Att det regeringsprogram som presenterades på onsdagen skulle innehålla radikala nedskärningar, var klart på förhand. Totalt vill den nya, centerledda regeringen strama åt för tio miljarder euro. Enligt finansminister Alexander Stubb (M) ska runt fyra miljarder hämtas in i nedskärningar fram till 2019.
En sektor som drabbas hårt är utbildningen, där man vill spara hela 600 miljoner euro. Arbetslöshetsunderstödet sänks med 200 miljoner och man skär även ned på utgifterna för det i Finland populära ”friåret”. Genom att strama åt arbetsförmedlingarnas verksamhet och öppna upp för privata förmedlingar, vill man spara in ytterligare 110 miljoner euro. Samtidigt sänks inkomstskatten med 450 miljoner euro redan från nästa år. Det sker genom en höjning av arbetsinkomstavdraget, vilket gör att socialbidragstagare och pensionärer inte får del av sänkningen.
Tjänstemannafacket kritiskt till utbildningsbesparingar
STTK, den finländska motsvarigheten till TCO, välkomnar inkomstskattebeslutet som man anser gynna låg- och medelinkomsttagare.
– Men nedskärningarna är mycket kännbara och de skulle kunna ha lagts ut på en längre tidsperiod, anser STTK-ordföranden Antti Palola.
Han är också kritisk till att den nya regeringen, som förutom Centerpartiet och Samlingspartiet (Moderaterna) även innefattar Sannfinländarna, skär så hårt på utbildningen.
– När man skär på utbildningen, skär man på vår framtid, framhåller Palola i en kommentar på STTK:s webbplats.
Ordföranden för den finländska landsorganisationen, SAK, Lauri Lyly anser att nedskärningarna inom exempelvis arbetslöshetsunderstödet och på ”friåret” är orimliga.
– När det inte finns arbete är det orättvist att ytterligare försvaga de arbetslösas skydd, påpekar han på organisationens webbplats.
I en första kommentar betecknar Socialdemokraternas ordförande, den före detta finansminstern och dessförinnan fackförbundsordföranden Antti Rinne regeringens program som ”typisk högerpolitik”.
Regeringen hoppas på trepartsöverenskommelse
En knäckfråga nu är vad som fritt översatt kan kallas ”samhällskontrakt” (på finska ”yhteiskuntasopimus”). Redan i valrörelsen gjorde centerns ordförande Sipilä klart, att han vill se en sådan trepartsöverenskommelse för att stärka Finlands konkurrenskraft. Det finns i Finland en lång tradition av samarbete, där exempelvis löntagarorganisationerna lovar att gå med på blygsamma lönelyft mot att regeringen justerar ned skatteskalorna.
Exakt hur den av Sipilä så eftertraktade överenskommelsen skulle se ut, är inte helt klart. Men i början av maj strandade samtalen mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna, inte minst på grund av att landsorganisationen SAK fruktade att ett sådant avtal skulle innebär utökad arbetstid och därmed i realiteten lönesänkningar. Nu väcker statsminister Juha Sipilä (C) alltså åter liv i sitt skötebarn. Skulle ett samhällskontrakt komma till stånd och som önskat stärka Finlands konkurrenskraft, är han redo att ta tillbaka 1, 5 miljarder euro av de aviserade nedskärningarna. Det kan då också bli fråga om ytterligare sänkningar av inkomstskatten.
Tjänstemännens ordförande Antti Palola tar emot den utsträckta handen.
– Vi är beredda att diskutera om ett samhällskontrakt, förutsatt att det handlar om en balanserad och rimlig överenskommelse. STTK godkänner inte ensidiga förslag exempelvis om förlängd arbetstid, förklarar han.