Förslaget kommer snabbt efter att EU:s medlemsländer gemensamt antagit den sociala pelaren vid toppmötet i Göteborg i november.
Pelaren inte är lagstiftning, utan en viljeyttring för medlemsländernas beslutsamhet att skapa ett socialt starkare Europa. Men nu går kommissionen alltså vidare och lägger just fram ett lagstiftningsförslag för att göra verklighet av viljeinriktningen och därmed stärka villkoren för Europas löntagare. Bland annat föreslås materiella minimivillkor liksom att det införs ett gemensamt arbetstagarbegrepp för medlemsländerna; att anställningsförhållandena förbättras i det befintliga upplysningsdirektivet, att villkoren skärps till för anställningsformer och provanställningar, och att alla ska ha rätt till obligatorisk fortbildning utan löneavdrag.
Många av förslagen är i linje med fackliga krav, men samtidigt varnar de svenska centralorganisationerna för att vissa delar kan ha ogynnsam, rent av skadlig inverkan på svensk arbetsmarknad. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv sågar kommissionsdirektivet helt och menar att det leder till centralisering och att nationella beslut flyttas över till EU.
− Förslaget har ett federalistiskt synsätt och är inte förenligt med den svenska partsmodellen där grundprincipen är att parterna fritt ska kunna reglera den här typen av frågor i avtal. Det som kommissionen vill införa på EU-nivå är också redan reglerat i svenska kollektivavtal: provanställning, schemaläggning, utbildning och så vidare, säger Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Niklas Beckman.
− Om kommissionen driver vidare mot ökad centralisering och överstatlighet så är frågan hur länge vårt partssystem kan stå emot utvecklingen.
Enligt kommissionen ska förslagen endera genomföras med lagstiftning, eller just kollektivavtal och med arbetsmarknadens parter.
Vad pekar mot att kommissionen driver på för överstatlighet?
− Tittar man på de faktiska texterna så finns det utrymme för exempelvis EU-domstolen att överpröva kollektivavtalslösningar vilket öppnar upp för att parts- och kollektivavtalsmodellen kan urgröpas.
− Inför den här typen av central europeisk lagstiftning så blir det svårare att göra svenska branschanpassningar genom kollektivavtal.
TCO:s internationelle chef, Per Hilmersson lyfter också fram vikten av att nationella kollektivavtal respekteras, men från ett annat perspektiv.
− Vi håller med kommissionen om att den inre marknaden inte får innebära en kapplöpning nedåt vad gäller arbetsvillkor och sociala normer. Det skapar ojuste konkurrens. Och då har EU möjligheten att lagstifta och sätta ett golv för rättigheterna.
Men, understryker han:
− I Sverige gör vi det genom kollektivavtal och det vill vi fortsatt kunna göra. Vi vill att det ska vara supertydligt i direktivet att vi kan göra det genom kollektivavtal och kunna göra avsteg från de mer specifika bestämmelserna i direktivet. Vi tycker det nu är otydligt och vill att det förtydligas.
− Dessutom är det en relativt detaljerad rättighetsreglering som föreslås, och vi är inte övertygade om att det är rätt väg att gå.
På en punkt delar TCO och Svenskt Näringsliv åsikt. De vill inte, som kommissionen föreslår, ha en gemensam EU-definition av arbetstagarbegreppet.
− Det skulle kunna påverka våra avtal som många gånger innehåller regleringar av vilka anställningsformer man kan använda som arbetsgivare. Även ett gemensamt arbetsgivarbegrepp kan få stora arbetsrättsliga konsekvenser, säger Niklas Beckman.
Per Hilmersson ger TCO:s ståndpunkt:
− Ett gemensamt arbetstagarbegrepp är negativt för flexibiliteten, för möjligheten att kunna anpassa sig till förändringar och utvecklingen på arbetsmarknaden. Ett rättsligt fastslaget europeiskt arbetstagarbegrepp blir en stel form som gör det svårare att lösa de problem som uppstår.
Vilket i och för sig är vad kommissionen samtidigt vill göra. För i direktivet föreslås också ett regelverk som i större utsträckning tar hänsyn till och skapar skydd för arbetstagare i atypiska anlitandeformer och tjänsteutövare i plattformsekonomin.
Nu återstår en lång politisk process innan kommissionens förslag kan bli praktiskt tillämpbart.
− Vi kommer nu att bedriva påverkansarbete tillsammans med Europafacket, samordna oss med LO och Saco och det fackliga Brysselkontoret, säger Per Hilmersson.
På det Fackliga Brysselkontoret siar kontorets chef, Karla Wixe, om när något kan vara klart.
− Nästa år är det Europaparlamentsval och en ny kommission väljs. Kommissionen högprioriterar de sociala frågorna och vill hinna få det här klart innan en ny kommission är på plats hösten 2019.
Fler lagförslag är dessutom på gång och väntade.
− Ett förslag som redan behandlas är det om balans mellan arbetsliv och privatliv. Och i mars kommer Kommissionen att presentera ett paket om social rättvisa. Där finns förslag om en arbetsmarknadsmyndighet, och om socialt skydd för alltfler arbetstagare eftersom de med otrygga anställningar faller utanför de sociala skyddssystemen, säger Karla Wixe.
Beslutad är redan en social resultattavla. Vilken mäter och kopplar samman sociala frågor – som tillträde till och jämställdhet på arbetsmarknaden – med ekonomiska frågor i den så kallade europeiska planeringsterminen.