Demokratin i världen mår inte bra. Vi är tillbaka till 1989.
– All den utveckling vi såg efter kalla kriget, inte bara Europa utan också i Afrika och andra delar är borta.
Det konstaterar Staffan Lindberg. Han är professor i statsvetenskap och föreståndare för V-dem-institutet som varje år mäter demokratin i världen.
Årets rykande färska rapport publicerades samma dag Ryssland invaderade Ukraina. Ett väntat steg, enligt Lindberg. För autokratisering, alltså demokratins avskaffande, leder till större risk för krig.
– Den våg av autokratisering vi ser nu började med Ryssland och Venezuela 2000 och 2001, säger Staffan Lindberg.
Och det ser inte bättre ut i dag.
– 33 länder rör sig mot autokratisering. 36 procent av världens befolkning bor i dessa länder.
Staffan Lindberg, föreståndare för V-dem-institutet, som mäter demokratin i världen, visar hur autokratisering leder till mer krig. Foto: Malin Crona
Framtidsdag för demokratin
Detta till trots höll Kommittén Demokratin 100 år en framtidsdag på Kulturhuset i Stockholm tisdag den 15 mars.
Och kanske ligger det något i raderna ur poeten och statsvetaren Naima Chahbouns dikt ”Leva”;
”Den alla talar väl om är redan död”.
Eller, som Daniel Poohl, vd för stiftelsen Expo, uttryckte det:
– Demokratin ska inte överleva någonting, den måste förnyas och fördjupas.
Men vad vill då de svenska partierna göra för demokratin? Vilka demokratifrågor kommer att bli heta i valet 2022?
Så här svarar Martin Kinnunen (SD), (Märta Stenevi MP), Nyamko Sabuni (L), Annie Lööf (C), Ulf Kristersson (M), Jakob Forssmed (KD), Hans Dahlgren (S) och Nooshi Dadgostar (V).
Martin Kinnunen (SD), Märta Stenevi (MP), Nyamko Sabuni (L), Annie Lööf (C), Ulf Kristersson (M), Jakob Forssmed (KD), Hans Dahlgren (S) och Nooshi Dadgostar (V) Foto: Malin Crona
SD: ”Att få ha sitt användarkonto på internet är en demokratisk rättighet”
Sverigedemokraterna kräver framför allt en större rätt att få skriva vad man vill på internet.
– Vi måste stå upp för yttrandefrihet på internet där det demokratiska samtalet förs i dag, men samtalet regleras av ett antal amerikanska techjättar. I Tyskland kan man gå till rätten och kräva sitt konto öppnat igen när det stängts. Det är en demokratisk rättighet.
Partiet vill också öppna för möjligheten att genomföra folkomröstningar på riksnivå och flytta mer makt från Bryssel till Sverige. De håller med flera av de andra partierna som vill stärka domstolarnas oberoende och lagrådets rätt. Och stärka det svenska försvaret.
Om det allt hårdare samtalsklimatet säger Martin Kinnunen:
– Jag tror inte att det är ett hot mot demokratin att olika politiska företrädare är arga på varandra och vill visa på olikheter mellan partierna. Samtidigt skulle jag vilja att man vore mer försiktig med att ifrågasätta andras demokratiska agenda. Jag tror att vi alla har ett ansvar för att stå upp för demokratin i valrörelsen.
L: ”Vi tog initiativ till tryckfrihetsförordningen”
Liberalerna vill att Sverige testar samma system som finns i Finland i dag. Där kan människor genom att skapa ett medborgarförslag med minst 100 000 underskrifter kräva att riksdagen behandlar en fråga. Det är sedan politikernas sak att fatta beslut, men folket kan på det sättet vara med och sätta dagordningen.
Liberalerna vill också ha skilda val till kommunerna och riksdagen och tror att det skulle öka det demokratiska engagemanget att ha val oftare.
Liberalerna trycker också på vikten av grundlagsutredningen.
– Vi vill att grundlagsutredningen ska titta på hur vi ökar skyddet för grundlagen. Nu kan den röstas bort väldigt fort med bara två val, där ett val kan vara ett extraval, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.
Liberalerna står också bakom förslaget att personer med funktionsnedsättning ska kunna rösta utan att röja valhemligheten.
– Det finns en utredning som säger att det finns lösningar.
Nyamko Sabuni vill också stärka tryckfriheten.
– Det är säkert bekant för alla att det var liberalen Anders Chydenius som tog initiativ till tryckfrihetsförordningen. Vi tror att den behöver förstärkas för att förstärka hela grundlagen.
Om tonen i det politiska samtalsklimatet säger hon:
– Utrymmet för det fria ordet ska vara stort. Vi ska vara toleranta även om det motståndaren säger är något vi inte tycker om. I mitt parti har vi etiska riktlinjer som säger att vi ska behandla våra politiska motståndare som vi vill bli bemötta och allt vi säger ska vi hela tiden tänka att det här ska kunna tåla dagsljus.
