Att ge sig ut och demonstrera är knappast någon finländsk nationalsport. Men på onsdagskvällen var centrala Helsingfors fullt med förskolelärare och barnfamiljer. ”Näpit irti Sipilä! Älä varasta lapsilta!” (”Bort med tassarna Sipilä. Spara inte på barnen!”) kunde man läsa på en av skyltarna, riktad direkt till nye statsministern Juha Sipilä (C).
Christer Holmlund, ordförande i Finlands svenska lärarförbund.
Och i slutet av maj gick runt 500 studenter ut på Helsingfors gator och demonstrerade mot planer på 150 miljoner i nedskuret studiestöd.
– Krismedvetenheten är stor bland medborgarna och folk är beredda på uppoffringar, säger ordföranden i Finlands Svenska Lärarförbund Christer Holmlund till Arbetsvärlden.
– Men besluten måste baseras på rättvisa och balans. Annars ökar motsättningarna i samhället ytterligare, påpekar han.
”Ökad konkurrensförmåga och innovationer förutsätter hög kunskap och kompetens.”
Antti Palola. Ordförande, STTK. (Tjänstemännens centralorganisation i Finland) Foto: Liisa Valonen
Som Arbetsvärlden tidigare berättat vill den nya finländska regeringen (vilken förutom Centern även består av det konservativa Samlingspartiet samt Sannfinländarna) skära ned över 600 miljoner euro inom undervisning, utbildning samt forskning. De finländska tjänstemännens centralorganisation, STTK, är starkt kritisk mot denna besparing.
– Det är jättetråkigt att nya regeringen fokuserar på stora besparingar inom utbildningen. Ökad konkurrensförmåga och innovationer förutsätter hög kunskap och kompetens.
– Därför är det svårt att förstå exempelvis besparingarna och nedskärningarna inom högskoleutbildningen, säger STTK-ordföranden Antti Palola till Arbetsvärlden.
Besparingarna slår mot alla områden inom utbildningssektorn. För förskolan gäller, att barn som har en förälder hemma i framtiden endast ska ha rätt till halvdagar. Och barngrupperna ska ökas så att det går åtta, istället för som idag sju, barn per personal.
– Det här är verkligen grovt. Jag kan inte tro att det är sant, säger demonstranten Helena Henriksson, som jobbat länge inom förskolan, till tidningen Iltalehti.
Finlands Svenska Lärarförbund (FSL) är en del av det stora lärarfacket OAJ och har cirka 5 000 svenskspråkiga medlemmar, främst inom grundskolan och gymnasiet.
– Inom grundläggande utbildning sparas 45 miljoner från de så kallade gruppstorlekspengarna. Det motsvarar 900 lärares arbetsinsats.
– Gymnasiet förväntas också spara och yrkesutbildningen drabbas av nedskärningar om cirka 190 miljoner euro, berättar Christer Holmlund.
”Det är näst intill omöjligt att utveckla ett utbildningssystem då resurser dras bort.”
Vad gäller högskolesektorn tänker regeringen frysa det så kallade universitetsindexet, i praktiken en minskning av de statliga anslagen. Man vill också införa en ”tredje termin” på universiteten, med syfte att fler studenter använder sommaren till studier istället för förvärvsarbete.
Från Finlands Svenska Lärarförbund ser man med stor oro på att det de närmaste åren inte kommer att finnas något manöverutrymme.
–Det är näst intill omöjligt att utveckla ett utbildningssystem då resurser dras bort.
–I till exempel Sverige såg man behov av utveckling och då gjordes bland annat en satsning på förstelärare och lektorer. Lärarnas löner har också höjts, påpekar FSL-ordföranden Christer Holmlund.
Vad tror han då om framtiden?
–Hösten blir avgörande. Många fackförbund har redan skärpt sin konfliktberedskap och om överläggningarna mellan regeringen och arbetsmarknadens organisationer inte bär frukt, kommer vi att uppleva synnerligen konfliktfyllda tider.