En majoritet av svenskarna vill betala höjda pensioner med högre avgift Sju av tio svenskar anser att den allmänna pensionen bör höjas. Särskilt viktigt är detta för kvinnor, äldre och deltidsarbetande, enligt Arbetsvärldens enkät i samarbete med Kantar Sifo. Foto: Christine Olsson / TT

En majoritet av svenskarna vill betala höjda pensioner med högre avgift

Pension Arbetsvärldens Sifo-undersökning visar att en majoritet av Sveriges yrkesarbetande befolkning vill att avsättningen till pensionen höjs. Samtidigt vill många sänka skatterna för att kompensera för låga pensioner.
21 feb 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1

Sju av tio svenskar anser att den allmänna pensionen bör höjas. Särskilt viktigt är detta för kvinnor, äldre och deltidsarbetande, enligt Arbetsvärldens enkät i samarbete med Kantar Sifo. Men hur ska höjningen bekostas? Om detta är svenskarna ungefär lika splittrade som partierna.

Arbetsvärlden har valt att fråga om svenskarna vill att arbetsgivarna eller skattebetalarna ska bekosta höjda pensioner. Vi frågade också om skatterna i stället ska sänkas för att kompensera för lägre pensioner. Slutligen ville vi veta om man själv var villig att avstå lön, för att öka sin pension.

Arbetsvärlden frågade först om arbetsgivarna borde betala mer till pensionen.

Så gjordes undersökningen

Undersökningen har genomförts av Kantar Public på uppdrag av Arbetsvärden. Den bygger på 1000 intervjuer med sysselsatta svenskar, 18-64 år, och är riksrepresentativ. Antalet intervjuade som uppgivit att de är heltidsarbetande är 818, deltidsarbetande 111, egenföretagare 40 och föräldralediga 31 personer. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan 17-24 januari 2022.

+ Expandera

Fyra av tio svenskar, 42 procent, anser att det är rätt väg att gå och instämmer helt eller delvis i påståendet. Kvinnor är mer benägna än män att stämma in i påståendet (48 procent). Därmed är de eniga med partierna S, V, MP och SD som besvarar Arbetsvärldens enkät på samma sätt. Vänsterpartiet är dock mest tveksamma av partierna och menar att det finns en risk att höjda arbetsgivaravgifter går ut över löntagarna. I stället vill de att en större andel av arbetsgivaravgiften ska gå till pensionerna. Liksom Socialdemokraterna menar Vänsterpartiet att även staten måste ta en del av kostnaden för högre pensioner.

Majoritet vill höja avsättningarna

Partierna om höjd pensionsavgift

Bör pensionsavgiften höjas från 17,21% till 18,5% av lönesumman? Motivera.

SD: Ja. Sverigedemokraterna föreslår att pensionsavgifterna höjs från 17,21 till 18,5 procent av bruttoinkomsten genom att den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen ersätts av höjda pensionsavsättning på arbetsgivaravgiftssidan. För att kompensera för detta sänks den allmänna löneavgiften i motsvarande utsträckning.

MP: Ja. Miljöpartiet stödjer en höjning av den allmänna pensionen och om detta kräver en höjning av pensionsavgiften är vi beredda att överväga en sådan. Det finns dock andra möjligheter som också behöver undersökas.

S: Ja. Pensionerna måste höjas. Det kräver flera olika åtgärder varav en är att höja pensionsavgiften.

C. Nej. Inte i nuläget. Pensionsgruppen är överens om att analysera om nivån ska höjas. För oss är det självklart att genomföra den överenskommelsen och invänta analysen innan vi tar slutgiltig ställning.

V: Ja. Pensionsavgiften behöver höjas. Den exakta nivån kan diskuteras. Vänsterpartiet anser dock att det inte räcker att höja avgiften. En höjning av avgiften måste kombineras med att pensionsutbetalningarna till dagens pensionärer höjs och genomföras på ett sätt som framförallt höjer pensionerna för låg- och medelinkomsttagare.

L: Nej. Liberalerna har inte tagit ställning för en premiehöjning och ser i dagsläget inget behov av detta. Värt att notera är att en höjning av premien ger effekt på pensionen först om 25 år och har alltså ingen påverkan på dagens pensioner.