MP: ”Det börjar med domstolarna”
Miljöpartiet vill se en ny maktutredning.
– I en tid av ökade klyftor och polarisering upplever allt fler människor att de inte är delaktiga i demokratin, säger språkröret Märta Stenevi.
Partiet vill också stärka rättigheterna för nationella minoriteter.
– När minoriteter åsidosätts har vi inte en fungerande demokrati.
Miljöpartiet är överens med de andra partierna om vikten av att stärka domstolarnas oberoende.
– Vi ser hur snabbt det går att demontera demokratin och att det börjar med domstolarna.
Miljöpartiet vill också stärka media.
– Vi behöver fri och oberoende media i hela landet och därför ett ändrat mediestöd och stärka public service oberoende i lagstiftningen.
Märta Stenevi lyfter också vikten av att beivra hot och hat på nätet.
– Det är naturligt mycket stort fokus på vapen när vi pratar försvar och det på goda grunder, men det vi framför allt ser är informationskampanjer och propagandakampanjer. Vi behöver stärka det psykologiska försvaret.
– Det handlar om två delar – man måste få uttrycka sina åsikter, men för att kunna göra det måste det finnas skyddsmekanismer mot hot och hat – det som är brottsligt måste motverkas
M: ”USA har blivit ett avskräckande exempel”
Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna säger att de senaste veckornas händelser visar på vikten av demokrati.
– När en demokrati i vår närhet invaderas måste vi värna vår.
Högst på Moderaternas lista står att stärka domstolarnas oberoende.
– Man måste skilja mellan politik och domstolar.
Han sätter stort hopp till den pågående demokratiutredningen, som ska redovisa sitt slutbetänkande i februari 2023.
– Det är en unik möjlighet att stärka domstolarna, skydda näringsfrihet, skydda äganderätten.
Partiet vill också stoppa den våldsbejakande extremismen och få bättre kontroll på vart skattepengarna går.
– Vi måste se till att skattepengar inte går till människor som inte står upp för demokratins ideal. Vi behöver skydda vår demokrati för dem som utifrån och inifrån är ute efter att rasera den.
När det gäller det politiska samtalsklimatet menar Ulf Kristersson att man själv måste medverka till vad de kallar ett ”vuxet politiskt samtal”.
– Politiska åsikter är legitima. Ifrågasätt inte andras bevekelsegrund, utan ifrågasätt åsikter.
Vilken är då den största utmaningen?
– Man måste komma ihåg att demokrati har aldrig varit en picknick. Romantisera inte det! Titta på USA nu. Från höger till vänster har USA varit en inspirationskälla. I dag är USA ett avskräckande exempel vad som händer när politiken i en demokrati inte funkar. Det har blivit dysfunktionellt. Man har helt olika verklighetsbilder, det är ett under att USA lyckas samla ihop sig i en samlad bild bakom Biden.
C: ”Många lokala politiker är utsatta”
Centerpartiet vill att SKR tar fram riktlinjer för hur man kan kombinera föräldraskap och politiskt arbete och stödja hotade och trakasserade journalister genom att ge lokala mediehus samma stöd som trossamfund har i dag.
– Precis som Hans och Ulf har tagit upp visar det här fullständiga militära angreppet mot Ukraina vad som händer när diktaturer tar över. Vi ska stå upp för människor som utsätts för hatbrott, vi ska ha oberoende domstolar och en fri press och slå vakt om vår svenska grundlag. Vi behöver stå upp mot auktoritära krafter, säger Centerpartiets ledare Annie Lööf.
Hon lyfter också vikten av grundlagsutredningen.
– Sveriges demokrati är sårbar, vi behöver slå vakt om och stärka den liberala demokratin. Vi har mycket konkreta förslag för att stärka våra demokratiska institutioner, stärka grundlagen, stärka domstolarna, den fria akademin, fri forskning, och fri media.
Partiet vill också tillgängliggöra demokratin för människor med funktionsnedsättning.
– Valhemligheten ska vara till för alla. Alla vallokaler ska vara anpassade så att alla människor med funktionsnedsättning ska kunna gå och rösta.
Hon lyfter också Centerpartiets demokratiskolor för politiskt intresserade, men menar att det också finns ett stort samhällsengagemang hos människor som inte väljer partipolitiken.
Om tonen i den politiska debatten säger hon:
– Essensen av en demokrati är en debatt, men den behöver vara sakligt och man behöver ha förmåga att kunna skilja på sak och person. Många lokala politiker är utsatta i dag.
KD: ”Centralt att stärka civilsamhället”
Kristdemokraterna menar det är helt centralt för demokratin att stärka civilsamhället.
– Vi behöver se till att vi har en vital demokrati. De värden som demokratin står för är i första hand inte åsikter utan handlingar som utförs i civilsamhället. När vi möts så sker någonting, där föds inte hat. Det är de sakerna vi måste stärka. Vi har sett att ganska många barn trillat ur föreningslivet under pandemin. Vi behöver ge bättre förutsättningar för möten där barn får tid med närvarande vuxna, säger Jakob Forssmed, Kristdemokraternas förste vice partiordförande.
Kristdemokraterna håller med de andra partierna om vikten att stärka domstolarnas oberoende och de demokratiska institutionerna.
Partiet vill också använda svenskt bistånd bättre för att stötta demokratiarbetare.
– Där många länder är i dag har Sverige varit en gång i tiden.
Om det goda politiska samtalet menar Jakob Forssmed att politisk debatt är viktig.
– Vi i är just nu mycket tillfälligt i opposition. Vi kritiserar för att få fram de bästa förslagen. Politiken kanaliserar konflikter som finns i samhället, för att konflikterna inte ska få andra följder. Men vi ska inte göra det genom att ifrågasätta legitimiteten hos regeringen. Vi ifrågasätter politiken.
S: ”Demokrati betyder att sätta jämlikhet i första rummet”
För Socialdemokraterna handlar det viktigaste demokratiarbetet om jämställdhet och jämlikhet.
– Vi tror på alla människors lika värde och rätt. Det betyder att sätta jämlikheten i första rummet. Till jämlikheten hör jämställdheten. Det är ingen slump att det är en av den feministiska kampens stora segrar vi firar i år, säger Hans Dahlgren, socialdemokratisk EU-minister.
Här kunde dagens moderator Parisa Amiri inte låta bli att fråga:
”Menar du att socialdemokraternas demokratiarbete under 2022 består i att behålla kvinnlig rösträtt?”
Hans Dahlgren blir henne svaret skyldig, men det roar publiken under en annars allvarstyngd dag.
– Jag kan inte annat än tala om kriget, säger Hans Dahlberg, när han får frågan om de viktigaste demokratifrågorna för hans parti det kommande året.
– Den här ryska invasionen är inte bara en attack på Ukraina. Den är också en attack på den demokratiska säkerheten. Vårt stöd för Ukraina är också en kamp för demokratin i Sverige och runtom.
Han får också frågan hur den etablerade politiken kan motverka propaganda och desinformation, en av de viktigaste strategierna för att montera ned demokratin, enligt V-dems undersökningar.
– Det var samma sak med vaccinationsfrågan där det spreds mycket osann desinformation. Jag ser två spår: ett kortsiktigt, ett långsiktigt. Kortsiktigt gäller det att få fram så mycket information som möjligt. Vi har en fin plattform inom EU för att identifiera vad som är sann information. Långsiktigt måste vi stärka förmågan till källkritik i skolan.
V: ”Det gäller att upprätthålla den svenska modellen”
Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar menar att för Vänsterpartiet handlar demokrati om en utjämning av finansiella resurser.
– Det handlar om möjligheten att välja och röst och att vara jämlik i vårt land.
Hon menar att demokrati handlar om makten att få bestämma över det som är viktigt i ens liv.
– Vi går in i det är valåret på en mörk ton. Det är en rysk diktatur som har invaderat ett suveränt europeiskt land. Jag är glad vår egen demokrati. Demokrati handlar om makt, makten att få bestämma över sitt liv.
– Så många svenskar är engagerade i fackföreningsrörelsen, i hyresgäströrelsen. Vi ägnar så mycket tid på våra jobb så där ska vi också få bestämma. Vi tillbringar mycket tid i våra hem, där ska vi också få bestämma. Vi ska få bestämma varje dag på jobbet, i hemmet och i staden. Det gäller att upprätthålla den svenska modellen.
– Vi slår vakt om våra folkrörelser och rätten att få förhandla om våra villkor.
Att bygga upp tilliten till pressen och media är också en viktig demokratifråga, menar hon.
– Utan yttrandefrihet och tryckfrihet har vi ingen demokrati. Alla människor måste kunna vara med och diskutera. Tilliten till pressen och media är väldigt låg i vissa gruepper, det måste vi fundera på vad det handlar om. Att bygga upp tillit i ett samhälle handlar om hur man upplever att man kan förverkliga sig själv.
Om tonen i det politiska samtalet säger hon:
– Vi kan tänka på hur vi för fram vårt budskap. Jag har försökt föra fram vad vi vill göra och inte bara fokusera på vad som är dåligt med motparten. Det gäller att ha en juste attityd om någon råkar göra fel och inte döma. Kärnan i demokratin är att vi tydliggör skillnader mellan våra partier. Det är viktigt att det blir tydligt för väljarna vad man lägger sin röst på.