Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Ett välfungerande EU spås bli en utmaning för Sverige Från vänster Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO, Ann Linde (S), EU-minister, Annie Lööf (C), och Henrik Brors. Foto: Timothy Donovan

Ett välfungerande EU spås bli en utmaning för Sverige

Valår 2018 TCO vill få upp EU-frågor i valrörelsen. Om EU-samarbetet får fart med Angela Merkel och Emmanuel Macron vid rodret kan Sverige stå inför ett vägskäl: att fördjupa samarbetet eller försöka plocka russinen ur kakan för att värna partsmodellen. "Hittills har vi klarat det genom att ha särskilda skrivningar", säger EU-minister Ann Linde (S) till Arbetsvärlden.
12 Feb 2018

Svenskarna har aldrig varit så positiva till EU som nu, samtidigt som riksdagspartierna är ovanligt skeptiska till fördjupat EU-samarbete.

Det är journalisten Henrik Brors analys av läget när han som paneldebattör deltar i TCO:s seminarium om EU-frågor i valrörelsen på måndagen. Henrik Brors har bevakat EU-politiken sedan 1980-talet, inte minst som chef för politikredaktionen på Dagens Nyheter och tidigare EU-korrespondent i Bryssel för TT.

– Den stora risken är att väljarna kommer känna sig lurade om politikerna säger en sak i valrörelsen och sedan åker ner till Bryssel och beslutar någonting annat. Den risken är ganska stor, säger Henrik Brors.

Väljarna hänger med på ett annat sätt och ser skillnaden mellan vad EU gör och en diskussion om nationalism

Samtidigt som svenska folket vill att EU ska göra mer mot sociala orättvisor, arbetslöshet, terrorism och även stärka försvaret på EU-nivå, markerar svenska politiker mot fördjupat samarbete.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO, och journalisten Henrik Brors pratar om riskerna det kan innebära om EU-frågorna hamnar i skymundan under valrörelsen. Foto: Timothy Donovan

– Det får en del märkliga konsekvenser. Det har nu bildats en EU-myndighet för att bekämpa fusket med EU-pengar, och då ställer sig Sverige utanför det trots att Sverige är det land som under åratal, oberoende av regering, klagat på att det fuskats med EU-budgetar. När 21 EU-länder bildar den här myndigheten så är Sverige ett av länderna som ställer sig utanför, säger Henrik Brors.

– Skepsisen manifesteras tydligast när finansminister Magdalena Andersson (S) på frågan om EU:s långtidsbudget manifesterar med att säga att Sverige ska vara ”snålast i EU”.

Trumps valseger, Putins aggression och Brexit har gjort att folk tycker att det kan vara ganska bra att vara med i EU

Han tror att förklaringen till den här schismen mellan väljarna och riksdagspartierna står att finna i den våg av nationalism som sköljt över EU de senaste åren.

– Väljarna hänger med på ett annat sätt och ser skillnaden mellan vad EU gör och en diskussion om nationalism. Trumps valseger, Putins aggression och Brexit har gjort att folk tycker att det kan vara ganska bra att vara med i EU, säger Henrik Brors.

Han pekar ut flera EU-frågor som särskilt lämpliga att ta med i den svenska valrörelsen, exempelvis EU:s regionalstöd kopplat till svensk glesbygd, men också tiggerifrågan.

Partsmodellens framtid i ett starkare EU

Men en sak som kan presentera Sverige med ett vägskäl i EU-samarbetet är om EU plötsligt skulle få fart, pådrivet av Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

– Då måste man börja ta ställning till deras förslag: minimilöner i alla medlemsländer, miniminivåer för bolagsskatter, att jättar som Google och Facebook ska tvingas betala skatt i de länder där de arbetar och verkar, säger Henrik Brors.

– I dag säger de flesta svenska partier nej till det här. Då är risken att Sverige hamnar utanför ännu fler EU-samarbeten. Ska vi vara med i EU:s kärna?

