I maj kommer EU:s landrapporter med ekonomiska rekommendationer till medlemsländerna. I år är första gången som rapporterna kommer innehålla de sociala dimensioner som beslutades om som en konsekvens av EU:s sociala pelare. Man kommer dock att nöja sig med en resonerande kvalitativ genomgång för att senare i år återkomma med skarpa data i de 93 områden som pekats ut.
I väntan på landrapporter och den sociala ”resultattavlan” har Europaportalen gjort en sammanställning av hur EU:s 28 medlemsländer utvecklats på de 14 områden som används i landrapporterna för att beskriva de sociala dimensioner som ingår i den sociala pelaren. Med hjälp av 14 sociala indikatorer granskas alltifrån arbetslöshet, sysselsättning och inkomstskillnader till effekter av sociala transfereringar. I den sammanlagda poängbedömningen för 2016 som Europaportalen gjort hamnar Sverige tvåa efter Danmark. I botten ligger Italien och Rumänien.
Varför toppar Sverige näst Danmark listan? Arbetsvärlden ringde upp professorn i statsvetenskap vid Lunds universitet, Johannes Lindvall.
‒ Min reflektion, efter att snabbt ha tittat igenom materialet, är att även om Sverige inte alltid ligger i topp när det gäller de olika indikatorerna så ligger vi aldrig i botten.
Sverige sjunker i arbetslöshetsligan
Johannes Lindvall pekar samtidigt på saker som förändrats och jämnats ut under de senaste decennierna, som att Sverige tidigare under många år hade lägst arbetslöshet.
‒ Nu finns det många EU-länder med lägre arbetslöshet än vi har. Däremot ligger vi fortsatt högt när det gäller sysselsättning, och vi jobbar längre. I många EU-länder går man i pension tidigare än den officiella pensionsåldern.
Finns det då något i sammanställningen som oroar ur ett svenskt perspektiv? Jo, att fyra indikatorer visar på en försvagning eller stagnation, nämligen: effekter av sociala transfereringar, inkomstskillnader, risk för fattigdom eller social utslagning, unga med högst grundskoleutbildning.
Ojämlikhet och fler unga utan gymnasieutbildning
Johannes Lindvall kopplar samman de fyra indikatorerna.
‒ Allt hänger samman med att vi fått en utveckling där välfärdsstatens transfereringsdelar, och framför allt socialförsäkringarna, har blivit mindre generösa. Där låg vi tidigare helt klart i topp för trettio år sedan.
‒ Det förvånar mig inte att sammanställningen visar att effekterna av socialförsäkringar och offentliga välfärdsprogram minskat, samtidigt som inkomstskillnaderna ökat, liksom risken för fattigdom och social utslagning.
A-kassan har gått från att vara en generös försäkring till att vara en försäkring som varken är speciellt generös eller heltäckande i jämförelse med andra EU-länder.
En indikator där Sverige ofta sagts ha stora problem men där kurvan nu svagt pekar i rätt riktning är unga som varken arbetar eller studerar.
‒ Även om utbildningsnivån svagt går åt fel håll så verkar inte den här gruppen växa, att döma av det här materialet. Det kan bero på att konjunkturen är så god att även de utan utbildning får jobb. Sedan kan man oroa sig för vad som händer när konjunkturen vänder.
Försämringen av a-kassan särskilt anmärkningsvärd
Johannes Lindvall återkommer till välfärdsstatens försvagning.
‒ I den svenska debatten underskattas de stora förändringar som skett i välfärdsstaten. Utvecklingen när det gäller arbetslöshetsförsäkringen är särskilt anmärkningsvärd. Den har gått från att vara en generös försäkring till att vara en försäkring som varken är speciellt generös eller heltäckande i jämförelse med andra EU-länder.
Utvecklingen, menar Johannes Lindvall, har varit politiskt konsekvent:
‒ Det här är i mycket resultatet av en medveten politik. Ersättningsnivåerna har minskat, villkoren har blivit tuffare och taken har inte höjts så mycket, samtidigt som jobbskatteavdragen har gjort att de som har jobb har fått högre inkomster efter skatt. Så det är inte alls överraskande att vi ser den här utvecklingen.
Topplistan social ranking 2016
Danmark
Sverige
Tyskland
Finland
Österrike
Tjeckien
Nederländerna
Slovenien
Frankrike
Belgien
Litauen
Storbritannien
Slovakien
Estland
Snitt EU28
Luxemburg
Malta
Ungern
Polen
Lettland
Cypern
Portugal
Irland
Kroatien
Spanien
Grekland
Bulgarien
Italien
Rumänien