M: Varken ”ja” eller ”nej”. Moderaterna har gått med på i pensionsuppgörelsen från december 2017 att analysera frågan om högre avgift vidare. Socialdemokraterna har valt att starta en hemlig utredning med en konsult från en PR-byrå utan att informera pensionsgruppen i frågan. Vad som har hänt med resultatet är inte känt.

KD: Nej. Om vi vill höja den disponibla inkomsten för pensionärer här och nu är inte höjda pensionsavgifter lösningen. Det är ett ökat tvångssparande för alla, oavsett behov. Höjd riktålder, utdelning av pensionsrätter via ”gas” och skattesänkningar är ”verktyg” som gör skillnad.

+ Expandera

De här fyra partierna vill också öka avsättningarna till pensionen från dagens 17.21 procent av lönen till 18,5 procent. Där har de med sig en knapp majoritet av de yrkesverksamma väljarna, 51 procent, som instämmer i påståendet att avsättningarna bör öka enligt ovan.

Många vill sänka skatten

Drygt fyra av tio, 44 procent, svarar i stället att sänkta skatter borde kompensera för lägre pensioner. De föredrar alltså den lösning som till exempel Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet förespråkar. Även Socialdemokraterna ser detta som en dellösning. Skillnaden i mäns och kvinnors inställning är betydande, vilket möjligen avspeglar det faktum att sänkta skatter gynnar höginkomsttagare som fortsätter arbeta efter pensionen i större utsträckning.

Färre vill belasta skattebetalarna

Vi frågade också om skattebetalarna behöver vara med och finansiera högre pensioner. Bland de politiska partierna är Liberalerna tydligast när det kommer till att erkänna att skattebetalarna kan få ta en större del i att skapa ökade inkomster åt pensionärer. Partiet vill öka bostadstillägget. Men även S och V menar att staten kan behöva rycka in.

Det finns heller inget självklart likhetstecken mellan att avsättningarna höjs så som S, V, MP och SD vill, och att det blir så att arbetsgivarna betalar mer till pensionen.  Anledningen är att arbetsgivarnas sociala avgifter idag är större än vad som går tillbaka i form av socialförsäkringar och pension. I stället går de in i statskassan. Således kan nivån av de sociala avgifterna som går till pensionen regleras oavsett nivån på pensionsavsättningarna. Något som Sverigedemokraterna är inne på i sitt svar.

Sverigedemokraterna vill visserligen öka pensionsavsättningarna men sänka den ”allmänna löneavgiften” som arbetsgivarna betalar i motsvarande grad, vilket i slutändan alltså innebär att skattebetalarna får stå för höjda pensioner.

I praktiken är det också den utvecklingen vi ser idag. Staten får ta ett större ansvar i termer av kostnader i S-V-MP-L-version, eller i form av lägre inkomster (skattesänkningar) i M-KD-C-version. Det som blir lidande blir helt enkelt det som brukar kallas reformutrymmet – möjligheten att göra satsningar och prioritera nya områden.

Trots att detta alternativ tycks tilltala politikerna så får det svalare stöd av väljarna. 35 procent av de yrkesverksamma svenskarna instämmer helt eller delvis i att skattebetalarna ska finansiera höjda pensioner.

Hälften vill själva avstå lön

Är de yrkesarbetande svenskarna då beredda att personligen finansiera högre pensioner? Hälften, 50 procent, säger sig vara beredda att avstå lön för att själv få högre pension. Speciellt positiva är gruppen 55+, där 56 procent säger sig vara villiga att avstå lön. En tredjedel säger nej till detta.

Olika finansieringsmodeller har olika fördelningspolitiska effekter. Skattesänkningar framhålls ofta som ett snabbt sätt att öka inkomsterna för pensionärer. Det gynnar dagens pensionärer, precis som höjda bostadsbidrag eller garantitillägget. Ökade avsättningar gynnar däremot främst framtidens pensionärer. Medan sänkta skatter i jämförelse med höjda bidrag främst gynnar höginkomsttagare och pensionärer som fortsätter arbeta efter pensionen.

Viktigt att arbete lönar sig

En kritik mot höjda bidrag har varit att skillnaden mellan dem som tjänat in fler pensionsrätter och dem som tjänat in färre, antingen på grund av låga löner eller deltidsarbete, minskar. Bidrag kan ses som att incitamenten till mer arbete till högre lön minskar.

Enigheten både inom politiken och Sveriges yrkesarbetande är hög om att det är viktigt att pensionen avspeglar den inkomst personen haft i arbetslivet. Samtliga partier svarar att så är fallet, även om Vänsterpartiet anför följande invändning: ”Enligt OECD är det svenska pensionssystemet det enda i Norden där låginkomsttagare får en lägre andel av sin lön i pension än höginkomsttagare. Vänsterpartiet anser att grundskyddet behöver stärkas.”.

Sex av tio yrkesarbetande svenskar instämmer helt eller delvis i påståendet att det är viktigt att pensionen avspeglar de inkomster som pensionären haft i arbetslivet, medan var tionde inte instämmer. I detta är politikerna och befolkningen alltså tämligen överens även om kvinnor och deltidsarbetande instämmer i lägre utsträckning.

Så vill partierna finansiera höjda pensioner

Arbetsvärlden gav partierna tre alternativ:

1. Arbetsgivare borde betala en högre avgift så arbetstagare kan få en högre pension.

2. Skatterna bör sänkas så människor kan få mer pengar över för att kompensera för en låg pension

3. Skattebetalarna behöver finansiera högre pensioner.

Så här svarade de:

SD: Arbetsgivare borde betala en högre avgift så arbetstagare kan få en högre pension. Sverigedemokraterna föreslår att pensionsavgifterna höjs från 17,21 till 18,5 procent av bruttoinkomsten genom att den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen ersätts av höjda pensionsavsättning på arbetsgivaravgiftssidan. För att kompensera för detta sänks den allmänna löneavgiften i motsvarande utsträckning.

MP: Arbetsgivare borde betala en högre avgift så arbetstagare kan få en högre pension. Miljöpartiet är öppna för att överväga olika lösningar för att finansiera en höjning av pensionerna. Att en höjning finansieras genom en höjning av pensionsavgiften ser vi som det rimligaste alternativet i nuläget.

S: Arbetsgivare borde betala en högre avgift så arbetstagare kan få en högre pension. Vi vill se ökade inbetalningar till pensionssystemet, och vår utgångspunkt är att det sker på arbetsgivarsidan. Det är nödvändigt för långsiktigt hållbara pensioner. Sen har vi utöver det tagit flera steg för bättre villkor för pensionärer, till exempel sänkt pensionärsskatt, ett pensionstillägg och stärkt grundskydd.

C: Skatterna bör sänkas så människor kan få mer pengar över för att kompensera för en låg pension. Att sänka skatten gör att fler människor kan leva på sin lön eller pension, det är också det snabbaste sättet att höja pensionärers disponibla inkomster. Centerpartiet har varit pådrivande för såväl stigande pensionsnivåer som en lång rad sänkningar av skatten för pensionärer och kommer fortsätta göra det.

V: Arbetsgivare borde betala en högre avgift så arbetstagare kan få en högre pension. Motivering: En större andel av arbetsgivaravgiften behöver gå till pensionssystemet. Vänsterpartiet är inte heller inte främmande för att höja arbetsgivaravgiften. Risken är dock att en sådan höjning skulle påverka löneutvecklingen negativt och att löntagarna ändå skulle få bära kostnaden.

L: Vi passar på denna fråga då inget av alternativen passar in på Liberalernas politik. Vi anser inte att arbetsgivaravgiften bör höjas då en höjning av pensionsavgiften inte är aktuell i dagsläget. Inte heller menar vi att skatterna bör sänkas i syfte att flytta över det allmänna pensionssparandet till ett privat pensionssparande. Vi anser inte heller att skattebetalarna ska finansiera en ökning av den allmänna pensionen, men självfallet kommer finansieringen av det höjda bostadstillägget finansieras över statsbudgeten.

M: Skatterna bör sänkas så människor kan få mer pengar över för att kompensera för en låg pension. Sänkt skatt för pensionärer är det snabbaste och mest träffsäkra sättet att stärka pensionärernas ekonomi. Sänks skatten på arbete kan också skatten på pension sänkas, något Moderaterna drev igenom så sent som i år.

KD: Skatterna bör sänkas så människor kan få mer pengar över för att kompensera för en låg pension. Det mest effektiva sättet att höja pensionärernas disponibla inkomst här och nu är att sänka skatten på pension.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar