Bland de svenska ledamöterna i Europaparlamentet lever fortfarande hoppet om ett undantag för Sverige från direktivet om minimilöner. Regeringen verkar däremot inrikta sig på en försvagning av direktivet. Inga individuella rättigheter i direktivet och inga kollektivavtalade löner ska kunna prövas i EU-domstolen är kraven från regeringen.
I Europaparlamentet är motståndet mot undantag hårt. Man ser en risk för åtskilliga nya krav på undantag både när detta och andra direktiv ska avgöras. Om vi startar där finns det inget slut på det, är en kommentar till de svenska kraven.
Nu ställs hoppet till Europafacket. Med stöd därifrån skulle ett svenskt undantag kunna få allmän acceptans i Europaparlamentet som har ett avgörande inflytande för direktivets slutliga utformning.
Arbetsmarknadens parter måste enas i motståndet
I början av oktober kan frågan om Europafackets stöd avgöras, enligt den svenska ledamoten Johan Danielsson (S).
– Rent krasst tror jag mycket hänger på om man kan komma överens inom Europafacket om hur undantaget ska formuleras, säger Johan Danielsson.
Det svenska förslaget handlar egentligen om undantag för vår kollektivavtalsmodell, inte om ett undantag för landet. Om alla parter på arbetsmarknaden gemensamt begär det skulle direktivet inte tillämpas hos oss.
Jag tycker att de två socialdemokratiska och konservativa rapportörerna helt har stängt sina öron
Enbart länder som uteslutande sätter lönerna via kollektivavtal skulle kunna utnyttja undantaget, vilket i praktiken är Sverige och Danmark.
Om Europafacket ställer sig bakom formuleringen kan det lugna den stora majoriteten i parlamentet.
– Europafacket är den organisation som rent politisk kan ge en sådana stämpeln och de har ett egenintresse i detta också, säger Johan Danielsson.
Inget gehör för den svenska linjen
Alternativet till ett undantag för Sverige är ett urvattnat direktiv som är så svagt att den svenska modellen inte hotas.
Hans kollega, centerpartisten Abir Al-Sahlani, är inte lika optimistisk. Hon anser att Sverige inte alls får gehör på de många mötet där parlamentets ståndpunkt till direktivet mejslas fram.
Parlamentet har utsett två rapportörer tillika förhandlare i frågan. När parlamentets ståndpunkt är klar ska rapporterna förhandla med ministerrådet och EU-kommissionen om direktivets innehåll. Både ministerrådet och parlamentet måste ge sitt godkännande.
Rent krasst tror jag mycket hänger på om man kan komma överens inom Europafacket om hur undantaget ska formuleras
– Jag tycker att de två socialdemokratiska och konservativa rapportörerna helt har stängt sina öron. Vi kan sitta i möten och stångas i flera timmar med dem. När vi nästa dag får dokumentet har de inte ändrat en enda bokstav. De är helt oresonliga, säger Abir Al-Sahlani.
Enligt uppgifter till Arbetsvärlden har det slovenska ordförandeskapet lämnat ett dokument till ministerrådet med vissa ändringar. Men det ska vara mycket små och frågan är om de räcker för att skapa juridisk säkerhet för den svenska modellen. Abir Al-Sahlani välkomnar ändringarna:
– Det går mycket bättre för de svenska intressena i ministerrådet. Att man nu tar in dessa förändringar är ett steg i rätt riktning, säger hon.
Sverige avvisar skrivning om individuella rättigheter
Samtidigt varnar hon för att ta hem någon seger i förskott.
– Vi hör att det finns medlemmar som bokstavligt talat vill köra över Sverige i rådet och andra länder som vill ha ett undantag, säger hon men vill inte peka ut något enskilt land.
Vad som hittills läckt ut om ändringar i är att direktivet enbart ska vara ett ramverk som stöder tillräckliga nivåer på minimilönerna och som stöder tillgången till minimilöneskydd för arbetstagarna.
Den garanti som Sverige får är att parternas autonomi ska respekteras, liksom rätten att förhandla och sluta kollektivavtal. Kollektivavtalsländer har ingen skyldighet att införa lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklara kollektivavtal. Detta är samma formuleringar som tidigare.
De svenska parterna har redan avvisat dem som otillräckliga.
Vi hör att det finns medlemmar som bokstavligt talat vill köra över Sverige i rådet och andra länder som vill ha ett undantag
Sverige vill inte heller ha några individuella rättigheter i direktivet, vilket skulle kunna innebära att en individ går till domstol i en tvist om minimilöneskyddet i kollektivavtal och får avtalet tolkat. Den tvistemöjligheten har bara parterna i dag.
Några smärre ändringar finns också på artikeln om tvistelösning.
Johan Danielsson kallar sådana förändringar en urvattningsstrategi, medan ett undantag för Sverige kan kombineras med ett starkt direktiv för övriga medlemsländer i EU.
– Det jag har sett av vad det slovenska ordförandeskapet föreslår är justeringarna fortfarande ytterst marginella.