolitiken kommer att skapa spänningar mellan regeringspartierna, oavsett vilken koalition som kommer till stånd.
– Arbetsmarknadsfrågorna har inte varit de hetaste under valkampanjen men när regeringsförhandlingarna inleds efter valet är det sannolikt att de kommer att hamna i förgrunden på ett helt annat sätt. I synnerhet om det uppstår förhandlingar mellan det liberala partiet FPD, SPD och die Grünen, säger Andreas Wille.
Stora motsättningar mellan partierna
De tre regeringsalternativ som sannolikt kan komma i fråga efter valet är en koalition bestående av FPD, SPD och die Grünen eller SPD, die Grünen och det socialistiska partiet die Linke eller CDU, FPD och die Grünen.
Andreas Wille förklarar att man summariskt kan säga att SPD och die Grünen i mångt och mycket är eniga i fråga om arbetsmarknadspolitiken, och att CDU och FPD intar ungefär samma positioner som varandra i fråga om detta.
Vidare ligger die Linkes arbetsmarknadsförslag närmare SPD och die Grünens, men die Linkes förslag är långt radikalare än de två övriga partiernas – och de flesta bedömare är eniga om att Olaf Scholtz skulle föredra att bilda regering med FPD, snarare än med Linke som har sina rötter i Tysklands socialistiska enhetsparti som under efterkrigstiden var det statsbärande partiet i DDR.
Nu har partiet helt svängt i frågan och vill i dag öka säkerheten på arbetsmarknaden och förstärka socialförsäkringarna
Ett problem för partierna, enligt Andreas Wille, är just det att oavsett vilken koalition som uppnås så kommer den att utgöras av åtminstone ett parti som vill föra arbetsmarknadspolitiken i en annan riktning än de övriga.
– FPD vill till exempel driva på för en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden, vilket går helt på tvärs med SPD och die Grünens positioner. Så det kommer att bli en utmaning för partierna att bilda regering, säger Andreas Wille.
Han säger att de viktigaste arbetsmarknadsfrågorna i Tyskland just nu rör minimilöner, minijobb, arbetslöshetsreformer och kollektivavtal. Och att det är viktigt att ta Agenda 2010, ett reformprogram implementerad av SPD under ledning av den dåvarande partiledaren Gerhard Schröder, i beaktande om man ska förstå de tyska partiernas positioner i dag.
– Agenda 2010 syftade till att befrämja den ekonomiska tillväxten och minska arbetslösheten i Tyskland, men för väljare på vänstersidan var det en väldigt impopulär reform. Regeringen skar ner på arbetslöshetsersättningen och i pensionsförsäkringarna samtidigt som man sänkte skatterna, och i efterhand har partiet dragit slutsatsen att dessa åtgärder bidrog till att så kraftigt reducera SPD:s popularitet, säger Andreas Wille och fortsätter:
– Det här misstaget vill man inte göra om. Och nu har partiet helt svängt i frågan och vill i dag öka säkerheten på arbetsmarknaden och förstärka socialförsäkringarna.
Minijobb betraktas som kvinnofälla
Andreas Wille säger att i fråga om minimilönerna vill både SPD och die Grünen höja den från 9,19 euro i timmen till tolv; die Linke vill höja den till 13 euro i timmen. CDU och FPD vill inte höja nivåerna.
När det sedan kommer till minijobben – som innebär att man såsom anställd under sådana förhållanden att arbetsgivaren inte behöver betala sociala avgifter, antingen inte kan tjäna mer än 450 euro i månaden eller kan arbeta för ett företag längre än tre månader eller 70 dagar – vill SPD och die Grünen begränsa dessa anställningar till studenter och pensionärer.
Die Linke vill avskaffa minijobben helt och hållet, medan CDU vill höja lönetaket till 550 euro i månaden men i övrigt gärna expandera sektorn.
