Martin Linder: ”Unionen sade ja till EU:s sociala pelare utan tillräcklig analys” Unionens ordförande Martin Linder är självkritisk till sin tidigare hållning beträffande EU:s sociala pelare.

Martin Linder: ”Unionen sade ja till EU:s sociala pelare utan tillräcklig analys”

Minimilöner Unionens ordförande Martin Linder är självkritisk till sitt stöd för EU:s sociala pelare som nu legitimerar direktivet om minimilöner och annan EU-lagstiftning om arbetslivet. "Vi stöder ett mer socialt Europa, men hur det genomförs måste bli mer utslagsgivande i våra ställningstaganden", säger han.
Carl von Scheele
1 dec 2021
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

I november 2017 antog EU:s regeringschefer den sociala pelaren på toppmötet i Göteborg. Förre statsminister Stefan Löfven är för många inom EU något av en hjälte som drev igenom beslutet om ett mer socialt rättvist Europa under Sveriges ordförandeskap den hösten. I somras, under EU:s toppmöte i Porto intervjuades han på scenen om sin betydelsefulla roll.

Men redan före toppmötet 2017 riktades kraftig inhemsk kritik mot Stefan Löfven från både Svenskt Näringsliv och borgerliga partier. Samma dag som EU-ledarna landade på Landvetter varnade centerledaren Annie Lööf för hur farligt initiativet var för den svenska modellen.

Jag kan själv i efterhand tycka att jag underskattade utmaningarna i hur-perspektivet

Kritiken har fortsatt och kopplats ihop med frågan om minimilönerna.

– Jag tycker att man gör det alldeles för lätt för sig i debatten om vems fel det var. Det är inte den viktiga diskussionen, utan den handlar om hur vi långsiktigt ska förhålla oss inom ramen för EU-samarbetet i de frågor som berörs i pelaren säger Martin Linder till Arbetsvärlden.

Saknade djupgående analys

Nu fyra år efter toppmötet är Linder självkritisk. Facket sa ja till innehållet i den sociala pelaren utan en fullständig analys i botten, erkänner ordförande för Sveriges största fackförbund.

Visserligen diskuterades den sociala pelaren grundligt, men man skilde inte ordentligt på de två perspektiven vad som skulle uppnås respektive hur man skulle nå dit.

Jag har inte hört arbetsgivarna stå på barrikaderna

– Jag kan själv i efterhand tycka att jag underskattade utmaningarna i hur-perspektivet. Vad får det för konsekvenser i Sverige om en fråga ska genomföras på europeisk nivå? Det måste vara mer utslagsgivande när frågan värderas som helhet. Hur-perspektivet måste uppvärderas.

− Om jag backar tillbaka bandet till denna tid, pratade vi i Unionen om behovet av social trygghet. Vi landade i att det var rätt riktning. Vi var inte emot ett mer socialt Europa, men borde i vår analys hållit isär var-perspektivet och hur-perspektivet tydligare än vad vi gjorde.

Kritiserar de borgerliga partierna

Han vill däremot inte sällas sig till dem som totalt sågar den sociala pelaren. Arbetsgivarna varnade tidigt för konsekvenserna i arbetslivet.

Lyssnade ni i facket för dåligt till arbetsgivarnas larm?

– Det där blir en konstig diskussion. Jag har inte hört arbetsgivarna stå på barrikaderna och drivit på för en social utveckling där breda grupper av löntagare säkrar upp att de får regleringar som skapar rimliga löner.

Generellt sett ska vi vara förberedda på att minimilönefrågan inte är den sista

Han uttalar samma kritik mot de borgerliga partier som fortsätter kritisera Socialdemokraterna för dess stöd till den sociala pelaren. Inte heller dessa partier stod på barrikaderna för ett socialt utvecklat Europa.

– Där är de svaret skyldiga. Är de så att de vill ha en positiv social utveckling i Europa där breda löntagargrupper försäkras rimliga villkor? Är det check på detta kan vi prata om hur det ska gå till, säger Martin Linder.

Måste vägas mot den svenska modellen

Ett socialt Europa är ett tydligt mål för den fackliga sidan. Frågan är hur man bygger detta på ett sätt som är förenligt med den svenska modellen.

– Jag bidrar gärna till att vi i fackföreningsrörelsen får en bred diskussion om vilken agenda och strategi Sverige ska ha inom ramen för EU-samarbetet.

Just nu står frågan om direktiv för minimilöner i fokus. Martin Linder skulle inte bli förvånad om fler frågor på det arbetsmarknadspolitiska området kommer upp på dagordningen och måste vägas mot hur de kan påverka den svenska modellen.

I den sociala pelaren finns sex punkter under rubriken rättvisa arbetsvillkor.

Nu är fokus på att regeringen kämpar ända in i kaklet och lite till

– Generellt sett ska vi vara förberedda på att minimilönefrågan inte är den sista. Alla frågor måste varderas på ett sakligt sätt, inte bara ur vad-perspektivet, utan också ur ett hur-perspektiv. I Unionen lägger vi mycket tid till sådana analyser.

I Arbetsmarknadens EU-råd samordnar sig PTK, LO och Svenskt Näringsliv i de frågor där de har en samsyn. Förslaget om ett direktiv för lönetransparens är en fråga vid sidan av minimilönerna där parterna samarbetar tätt. Härom dagen skickades ett öppet brev till bland annat EU-kommissionen och Europaparlamentet med en uppmaning om mer tid för analys och diskussion innan man låser fast sig i ett förslag.

Prioriterar motstånd mot individuella rättigheter

Arbetsmarknadens EU-råd koncentrerar sig väldigt mycket på hur-frågor, konstaterar Martin Linder.

– Det är alldeles lysande när vi kan jobba med en gemensam agenda mellan fack och arbetsgivare. Och det gör vi i nära samarbete med politiken.

Just frågan om minimilöner tar ett avgörande steg nästa vecka. Då samlas arbetsmarknadsministrarna för att ta ställning till en kompromiss till direktiv. Där mjukas flera skrivningar upp. De sker sedan Europaparlamentet rört sig åt motsatt håll och röstat igenom sin ståndpunkt, som innebär en skärpning av det föreslagna direktivet.

Jag tycker att man gör det alldeles för lätt för sig i debatten om vems fel det var

Där processen nu befinner sig, strax innan trepartsförhandlingar om direktivets slutliga utformning kan inledas, prioriterar parterna motståndet mot individuella rättigheter.

I den svenska modellen tillfaller rättigheterna parterna och dessa företräder enskilda när de kränks.

– Nu är fokus på att regeringen kämpar ända in i kaklet och lite till. Den måste säkra upp den röda linjen mot ett direktiv som innebära individuella rättigheter, säger Martin Linder.

Relaterad läsning

Carl von Scheele
1 dec 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar