Regeringen inrättar ett nationellt råd mot ålderism. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) vill med rådet motverka de strukturer, attityder och hinder som gör att äldre begränsas i arbetslivet och samhället.
– Det är ett stort resursslöseri att inte ta tillvara på den erfarenhet som finns. Vi vet att man börjar sållas bort redan vid 40 år. Detta är djupt skadligt för Sverige och något vi måste komma tillrätta med om vi ska fortsätta kunna vara ett innovationsland, säger Anna Tenje.
Det nya rådet samlar kända journalister som Amelia Adamo och Arthur Ringart samt pr-proffset Per Schlingmann. Men också föreläsaren Aaron Kroon som i pressmeddelandet presenteras som ”nummer 12 globalt inom mångfald och inkludering på Linked in”.
Vill bryta fördomar
Förändringar krävs både på makro- och mikronivå.
– Vi behöver bli bättre på att ställa frågan till äldre medarbetare om de vill jobba några år till. Vi behöver värna om att hålla kvar den kompetens som finns på arbetsmarknaden.
Anna Tenje menar att det både i det lilla och det behövs nya vägar för att motverka ålderismen.
– Givet att det redan är olagligt att diskriminera är det väldigt få fall som kommer till DO och få fall som får fällande domar. Jag vill hitta nya vägar för att förändra attityder och bryta fördomar så att vi tillsammans motverkar detta.
PR – en del av planen för förändring
I rådet samlar Anna Tenje därför medieprofiler och opinionsbildare som har ett stort kontaktnät och då får större spridning.
Rådets medlemmar
- Amelia Adamo, journalist, chefredaktör, publicist och medieentreprenör, vunnit stora journalistpriset.
- John Mellkvist, PR-konsult med profil i frågor om ålderism. Var ambassadör i Seniordelegationen och är generalsekreterare i Pluskommissionen.
- Kristina Alsér, ordförande i familjen Kamprads stiftelse som stöder forskning inom tre områden där förbättrad livskvalitet är ett område
- Aaron Kroon, föreläsare, konsult. Rankad som #1 i Sverige och #12 globalt inom mångfald och inkludering på LinkedIn. Han är Sveriges första näringslivsrepresentant i Diskrimineringsombudsmannens rådgivande råd
- Artur Ringart, svensk sportjournalist och programledare i TV
- Per Schlingmann, författare, föreläsare, rådgivare
- Ingmar Skoog, Professor i psykiatri, Göteborgs universitet
- Jonas Uhlbäck, driver podcasten Lyssna på de äldre
Rådet består mest av PR-experter. Är det här vad det mest handlar om – PR?
– Det handlar om attityder, fördomar – det handlar om att förändra normer. Man behöver kroka arm, man behöver vila på forskning och fakta men det handlar också om att hitta vägar ut för att bryta fördomar. Människor som har plattformar för att nå ut och väcka debatt och diskussion är väldigt viktiga för att uppnå förändring. Man åstadkommer förändring genom att åstadkomma debatt och diskussion i samhället och samtidigt vara förankrad i verkligheten, säger Anna Tenje.
”Identifiera var skon klämmer”
Ska rådet föreslå lagändringar?
– De ska arbeta både med förslag till förändringar och lagar, men också av mer lågt hängande frukter som man kan se ger förändring lite snabbare. Det kan handla om riktlinjer eller andra regelverk som kan ses över, men jag ser också framför mig mer långsiktiga frågor, kanske en SOU som behöver tillsättas. Rådet ska arbeta både med mindre och med mer omfattande saker. Jag tror att många bäckar små kan få till förändring.
Rådet kommer att ha en arbetsgrupp med opolitiska tjänstemän knutna till departementet som de kommer att samarbeta med. Tjänstemännen kommer att bidra med research kring hur det ser ut i andra länder och leta efter goda exempel på arbetsgivare i Sverige som jobbar framåtlutat med frågan.
Har rådet någon erfarenhet av policy- och lagstiftningsarbete?
– Förutom jag då så har Ingmar Skog det. Men att skriva regler och lagar är inte rådets uppgift. Rådets uppgift är att hitta de problem som finns i verkligheten. Att identifiera var skon klämmer är där vi brister mest.
”De som har tackat nej är kvinnor”
Varför är det bara 25 procent kvinnor med i rådet?
– Det handlar dels om att rådet är under uppbyggnad. Fler kvinnor har också fått frågan, men tackat nej av olika anledningar. Så här kommer det inte se ut sedan, det här är en uppbyggnadsfas. I augusti kommer det se annorlunda ut. De som har tackat nej är kvinnor. Men vi jobbar vidare på det för det är viktat, ålderismen slår oftare hårdare mot kvinnor än mot män. Du har uppmärksammat en sak som vi redan är på.
Mer flexibel anställning
Ett förslag som framförts i rabatten är sänkt arbetsgivaravgift för äldre? Är det något rådet kommer att jobba vidare med?
– Det finns redan idag, men med den typen av förslag sänder man också signalen att man behöver en sänkt kostnad för äldre för att man jobbar långsammare. Risken är att man med ett sådant instrument snarare förstärker fördomarna snarare än krossa dem. Jag tänker inte här och nu utesluta några sådana. Vi har sänkt skatten extra mycket för äldre för att man ska vilja jobba några år till. Sedan är det viktigt att man kanske också kan ha en mer flexibel anställning, kanske jobba bara några dagar i veckan.
”AI kan vara en möjlighet”
Behöver vi verkligen en till rapport som säger till arbetsgivare att äldre är en resurs och är kompetenta?
– Det borde vara självklart. Mycket forskning visar på det och många branscher skriker efter erfarenhet, så det borde vara en indikation på att man borde jobba annorlunda. Arbetsmarknaden i Sverige är ganska konservativ så jag hoppas att några vill gå före och vara goda exempel. Jag tror vi har en stor möjlighet nu givet situationen på arbetsmarknaden där det idag rådet brist på erfarenhet. AI kan också bli en möjlighet istället för ett problem för den här gruppen eftersom kompetens behövs för att verifiera det AI gör.
”Upp till arbetsmarknadens parter”
Journalisten och författaren Jonas Nordling har skrivit en bok om ålderism. Han kommenterar regeringens nytillsatta råd så här:
– Det råder ingen tvekan om att det finns så kallad ålderism inom det svenska samhället. Så ur det perspektivet är det välkommet att regeringen vill motverka detta. Men de utmaningar som gäller arbetsmarknaden för medborgare mellan 45 och 67 år bör inte hanteras i ett sånt här råd. Det är en sak för arbetsmarknadens parter att lösa.
