Europafacket stödjer inte svensk linje om minimilöner Johan Danielsson (S) hoppas ännu på ett svenskt undantag. Foto: TT

Europafacket stödjer inte svensk linje om minimilöner

Sverige fick inget entydigt och klart stöd för ett undantag från direktivet om minimilöner på dagens möte i Europafacket. Den svenska Europaparlamentarikern Johan Danielsson (S) hoppas ändå kunna samla en majoritet bakom förslaget, men det blir mycket svårare nu.
Carl von Scheele
6 okt 2021

Europafacket har diskuterat frågan om minimilönerna på sitt tvådagarsmöte som avslutades vid lunch på onsdagen. Den svenska delegationen stred för ett klart ställningstagande för undantag av den svenska modellen från EU-direktivet.

Europafacket, ETUC, fattade inget beslut utan diskuterade enbart frågan. Den svenska linjen fick stöd från en del andra länder och federationer, men inte alla. Sedan tidigare har Europafacket beslutat om att kollektivavtalsländer ska skyddas och inte behöva införa lagstadgade minimilöner.

– Vi hade helst önskat ha hela ETUC bakom oss, men det finns också många medlemsförbund som inte vill se något undantag i direktivet, säger Oscar Wåglund Söderström, internationell chef på TCO.

Nu blir det svårare att få majoritet för förslaget i parlamentet, men vi tänker ändå försöka.

För de svenska Europaparlamentarikerna har denna vecka varit tung. I dagens Arbetsvärlden säger en av parlamentets två förhandlare i minimilönefrågan, Dennis Radtke, att undantag inte är möjligt. Strax därefter kom beskedet att Europafacket visserligen vill skydda kollektivavtalsmodellerna i länder som Sverige, men inte står bakom ett undantag som en man.

– Vi hade hoppats på ett tydligt besked från Europafacket och ett tydligt stöd för principen om systemundantag. Nu blir det svårare att få majoritet för förslaget i parlamentet, men vi tänker ändå försöka, säger Johan Danielsson i parlamentets socialdemokratiska grupp S&D.

I går deltog den svenska statsministern Stefan Löfven på gruppens möte. Han underströk hur viktig frågan är för Sverige, men även för honom personligen som statsminister och gammal förbundsordförande.

– Vi ska följa upp detta med vår gruppledare och vår förhandlare i nästa vecka och försöka hitta en lösning som vår partigrupp kan stå bakom till hundra procent, säger Johan Danielsson.

Undantag fortfarande huvudalternativ

Det svenska huvudförslaget är ett så kallat systemundantag för den svenska kollektivavtalsmodellen, men också den danska. Detta ska regleras i direktivets inledande artikel. Om parterna på nationell nivå gemensamt begär det ska Sverige kunna låta blir att tillämpa direktivet. Så lyder förslaget till verktyg.

Johan Danielsson vill se lösningen inskriven i förhandlarnas slutliga förslag till betänkande. Kristdemokraten Dennis Radtke delar uppdraget som förhandlare och rapportör med socialdemokraten Agnes Jongerius.

Hans uttalande om att ett undantag är omöjligt låter oseriöst.

Johan Danielsson ser fortfarande undantag som huvudalternativ för de svenska ledamöterna i parlamentet.

Svårt att få igenom plan B

Men mot bakgrund av det hårda motståndet är frågan om de svenska ledamöterna ska växla spår. Alternativa krav kan handla om försvagningar av direktivet som att det inte ska innehålla några individuella rättigheter.

– Det skulle vara svårt att få en majoritet bakom den typen av ändringsförslag. En majoritet ser nog individuella rättigheter som en av vinsterna med direktivet.

En urvattningsstrategi kan i slutändan leda till en högst osäker juridisk lösning, konstaterar Danielsson.

Han är också kritisk till hur Dennis Radtke uttalar sig i dagens Arbetsvärlden.

– Hans uttalande om att ett undantag är omöjligt låter oseriöst.

Johan Danielsson är mycket frågande till Radtkes bild av hur svårt brobyggandet till de svenska ledamöterna är.

– Från mitt perspektiv måste hans brobyggande handla om att han sitter hemma och bygger broar med glasspinnar. Jag har inte set några av dessa broar. Var finns banan där vi kan mötas? Han presenterar den inte.

Det svenska förslaget om ett systemundantag är ett försök till brobyggande, enligt Danielsson.

– Brobyggandet måste vara diskussionen om hur ett undantag utformas som gör att länder med en viss arbetsmarknadsmodell och täckningsgrad kan välja att inte införliva direktivet.

Carl von Scheele
6 okt 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan