Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Pseudoarbete” är vårens landsplåga i Danmark Pseudoarbete kan vara det arbete som du är upptagen med att utföra utan att du egentligen tycker att du gör något och det arbete som du misstänker kan vara meningslöst, menar Anders Fogh Jensen och Dennis Normark. Foto: Gyldendal förlag.

”Pseudoarbete” är vårens landsplåga i Danmark

Arbetskritik Sedan några veckor tillbaka står en filosof och en socialantropolog för vårens ”landsplåga” i vårt grannland. Anledningen är deras nyutkomna bok om att göra ingenting ‒ på jobbet.
Fayme Alm
15 Maj 2018

Pseudoarbete är det arbete som uppstår när det inte finns något egentligt arbete att utföra. För att fylla arbetstiden skapas många onödiga projekt, strategier, möten, etcetera som i sin tur alstrar pseudoarbete för fler personer.

Definitionen är hämtad från ”Pseudoarbejde – hvordan vi fik travlt med at lave ingenting”, som kan översättas med ”Pseudoarbete – hur vi fick det snärjigt med att göra ingenting”. Boken kom ut den 20 april på Gyldendal förlag och är skriven av två danskar med skilda politiska sympatier, filosofen Anders Fogh Jensen som hör hemma på vänsterflygeln och antropologen Dennis Nørmark som är liberal. Båda arbetar som författare, debattörer och konsulter.

Pseudoarbete förekommer framför allt på större hr- och kommunikationsavdelningar, bland konsulter och mellanchefer, både inom privata och offentliga sektorn, skriver de. Om alla arbetstagare istället för att pseudoarbeta ägnade sig åt kärnverksamheten skulle en arbetsvecka på 15 timmar vara möjlig, är budskapet. I dag är standardarbetstiden i Danmark 37 timmar per vecka och för offentliganställda är en halvtimmes lunch inkluderad.

Inspiration till att skriva den nästan 300 sidor tjocka boken fann Nørmark och Fogh Jensen i den svenske sociologen Roland Paulsens avhandling ”Empty Labor – Idleness and Workplace Resistance”.

”Nørmark och Fogh Jensens klagosång kommer förmodligen att bli en av sommarens landsplågor i Danmark”. Det spår Noa Redington, framtidsforskare och strategisk rådgivare, tidigare politisk rådgivare åt dåvarande socialdemokratiska statsministern Helle Thorning Schmidt. Han gör det i en krönika i Politiken, en dagstidning med socialliberal profil, där han sågar boken.

Till Arbetsvärlden säger han:

‒ Debattböcker som skriver det som många tänker får lätt medhåll. Läsarna uppskattar synpunkter som stöder de egna åsikterna. Men författarna sparkar in en öppen dörr. Alla säger att det finns meningslöst arbete och det går alltid att ställa yrkesgrupper mot varandra, men kommunikatörer och byråkrater är nödvändiga eftersom kommuner och myndigheter ska vara tillgängliga. Som jag skriver i min krönika så finns det inte särskilt många med dessa yrken i Danmark. Och jag är övertygad om att det danska liksom det svenska samhället skulle bryta ihop om vi endast arbetade 15 timmar i veckan.

”Demoniserar välfärdens hjältar”

Debattens vågor har gått höga i Danmark sedan boken om pseudoarbete kom ut i slutet av april i år. Såväl huvudstadens drakar som tidningar i det som kallas Utkantsdanmark har publicerat recensioner, debattartiklar och synpunkter på boken.

Mer om boken

Boken börjar med att berätta om vad som historiskt har skett med arbetstiden. Därefter intervjuar författarna personer som upplevt meningslöshet och absurditeter i sina arbetsliv och om den stress som detta kan medföra. Till sist resonerar författarna kring hur vi kan få tillbaka meningen med arbetet.

Att författarna valt begreppet ”pseudoarbete” förklarar de i boken med att ” det fångar såväl det kommenderade arbetet, det betalda arbetet, det arbete som organisationen kräver, som det som liknar arbete utan att vara det. Det arbete som du är upptagen med att utföra utan att du egentligen tycker att du gör något och det arbete som du misstänker kan vara meningslöst”.

+ Expandera

De flesta skribenter som kommenterat boken har uttryckt sin uppskattning om än med några reservationer, men Noa Redington är inte ensam om sin kritik. Chefredaktören för den oberoende konservativa dagstidningen Berlingske skriver att danskarna borde arbeta mer, inte mindre, och om plikten att arbeta för att få bröd på bordet. Han ifrågasätter med vilken rätt författarna har tagit sig makten, som han skriver, att definiera vad som är pseudoarbete respektive meningsfullt arbete. Likaså undrar han vem som ska vara överdomare när det kommer till hur privata verksamheter hanterar sina resurser.

En annan kritiker är Kurt Klaudi Klausen, professor i offentlig förvaltning vid Syddansk universitet. I radiokanalen 24syv protesterar han mot att de yrkesgrupper som han anser vara välfärdsstatens hjältar demoniseras i boken. Dock säger professorn i samma program tusen tack för boken, som han anser innehåller överdrifter, men samtidigt något som är rätt, som han uttrycker det. Proportionerna måste vara i ordning när vi ska kritisera, är hans uppmaning.

300 nya berättelser om meningslöst arbete

Vad säger då författarna? Arbetsvärlden har träffat en av dem, Dennis Nørmark, i Köpenhamn. Att boken skulle väcka debatt var han och hans författarkollega Anders Fogh Jensen inställda på, säger han:

News

‒ Vi hade faktiskt förväntat oss ännu mer kritik, stället har det varit förvånansvärt många kommentarer som ”det har vi sagt hela tiden”. Bland kritikerna finns det de som säger att vi inte har tillräckligt med vetenskapligt underlag, endast 25 fall, men det är en debattbok som vi har skrivit, inte en forskningsbok och vi hade inte fått så mycket medvind om inte så många hade hållit med.

Här sitter också fackföreningarna fast, trots att det inte stämmer med dagens värderingar.

Efter att boken kom ut har författarna tagit emot ytterligare omkring 300 berättelser om meningslöst arbete. Dennis Nørmark igen:

‒ Boken är ett upprop som bryter ett tabu som vi nu vågar tala om. Problemet är att vi fortfarande lever efter industrisamhällets synsätt. Ju fler timmar du arbetar, desto mer ska du tjäna, och här sitter också fackföreningarna fast, trots att det inte stämmer med dagens värderingar. Boken ger en förklaring till hur pseudoarbete uppstår, man kan se det som en möjlighet, att få möjlighet att upptäcka att många har liksom kejsaren inga kläder.

Fayme Alm
15 Maj 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.