Vid veckans vår-toppmöte i EU ligger fokus på ekonomiska frågor. På dagordningen under rubriken sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft står genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, liksom kommissionens kommande förslag om en europeisk arbetsmyndighet. Vilket visar att den sociala dimensionen fortsatt har topprioritet i EU-arbetet. Och även om unionens långtidsbudget för 2021–2027 inte står direkt på dagordningen – kommissionen presenterar förslag till budget den 2 maj – så kan vi vara säkra på att den kommer att stötas och blötas av medlemsländernas stats- och regeringschefer på toppmötet.
Det är bättre att komma fram till vad EU ska göra innan man säger vad det får kosta.
Så vad vill arbetsmarknadens parter i Sverige att långtidsbudgeten ska innehålla för att stärka sysselsättningspolitiken och den sociala dimensionen?
– Vi ställer oss helt bakom regeringens linje, säger Jonas Berggren, chef för internationella sekretariatet på Svenskt Näringsliv apropå finansminister Magdalena Anderssons uttalande att Sverige ska vara snålast i EU när det gäller att bidra till långtidsbudgeten.
– Med Brexit och minskade intäkter gäller det att i första hand effektivisera budgeten med de pengar man har, inte expandera.
Det görs bäst menar Jonas Berggren genom att omprioritera resurser till områden som genererar tillväxt, jobb och konkurrenskraft.
– Som forskning och utveckling, investeringar som bäddar för att alla medlemsländer får det bättre framöver.
Var ska pengarna omprioriteras ifrån?
– Sjuttio procent av budgeten går till strukturfonder och jordbruk, svarar han retoriskt.
Frågan är alltid, menar han, var pengarna gör bäst nytta. Till exempel är Svenskt Näringsliv helt enigt med TCO om att det behövs bättre omställningssystem för fortsatt konkurrenskraft. Men:
– Verktygen och mandaten finns på nationell nivå, därför har vi svårt att se vad vi skulle vinna på att EU går in, annat än för att sprida goda exempel.
Behövs inte reformer för en bättre och effektivare arbetsmarknad för hela EU?
– Vi har inte sett många förslag där vi känner att EU-nivån kan bidra till det.
Johan Danielsson, EU-samordnare på LO, vill också se en omfördelning av jordbruksstödet i långtidsbudgeten.
– Bland annat till en kapacitetsuppbyggnad av arbetsmarknadens parter. Tillsammans med TCO och Saco vill vi att det skapas en särskild fond för att säkerställa att det i alla medlemsländer finns institutionella ramar för arbetsmarknadens parter att verka i. Detta är direkt avgörande för att parterna och Europafacket ska kunna spela en roll inom EU-systemet. Det måste finnas fungerande parter på arbetsmarknaden i alla medlemsstater.
Samtidigt pratas om en spricka i den fackliga enigheten, att Europafacket kritiserar de skandinaviska ländernas fack för att vara emot EU-lagstiftning när det gäller förhandlingen av tydlighetsdirektivet som ska garantera miniminivåer på en rad arbetsmarknadsområden.
– Vår invändning mot lagstiftning är att vi vill värna möjligheten att reglera arbetsmarknaden och kollektivavtalen nationellt, säger Johan Danielsson.
Och på förra veckans styrelsemöte i Europafacket fick den skandinaviska linjen gehör.
– Styrelsen ställde sig bakom dels att arbetstagarbegreppet fortsatt definieras nationellt, dels att vi i kollektivavtalen får rätt att göra avsteg från det som regleras på EU-nivå.
Per Hilmersson, internationell chef på TCO, tillbakavisar också en facklig konflikt inom Europafacket.
– Vi har en gemensam linje om att vi vill ha förtydliganden när parlamentet och rådet ska behandla tydlighetsdirektivet.
Vilka förtydliganden?
– Om full respekt för partsautonomin och vår rätt att träffa kollektivavtal. Och att det i kollektivavtalen kan göras avsteg från direktivets bestämmelser samt att definition av arbetstagarbegreppet ska ske nationellt.
I EU:s långtidsbudget vill Per Hilmersson se investeringar i forskning och utveckling, innovation, utbildning, jämställdhet, miljöteknik och andra tillväxt- och jobbskapande åtgärder. Han invänder mot regeringens väldigt budgetrestriktiva hållning.
– Den är inte konstruktivt när EU är inne i en diskussion om samarbetets framtid efter Brexit, inte minst när Tyskland och Frankrike säger att EU är värt att satsa mer pengar på.
Det kan skrivas in i budgeten att sanktioner används om man bryter mot grundläggande värden
– Det är bättre att komma fram till vad EU ska göra innan man säger vad det får kosta. Vi får i debatten inte heller glömma bort att lyfta fram de enorma fördelarna med EU, exempelvis tillträdet till den inre marknaden. Som nettobetalare bör dock Sverige kräva en modern och effektiv budget.
Moderniserad genom till exempel en mekanism som gör att man stryper medel till länder som bryter mot EU:s grundläggande värden, och att pengar avsätts till länder som tar emot fler flyktingar eller har svårt att genomföra den sociala pelaren.
– Det kan skrivas in i budgeten att sanktioner används om man bryter mot grundläggande värden. Medan budgeten kan fungera som morot och instrument för andra att exempelvis bygga upp en social dialog och omställningssystem i länder där det saknas struktur för detta.