Svenskarna har aldrig varit så positiva till EU som nu, samtidigt som riksdagspartierna är ovanligt skeptiska till fördjupat EU-samarbete.
Det är journalisten Henrik Brors analys av läget när han som paneldebattör deltar i TCO:s seminarium om EU-frågor i valrörelsen på måndagen. Henrik Brors har bevakat EU-politiken sedan 1980-talet, inte minst som chef för politikredaktionen på Dagens Nyheter och tidigare EU-korrespondent i Bryssel för TT.
– Den stora risken är att väljarna kommer känna sig lurade om politikerna säger en sak i valrörelsen och sedan åker ner till Bryssel och beslutar någonting annat. Den risken är ganska stor, säger Henrik Brors.
Väljarna hänger med på ett annat sätt och ser skillnaden mellan vad EU gör och en diskussion om nationalism
Samtidigt som svenska folket vill att EU ska göra mer mot sociala orättvisor, arbetslöshet, terrorism och även stärka försvaret på EU-nivå, markerar svenska politiker mot fördjupat samarbete.
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO, och journalisten Henrik Brors pratar om riskerna det kan innebära om EU-frågorna hamnar i skymundan under valrörelsen. Foto: Timothy Donovan
– Det får en del märkliga konsekvenser. Det har nu bildats en EU-myndighet för att bekämpa fusket med EU-pengar, och då ställer sig Sverige utanför det trots att Sverige är det land som under åratal, oberoende av regering, klagat på att det fuskats med EU-budgetar. När 21 EU-länder bildar den här myndigheten så är Sverige ett av länderna som ställer sig utanför, säger Henrik Brors.
– Skepsisen manifesteras tydligast när finansminister Magdalena Andersson (S) på frågan om EU:s långtidsbudget manifesterar med att säga att Sverige ska vara ”snålast i EU”.
Trumps valseger, Putins aggression och Brexit har gjort att folk tycker att det kan vara ganska bra att vara med i EU
Han tror att förklaringen till den här schismen mellan väljarna och riksdagspartierna står att finna i den våg av nationalism som sköljt över EU de senaste åren.
– Väljarna hänger med på ett annat sätt och ser skillnaden mellan vad EU gör och en diskussion om nationalism. Trumps valseger, Putins aggression och Brexit har gjort att folk tycker att det kan vara ganska bra att vara med i EU, säger Henrik Brors.
Han pekar ut flera EU-frågor som särskilt lämpliga att ta med i den svenska valrörelsen, exempelvis EU:s regionalstöd kopplat till svensk glesbygd, men också tiggerifrågan.
Partsmodellens framtid i ett starkare EU
Men en sak som kan presentera Sverige med ett vägskäl i EU-samarbetet är om EU plötsligt skulle få fart, pådrivet av Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel.
– Då måste man börja ta ställning till deras förslag: minimilöner i alla medlemsländer, miniminivåer för bolagsskatter, att jättar som Google och Facebook ska tvingas betala skatt i de länder där de arbetar och verkar, säger Henrik Brors.
– I dag säger de flesta svenska partier nej till det här. Då är risken att Sverige hamnar utanför ännu fler EU-samarbeten. Ska vi vara med i EU:s kärna?
Ann Linde (S) och Annie Lööf (C) under TCO:s seminarium. Foto: Timothy Donovan
Frågan om den svenska partsmodellens framtid i ett fördjupat EU-samarbete är en viktig fråga för fackrörelsen. EU-minister Ann Linde (S), som också deltar i seminariet, är dock inte oroad.
– Man märker ju verkligen att vi är ett av de ytterst få länder som har den här modellen på ett fungerande sätt. Och därför är kravet på exempelvis lagstiftad minimilön och att använda laginstrument mycket starkare från de andra länderna, säger Ann Linde till Arbetsvärlden.
Från svenskt håll har man ännu en fungerande lösning för att kombinera EU-samarbetet och den svenska partsmodellen.
Det är viktigast att EU koncentrerar sig på det som löser människors vardagsproblem
– Hittills har vi klarat det genom att ha skrivningar som säger att man ska ha till exempel minimilön via lag eller partsöverenskomna kollektivavtal. Det är inga länder som har ifrågasatt att man har den typen av skrivningar så vi är hittills nöjda med det. Samtidigt förstår jag att i de länder där de inte har starka fackföreningar, att de ändå vill säkra frågor som handlar om arbetsmiljö, minimilöner, semester och så vidare, säger Ann Linde.
Hur stor är förståelsen för den svenska partsmodellen i andra EU-länder?
– Den är mycket stor. Dessutom kan vi visa att vi har väldigt få strejkdagar, till exempel. Vi har löneökningar som ofta går över löneökningarna i andra länder. Så den fungerar. Den svenska partsmodellen levererar väldigt tydligt och det ser de andra länderna. Därför har det inte varit svårt att få gehör för att få in de skrivningar som gör att vi får fortsätta med den svenska partsmodellen så som vi vill, säger Ann Linde.
Kan det bli en utmaning att värna den svenska partsmodellen inom EU i framtiden?
– Det är förstås svårt att sia om framtiden, samtidigt har vi varit med i samarbetet nu i 23 år och det har fungerat väl under den tiden så jag har stora förhoppningar att det kommer fungera väl även framöver, säger Ann Linde.
En fråga som diskuterades under TCO:s seminarium var Sveriges balansgång mellan större EU-samarbete och partsmodellen. Foto: Timothy Donovan
Hennes vision är ett EU som klarar av att visa att man kan lösa medborgarnas konkreta problem.
– Det är viktigast att EU koncentrerar sig på det som löser människors vardagsproblem, att man får jobb, att tillvaron fungerar, att ta bort hinder. Att man jobbar väldigt mycket mer med arbetsmarknadsfrågor än vi gör i dag. Till exempel vad gäller utstationeringsarbetet, som handlar om att du ska få lika lön för lika arbete där du jobbar och som har stor påverkan på exempelvis byggsektorn och andra arbeten där det finns stor rörlighet, säger Ann Linde.
Orimligt att Tyskland och Sverige ska bära allt på sina axlar tillsammans med Medelhavsländerna
Centerpartiets partiledare Annie Lööf deltar också i seminariet och menar att EU tydligt behöver gå från de gångna årens ständiga krishantering till att leverera överenskommelser i de stora frågorna, exempelvis migrationen.
– EU ska stå för hoppfullhet och inte hopplöshet. De senaste tio åren har präglats av krishantering; det har varit ekonomiska kriser och delvis en handlingsförlamning från oss alla i hanteringen av migrationen. Framåt tror jag att det är viktigt att det politiska ledarskapet kan visa på konkreta överenskommelser, ett EU som är handlingskraftigt som tar tag i stora, gränsöverskridande frågor som klimat, konkurrenskraft, handel och migration, säger Annie Lööf.
– Vi vet att vi inom EU drar åt olika håll vad gäller migrationen, men det är orimligt att Tyskland och Sverige ska bära allt på sina axlar tillsammans med Medelhavsländerna. Vi behöver komma framåt och hitta en väg som kan hantera inte bara de kortsiktiga utmaningarna utan också de långsiktiga.