Regeringen ger grönt ljus för europeiska minimilöner Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och regeringen ställer sig bakom EU:s minimilönsdirektiv. Foto: Sören Andersson / TT kod 1037

Regeringen ger grönt ljus för europeiska minimilöner

Arbetsmarknad Den svenska regeringen ställer sig bakom en kompromiss om minimilönerna på nästa veckas möte i ministerrådet. Den innehåller inte något undantag för de nordiska modellerna på arbetsmarknaden. Danmark kommer däremot rösta nej.
Carl von Scheele
1 dec 2021
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

På ett möte i ministerrådet i början av nästa vecka kommer Sveriges och Danmarks gemensamma motstånd mot direktivet om minimilöner att splittras. Den svenska regeringen godtar upplägget i kompromissen, trots att den inte innehåller något undantag för den svenska modellen.

Regeringen har fått löfte om ett kraftfullt försvar av den svenska modellen av rådets representanter i förhandlingarna om direktivets slutliga utformning. Skrivningar om ett ”starkt agerande till skydd för den svenska modellen” finns i rådets förslag till kompromiss.

Men arbetsmarknadsministern Eva Nordmark kommer ändå att göra ett protokollsuttalande på mötet. I inlägget ska hon dra upp röda linjer för vad Sverige ytterst kan godta i de stundande förhandlingarna om direktivet.

Fortsatt nej från Danmark

Danmark agerar helt annorlunda. I Folketingets Europautskott har regeringen fått kompakt stöd för sin nej-linje.

– Jag är mycket nöjd med Folketingets stöd för att vi ska kunna rösta nej vid nästa EU-rådsmöte i december, sa den danska arbetsmarknadsministern Mattias Tesfaye (S) i ett pressuttalande.

Visserligen är danskarna medveten om den lilla betydelse som ett enskilt lands nej får, men det sänder en viktig signal, konstaterade ministern också.

Om kommissionen och rådet driver samma kompromiss lär det väga tungt i förhandlingarna

De svenska facken motsätter sig inte regeringens ställningstagande, men tänker inte heller aktivt stödja den kompromiss som ligger på bordet.

– Vi vill inte ha ett minimilönedirektiv. Det är inte förenligt med EU:s grundfördrag. Den ståndpunkten håller vi fast vid, även om kompromissen går i positiv riktning om man jämför med parlamentets ståndpunkt, säger Oscar Wåglund Söderström, internationell chef på TCO.

Hur ser ni på det danska nej-röstandet?

– Det finns också risker med agerandet. Kompromissen kan försvinna i hanteringen om man röstar nej.

Facken ställer sig inte bakom regeringens beslut

För de svenska facken är handlingsfrihet i förhållande till direktivets slutliga utformning fortfarande väldigt viktigt. Därför ställer man sig inte bakom regeringens accepterande av kompromissen. Den fackliga sidan vill ha kvar olika alternativ, som till exempel en prövning av direktivets juridiska ställning i förhållande till EU:s grundfördrag i EU-domstolen.

– Vi måste kunna göra en ogiltighetstalan om det skulle behövas. Det krävs ingen nej-röst i detta läge för att ha kvar alternativet, säger Oscar Wåglund Söderström.

Kompromissen kan försvinna i hanteringen om man röstar nej

Hur ser möjligheterna ut till en acceptabel kompromiss i förhandlingarna mot bakgrund av parlamentets förslag till skärpning av direktivet?

– Det blir jättetufft. Nu är det väldigt viktigt hur EU-kommissionen agerar. Om kommissionen och rådet driver samma kompromiss lär det väga tungt i förhandlingarna.

Dessa beräknas starta efter årsskiftet när Frankrike tar över som ordförandeland i EU under ett halvt år. Dess premiärminister Jean Castex förklarade redan i augusti att en uppgörelse kring minimilönerna var en prioriterad fråga under denna period.

Ska stärka tillgången till minimilönsskydd

Flera väsentliga förändringar finns i den kompromiss som ministrarna i rådet ska ta ställning till i nästa vecka. Det framgår i den kommenterade dagordning för mötet som regeringskansliet har publicerat:

• Direktivet ska nu enbart vara ett ramverk om formfrågor för minimilöner.

