Totalt kandiderar drygt 54 000 politiker till höstens val, och drygt hälften av dem har uppgett något slags titel på valsedeln. Här finns allt från otvetydiga yrkestitlar som präst, till mer svårbestämbara epitet som vagabond och livsnjutare.
Arbetsvärlden har tillsammans med datajournalister från nyhetstjänsten Newsworthy gjort ett program som gått igenom kandidatlistorna från de fyra senaste valet och vaskat fram 2022 års trender.
Kommunikatör, verksamhetsutvecklare och entreprenör är några raketer bland titlarna på årets valsedlar. 2010 kandiderade till exempel totalt 36 politiker som kallade sig ”kommunikatör” på valsedeln. I år är de 163, och bland unga kandidater en av titlarna på topp-20-listan. Till de titlar som sjunker snabbt i popularitet hör i stället kontorist, metallarbetare och lantbrukare. Antalet lantbrukare (och snarlika titlar) har minskat från omkring 900 till 600.
Yrkestitlarna där den relativa frekvensen ökat mest:
| Stödpedagog |
| Organisationsutvecklare |
| Account manager |
| Senior advisor |
| Leg. psykoterapeut |
| Grafisk designer |
| Deltidsbrandman |
| Studiehandledare |
| Processledare |
| Fastighetsutvecklare |
Att titel-topplistan förändras kan bero på flera saker: Förändringar på arbetsmarknaden, förändringar i språkbruk (en del metallarbetare kanske kallar sig till exempel cnc-operatörer), förändringar i vem som väljer att kandidera och dessutom förändringar i hur partierna vill framstå:
– Vad man väljer att skriva speglar förstås samtiden, men också partikulturen. I vissa partier är det kanske finare att ha vissa titlar. Lars Ohly kallade sig ju tågmästare på valsedlarna, även om det var länge sedan han arbetade som det (Ohly tog tjänstledigt 1994, och kallade sig fortfarande ”tågmästare” på valsedlarna 2010, red.anm.), säger Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Antalet småföretagare har minskat rejält sedan dess, men när samma personer finns kvar på listorna har många i dag i stället titlar som entreprenör och rådgivare.
Generellt domineras listorna av yrkestitlar som kräver högre utbildning. Över hälften av titlarna är sådana som i den svenska standarden för yrkesindelning, SSYK, kallas ”yrken med krav på högskolekompetens” eller ”chefsyrken”. Hit hör allt från vd till diakon. I den svenska arbetskraften har något färre, 45 procent ett sådant jobb. Översättning från titlar till yrkeskoder blir inte helt exakt, och den speglar inte nödvändigtvis vad kandidaterna faktiskt arbetar med, men bland de titlar vi automatiskt kunnat koppla till yrkeskoder är tendensen densamma från år till år – i princip blir yrkestitlar på kandidatlistorna vanligare ju högre utbildning de kräver, och den tendensen är oförändrad. Utbildningshierarkin på valsedlarna är mer konstant sedan 2010 medan utvecklingen i Sverige däremot visar en trend där medelkvalificerade yrken ökat kraftigt de senaste femtio åren medan högkvalificerade jobb framförallt ökat de senaste tjugofem åren.
Både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna kännetecknas av en hög andel klassiska arbetartitlar.
Småföretagare blev entreprenörer
Ett exempel på hur politiska kampanj- och modeord syns i titlarna finns kanske bland egenföretagarna. Inför valet 2010 – för övrigt samma år som Småföretagarnas riksförbund grundades – fanns det en stor mängd småföretagare. Antalet småföretagare har minskat rejält sedan dess, men när samma personer finns kvar på listorna har många i dag i stället titlar som entreprenör och rådgivare.
Offentliganställda dominerar
Alldeles oaktat de förändringar som skett över de senaste valen, så domineras fortfarande valsedlarna av några av landets vanligaste yrken: Undersköterskor, lärare, egenföretagare och sjuksköterskor. Topplaceringarna domineras av yrken som ofta är offentliganställda, vilket stämmer väl överens med med undersökningar som gjorts av förtroendevaldas yrken; Enligt SCB är till exempel 44 procent av kommunpolitikerna kommunalt anställda, att jämföra med bara 18 procent av befolkningen. Ingenting i kandidatlistorna tyder på att den bilden är på väg att förändras.