Ann Linde (S) och Annie Lööf (C) under TCO:s seminarium. Foto: Timothy Donovan

Frågan om den svenska partsmodellens framtid i ett fördjupat EU-samarbete är en viktig fråga för fackrörelsen. EU-minister Ann Linde (S), som också deltar i seminariet, är dock inte oroad.

– Man märker ju verkligen att vi är ett av de ytterst få länder som har den här modellen på ett fungerande sätt. Och därför är kravet på exempelvis lagstiftad minimilön och att använda laginstrument mycket starkare från de andra länderna, säger Ann Linde till Arbetsvärlden.

Från svenskt håll har man ännu en fungerande lösning för att kombinera EU-samarbetet och den svenska partsmodellen.

Det är viktigast att EU koncentrerar sig på det som löser människors vardagsproblem

– Hittills har vi klarat det genom att ha skrivningar som säger att man ska ha till exempel minimilön via lag eller partsöverenskomna kollektivavtal. Det är inga länder som har ifrågasatt att man har den typen av skrivningar så vi är hittills nöjda med det. Samtidigt förstår jag att i de länder där de inte har starka fackföreningar, att de ändå vill säkra frågor som handlar om arbetsmiljö, minimilöner, semester och så vidare, säger Ann Linde.

Hur stor är förståelsen för den svenska partsmodellen i andra EU-länder?

– Den är mycket stor. Dessutom kan vi visa att vi har väldigt få strejkdagar, till exempel. Vi har löneökningar som ofta går över löneökningarna i andra länder. Så den fungerar. Den svenska partsmodellen levererar väldigt tydligt och det ser de andra länderna. Därför har det inte varit svårt att få gehör för att få in de skrivningar som gör att vi får fortsätta med den svenska partsmodellen så som vi vill, säger Ann Linde.

Kan det bli en utmaning att värna den svenska partsmodellen inom EU i framtiden?

– Det är förstås svårt att sia om framtiden, samtidigt har vi varit med i samarbetet nu i 23 år och det har fungerat väl under den tiden så jag har stora förhoppningar att det kommer fungera väl även framöver, säger Ann Linde.

En fråga som diskuterades under TCO:s seminarium var Sveriges balansgång mellan större EU-samarbete och partsmodellen. Foto: Timothy Donovan

Hennes vision är ett EU som klarar av att visa att man kan lösa medborgarnas konkreta problem.

– Det är viktigast att EU koncentrerar sig på det som löser människors vardagsproblem, att man får jobb, att tillvaron fungerar, att ta bort hinder. Att man jobbar väldigt mycket mer med arbetsmarknadsfrågor än vi gör i dag. Till exempel vad gäller utstationeringsarbetet, som handlar om att du ska få lika lön för lika arbete där du jobbar och som har stor påverkan på exempelvis byggsektorn och andra arbeten där det finns stor rörlighet, säger Ann Linde.

Orimligt att Tyskland och Sverige ska bära allt på sina axlar tillsammans med Medelhavsländerna

Centerpartiets partiledare Annie Lööf deltar också i seminariet och menar att EU tydligt behöver gå från de gångna årens ständiga krishantering till att leverera överenskommelser i de stora frågorna, exempelvis migrationen.

– EU ska stå för hoppfullhet och inte hopplöshet. De senaste tio åren har präglats av krishantering; det har varit ekonomiska kriser och delvis en handlingsförlamning från oss alla i hanteringen av migrationen. Framåt tror jag att det är viktigt att det politiska ledarskapet kan visa på konkreta överenskommelser, ett EU som är handlingskraftigt som tar tag i stora, gränsöverskridande frågor som klimat, konkurrenskraft, handel och migration, säger Annie Lööf.

– Vi vet att vi inom EU drar åt olika håll vad gäller migrationen, men det är orimligt att Tyskland och Sverige ska bära allt på sina axlar tillsammans med Medelhavsländerna. Vi behöver komma framåt och hitta en väg som kan hantera inte bara de kortsiktiga utmaningarna utan också de långsiktiga.

12 Feb 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.