– Det rör sig om okvalificerade arbeten, där arbetsgivarna kan anställa personal skattefritt. Och det är en kontroversiell fråga eftersom det å ena sidan gör det lättare för företag att anställa och säga upp personal och minijobben har hjälpt till att reducera den svarta arbetskraften. Men många, framför allt kvinnor, fastnar i den här typen av anställningar under lång tid. Och de är inte pensionsgrundande, varför många ser på anställningarna som kvinnofällor, säger Andreas Wille och fortsätter:
– Dessutom pekar flera branschorganisationer på att Tyskland behöver mer kvalificerad arbetskraft och att den här typen av anställningar ger både företag och anställda fel incitament, och håller arbetskraften borta från riktiga anställningar.
Även FPD och CDU säger att facken måste göras starkare än vad de är nu. Men de verkar inte riktigt säkra på hur det ska göras
Arbetslöshetsförsäkringarna vill SPD och die Grünen utvidga och göra mer generösa, enligt Andreas Wille. Om målet med Agenda 2010 var att skära ner på bidragen för att snabbare förmå arbetslösa att komma tillbaka till arbetslivet vill de här partierna nu ge personer längre tid på sig att kvalificera sig och hitta jobb som passar dem och utöka arbetslöshetsförsäkringen så att den även omfattar egenanställda.
FPD:s hållning är emellertid den rakt motsatta. De anser bland annat att personer som arbetar deltid inte ska få ta del av arbetslöshetsförmåner, något som SPD och die Grünen pläderar för.
– Plattformsekonomin är också något som man talar mycket om här i Tyskland, och det råder viss konsensus mellan SPD och die Grünen om att det sociala skyddet för gigarbetare bör utökas. Till exempel vill man att de ska vara försäkrade vid olyckor. Men om man tittar i CDU och FPD:s valprogram så nämns ingenting om bättre skydd, säger Andreas Wille.
Låg facklig anslutning i Tyskland
En annan punkt som Andreas Wille lyfter fram apropå den tyska arbetsmarknadspolitiken är frågan om mer flexibla arbetstider, vilket man kan se som något av en pandemieffekt. Å ena sidan antar SPD hållningen att tyskarnas arbetstider redan är tillräckligt flexibla som de är; å andra sidan vill CDU och FPD se att arbetstiden bör göras mer flexibel genom att det sätts en maxgräns för antalet arbetade timmar per vecka i stället för åtta timmar om dagen.
– Die Grünen menar i sin tur att man ska kunna fatta beslut om sådana här frågor på företagsnivå, och de vill ha ett slags försiktig flexibilisering, säger Andreas Wille.
En sista aspekt av valet som Andreas Wille lyfter fram är den låga fackliga anslutningen i Tyskland. Den genomsnittliga siffran för organiseringsgrad i Europa ligger på 20 procent. I Tyskland är inte mer än 14 procent av befolkningen fackligt anslutna. Detta betraktas som ett problem av såväl vänstern som högern i landet.
– Även FPD och CDU säger att facken måste göras starkare än vad de är nu. Men de verkar inte riktigt säkra på hur det ska göras. Ett förslag som lagts fram av vänstersidan är att man borde sänka trösklarna för att bilda klubbar på arbetsplatserna, säger Andreas Wille och fortsätter:
FPD vill till exempel driva på för en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden, vilket går helt på tvärs med SPD och die Grünens positioner
– I dag måste åtminstone fem anställda på en arbetsplats vara fackligt anslutna för att en klubb ska kunna bildas. Men enligt vänsterns förslag borde den siffran sänkas till två personer.
Hur tror då Andreas Wille att valet kommer att sluta på söndag?
– Ingen aning. Men det ska bli intressant att se om Tyskland följer Skandinaviens exempel och röstar fram en vänsterregering. Många inom vänstern har följt valet i Norge noggrant och man är inspirerade av socialdemokraternas framgångar, säger Andreas Wille.