Fler undersköterskor på SD:s listor
Några partier har haft särskilt stora förändringar bland sina topptitlar. I Sverigedemokraterna har till exempel undersköterska varit något av en raket, med dubbelt så stor andel kandidater som uppger det som sin titel 2022 jämfört med 2010. Det kan bara delvis förklaras med en ökad andel kvinnliga kandidater; Andel kvinnor på listorna har under den perioden gått från 22 procent till 28 procent.
Fler arbetartitlar i S och SD
Både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna kännetecknas av en hög andel klassiska arbetartitlar. Jämför vi till exempel antalet undersköterskor med antalet sjuksköterskor i varje parti, så är den kvoten avsevärt högre hos Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, där det alltså går fler undersköterskor per sjuksköterska, än i övriga partier.
Titlarna som visas här är de som sticker ut mest, samt har minst 5 kandidater. Grafik: Anna Spång
Vd:ar i Moderaterna
Annars är de mest karaktäristiska titlarna hos respektive parti närmast en provkarta på politiska klichéer. Väljer vi ut de titlar som är mest unika för respektive parti, så hittar vi nästan alla marinbiologer och biologer i Miljöpartiet, en stor andel av de vd:arna i Moderaterna, keramiker och SFI-lärare i Vänsterpartiet, och ovanligt många golvläggare och yrkeschaufförer i Sverigedemokraterna.
Spelar det då någon roll vad partierna skriver på sina valsedlar? Kanske inte för väljarna.
– Partierna tycker att det här är mycket viktigare än vad väljarna tycker. Jag ser inte att det är något utslagsgivande för vilket parti man röstar på. När vi undersöker väljarnas personröster visar det sig att nästan alla kryssar på redan topprankade kandidater, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, som forskar om bland annat väljarbeteenden.
Högstatusyrken ger framgång
Men däremot säger det något om partierna. Niklas Bolin, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, har undersökt hur de sverigedemokratiska kandidaternas yrkestitlar förändrats när partiet vuxit. Och han har kunnat slå fast att högre status på yrken gått hand i hand med bra valresultat.
Så gjorde vi
Titlarna på valsedlar är ett fritextfält, där kandidaten kan fylla i nästan vilken information som helst. Merparten av kandidater använder fältet för att uppge ålder, bostadsort och/eller yrke. Här har vi filtrerat bort ortsnamn och annat som inte är yrkestitlar, och slagit ihop uppenbara stavfel och skilda skrivsätt (så att ”studerande” och ”student” räknas ihop).
Titlar som inte är rena yrkestitlar – till exempel ”fru” – har dock inte rensats bort. Vi gör ingen skillnad på yrkestitlar (”sotare”, ”författare”), utbildningstitlar (”civilekonom”, ”fil. mag.”) och gradtitlar (”docent”, ”major”), eftersom de ofta glider in i varandra.
När samma person kandiderar i flera val har vi utgått den valsedel som har längst beskrivning. De allra flesta kandidater hade minst en valsedel med någon text på, och drygt hälften hade något vi analyserade som en titel, i vid bemärkelse.
Varje kandidat kan ha uppgett flera titlar, till exempel ”civilingenjör och skogsägare” eller ”psykologstudent och kulturentreprenör”. Alla frekvenser är beräknade på hur många kandidater som har en viss titel.
Partier kan fortfarande anmäla kandidater till valet, men Valmyndigheten uppskattar att nio av tio valsedlar hade kommit in när den här undersökningen gjordes.
Eventuella ändrade listor till omvalet till Båstad 2015 finns inte med i vår undersökning.
– Vi fann att det fanns ett samband mellan nivån på yrken och politisk framgång. Det säger nog något om hur välutvecklad organisationen är, och hur lätt de har att locka kandidater, förklarar Niklas Bolin.
Var sedan titlar som de allt mer sällsynta greve och friherre, de sporadiska andlig aktivist, regimkritiker och flygentusiast, eller de för i år nya punkare och kryptoanalytiker placerar sig på statusskalan ligger kanske i betraktarens öga.
På måndag släpper vi ytterligare information om vilka yrken som sticker ut i Sveriges olika regioner.