• Det ska främja tillräckliga minimilöner, men enbart i länder med lagstadgade minimilöner.

• Det ska vidare främja kollektivavtalsförhandlingar om lön.

• Det ska också stärka tillgången till minimilöneskydd i den mån det existerar. I länder med kollektivavtalade löner omfattas till exempel inte arbetstagare hos avtalslösa företag av skyddet.

Fortfarande finns en försäkran till länder där lönerna enbart regleras via kollektivavtal, som Sverige, att de inte behöver införa lagstadgade minimilöner. De behöver inte heller allmängiltigförklara kollektivavtal.

Vi måste kunna göra en ogiltighetstalan om det skulle behövas

I direktivet finns regler om att medlemsländerna ska främja kollektivavtalsförhandlingar om kollektivavtalens täckningsgrad sjunker under 70 procent. I kompromissen förtydligas att det gäller kollektivavtalsförhandlingar i stort och inte bara förhandlingar om löner. Om täckningsgraden sjunker under 70 procent kan landet överlåta åt parterna att upprätta en handlingsplan. I tidigare versioner har enbart staterna haft det uppdraget.

Bestämmelsen om offentlig upphandling har förtydligats. Den ska enbart vara en upplysning, som hänvisar till upphandlingsdirektivet.

Står i bjärt kontrast till parlamentets ståndpunkt

I direktivet finns bestämmelser om årlig rapportskyldighet för medlemsländerna till EU-kommissionen om situationen för de lägst avlönade. Bestämmelserna har gjorts mindre omfattande och mindre detaljerade, vilket borde passa de svenska parterna på arbetsmarknaden, som har reagerat hårt mot informationsplikten. Parterna äger avtalen och avgör vad som ska vara offentligt, är deras inställning.

En annat knivigt problem har varit bestämmelsen om rätten till individuell tvistelösning om den enskildes minimilöneskydd åsidosatts. Bestämmelsen har tillförts ett förtydligande. Nu avser regeln efterlevnad av rättigheter enbart de fall sådana följer av nationell rätt. I Sverige tillfaller dessa rättigheter parterna, som företräder enskilda medlemmar när de har kränkts.

Dessa förslag till ändringar av direktivets ursprungliga innehåll står i bjärt kontrast med Europaparlamentets ståndpunkt till direktivet. En majoritet, där ingen av de svenska ledamöterna ingår, vill se kraftiga skärpningar i förslaget.

Bland annat ska direktivet garantera minimilöneskydd till alla arbetstagare och majoriteten vill se ett riktmärke för en lägsta tillåten nivå i länder med lagstadgade minimilöner. I skärpningen ingår också en höjd kollektivavtalstäckning till 80 procent, annars måste en handlingsplan sjösättas.

Vi vill inte ha ett minimilönedirektiv. Det är inte förenligt med EU:s grundfördrag

Europafacket stöder parlamentets skärpning och hävdar att arbetstagarna i Europa har ett desperat behov av en reglering som höjer minimilönerna. Samtidigt understryker ETUC i sitt senaste uttalande hur viktiga garantier till Sverige och Danmark är. Regleringen får inte förändra ländernas väl fungerande system för kollektiva förhandlingar, framhåller nu ETUC.

Efter beslutet i ministerrådets kommitté EPSCO, där bland annat sysselsättningsfrågorna hanteras, väntas förhandlingar om direktivets utformning inledas efter årsskiftet. Ministerrådet och parlamentet måste bli överens om direktivet ska kunna antas.

Relaterad läsning

Carl von Scheele
1 dec 2021
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Ella Noaksson 1 dec 2021:

    Så, kommer detta innebära att dom som idag inte omfattas av kollektivavtal i sverige inte skyddas av den här lagen? Jag tänker på ex foodorabud. För om vi ska kompromissa med den svenska modellen känns det som att vi borde åtminstone få något för det.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar