Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Danmark slår Sverige som EU:s bästa sociala land Danmark är det land som bräcker Sverige i Europaportalens sammanställning. Foto: Marcus Ericsson / TT / Kod 11470

Danmark slår Sverige som EU:s bästa sociala land

När Europaportalen mäter EU-ländernas sociala indikatorer hamnar Sverige och Danmark i topp. Samtidigt oroar den svenska utvecklingen inom välfärden. "Det är inte överraskande att vi ser den här utvecklingen", säger statsvetaren Johannes Lindvall till Arbetsvärlden.
2 mar 2018

I maj kommer EU:s landrapporter med ekonomiska rekommendationer till medlemsländerna. I år är första gången som rapporterna kommer innehålla de sociala dimensioner som beslutades om som en konsekvens av EU:s sociala pelare. Man kommer dock att nöja sig med en resonerande kvalitativ genomgång för att senare i år återkomma med skarpa data i de 93 områden som pekats ut.

I väntan på landrapporter och den sociala ”resultattavlan” har Europaportalen gjort en sammanställning av hur EU:s 28 medlemsländer utvecklats på de 14 områden som används i landrapporterna för att beskriva de sociala dimensioner som ingår i den sociala pelaren. Med hjälp av 14 sociala indikatorer granskas alltifrån arbetslöshet, sysselsättning och inkomstskillnader till effekter av sociala transfereringar. I den sammanlagda poängbedömningen för 2016 som Europaportalen gjort hamnar Sverige tvåa efter Danmark. I botten ligger Italien och Rumänien.

Varför toppar Sverige näst Danmark listan? Arbetsvärlden ringde upp professorn i statsvetenskap vid Lunds universitet, Johannes Lindvall.

‒ Min reflektion, efter att snabbt ha tittat igenom materialet, är att även om Sverige inte alltid ligger i topp när det gäller de olika indikatorerna så ligger vi aldrig i botten.

Sverige sjunker i arbetslöshetsligan

Johannes Lindvall pekar samtidigt på saker som förändrats och jämnats ut under de senaste decennierna, som att Sverige tidigare under många år hade lägst arbetslöshet.

‒ Nu finns det många EU-länder med lägre arbetslöshet än vi har. Däremot ligger vi fortsatt högt när det gäller sysselsättning, och vi jobbar längre. I många EU-länder går man i pension tidigare än den officiella pensionsåldern.

Johannes Lindvall är professor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Foto: Lunds universitet

Finns det då något i sammanställningen som oroar ur ett svenskt perspektiv? Jo, att fyra indikatorer visar på en försvagning eller stagnation, nämligen: effekter av sociala transfereringar, inkomstskillnader, risk för fattigdom eller social utslagning, unga med högst grundskoleutbildning.

Ojämlikhet och fler unga utan gymnasieutbildning

Johannes Lindvall kopplar samman de fyra indikatorerna.

‒  Allt hänger samman med att vi fått en utveckling där välfärdsstatens transfereringsdelar, och framför allt socialförsäkringarna, har blivit mindre generösa. Där låg vi tidigare helt klart i topp för trettio år sedan.

‒  Det förvånar mig inte att sammanställningen visar att effekterna av socialförsäkringar och offentliga välfärdsprogram minskat, samtidigt som inkomstskillnaderna ökat, liksom risken för fattigdom och social utslagning.

A-kassan har gått från att vara en generös försäkring till att vara en försäkring som varken är speciellt generös eller heltäckande i jämförelse med andra EU-länder.

En indikator där Sverige ofta sagts ha stora problem men där kurvan nu svagt pekar i rätt riktning är unga som varken arbetar eller studerar.

‒  Även om utbildningsnivån svagt går åt fel håll så verkar inte den här gruppen växa, att döma av det här materialet. Det kan bero på att konjunkturen är så god att även de utan utbildning får jobb. Sedan kan man oroa sig för vad som händer när konjunkturen vänder.

Försämringen av a-kassan särskilt anmärkningsvärd

Johannes Lindvall återkommer till välfärdsstatens försvagning.

‒  I den svenska debatten underskattas de stora förändringar som skett i välfärdsstaten. Utvecklingen när det gäller arbetslöshetsförsäkringen är särskilt anmärkningsvärd. Den har gått från att vara en generös försäkring till att vara en försäkring som varken är speciellt generös eller heltäckande i jämförelse med andra EU-länder.

Utvecklingen, menar Johannes Lindvall, har varit politiskt konsekvent:

‒ Det här är i mycket resultatet av en medveten politik. Ersättningsnivåerna har minskat, villkoren har blivit tuffare och taken har inte höjts så mycket, samtidigt som jobbskatteavdragen har gjort att de som har jobb har fått högre inkomster efter skatt. Så det är inte alls överraskande att vi ser den här utvecklingen.

Topplistan social ranking 2016

Danmark

Sverige

Tyskland

Finland

Österrike

Tjeckien

Nederländerna

Slovenien

Frankrike

Belgien

Litauen

Storbritannien

Slovakien

Estland

Snitt EU28

Luxemburg

Malta

Ungern

Polen

Lettland

Cypern

Portugal

Irland

Kroatien

Spanien

Grekland

Bulgarien

Italien

Rumänien

+ Expandera
2 mar 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.